Kvinnor måste lära sig riskkapitalska

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2006:

22-23 maj 2006 anordnade Esbri konferensen The 1st Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs i Stockholm. Över 100 deltagare från 15 länder diskuterade tillväxtstrategier för kvinnoägda företag.

Varför växer inte kvinnors företag? Vilka är framgångsfaktorerna som leder till tillväxt? Varför uppmärksammas kvinnor inte i lika stor utsträckning av riskkapitalister? Det var några av frågorna som skulle besvaras under den första upplagan av Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs. Konferensen är en del av Diana-projektet och kommer att bli ett årligen återkommande evenemang.

Esbris vd Magnus Aronsson öppnade konferensen tillsammans med Mats Hellström, landshövding i Stockholms län.

– Det är fantastiskt att så många pionjärer har samlats här för att diskutera och dela idéer om det här viktiga området. Tanken med symposiet är att föra samman forskare, finansiärer, policymakare, rådgivare och entreprenörer för att uppmuntra till dialog och föra diskussionen och kunskapsnivån ett steg längre. Varför är det viktigt? Jo, visserligen startar allt fler kvinnor företag, men det är fortfarande få som växer, sa Magnus Aronsson.

Mats Hellström fortsatte:

– Jag är glad att ni har valt Stockholm för det här symposiet. Det finns ett starkt innovativt tänkande i Stockholm, och vi arbetar hårt med de här frågorna. Men vi är inte nöjda, vi har satt målet att 40 procent av alla företag ska vara ägda av kvinnor. Vi har bland annat ett projekt för att främja entreprenörskap bland invandrarkvinnor. Här finns en outnyttjad resurs.

Andra mål

En av huvudtalarna var professor Myra Hart från Harvard Business School. Ett av hennes bidrag under konferensen var ett recept för tillväxtföretagande.

– Vad ska vi göra för att kvinnors företag ska bli mer lika männens? För att kunna svara på den frågan måste vi förstå de skillnader som finns mellan företag som ägs av män och de som ägs av kvinnor, sa Myra Hart.

Hon menade att en del av förklaringen ligger i vilka mål och motiv som döljer sig bakom företagandet. Kvinnors mål med att starta företag är sällan först och främst finansiella. Det handlar snarare om flexibilitet och om vad man värderar i sin arbetsmiljö. Att bidra med något till världen är också en vanlig drivkraft för kvinnor som startar företag.

Vill bygga långsiktigt

Eftersom kvinnor har andra anledningar till att starta eget menade Hart att de också kan ha svårare att få in externt kapital.

– Kvinnor vill gärna bygga sina företag långsiktigt, målet är inte att sälja så snart som möjligt. De har ett starkt behov av kontroll och tar därför också ogärna in externa finansiärer. Men externt kapital är viktigt för tillväxten, särskilt i ett tidigt skede.

Många tillväxtföretag finns i branscher där kvinnor är underrepresenterade redan på utbildningsstadiet. I USA är endast 20 procent av ingenjörsstudenterna kvinnor.

Kvinnor har inte heller samma erfarenhet som män har, enligt Hart. Det finns till exempel få kvinnliga serieentreprenörer. Att tidigare ha startat företag är en mycket viktig faktor i att skapa ett framgångsrikt tillväxtföretag. Det är också betydligt färre kvinnor som har erfarenhet från ledande positioner i existerande företag. Detta påverkar såväl deras erfarenhet som deras nätverk.

– Kvinnor har ofta stora nätverk, men mer homogena sådana än män. Män startar vanligen företag i 30-årsåldern, efter tio års erfarenhet i ett större företag. De har då hunnit skaffa sig ett stort och bra nätverk, där de kan söka resurser av olika slag. Kvinnor däremot startar typiskt sett företag i 20- respektive 40-årsåldern. De yngre har då inte hunnit skaffa ett nätverk ännu, medan de äldre kanske har ägnat sig åt familjen och varit borta från affärslivet en längre tid. Därmed har de inte heller ett bra och uppdaterat nätverk, sa Myra Hart.

Men trots de här skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande, är hon positiv.

– Det handlar mycket om att inspirera fler kvinnor till att starta företag. Och om att skaffa mer kunskap på området. Vi forskare kan göra det genom att publicera fler böcker och artiklar. Lärare kan göra det genom att ta upp de här frågorna i klassrummen. Jag har stor tillförsikt – kvinnor är en kraft på uppgång i affärslivet.

Staten har ansvar

Susan Preston är bland annat Entrepreneur-in-Residence vid Ewing Marion Kauffman Foundation. Hon har varit chef för olika företag i 20 år och arbetar i dag särskilt med att främja framväxten av affärsänglar och affärsängelnätverk.

– Finansiella resurser är basen för ett blomstrande entreprenörskap. När man frågar entreprenörer, såväl kvinnliga som manliga, blir svaret alltid att pengar är deras största problem. För att lösa det problemet måste staten agera. De behöver inte gå in med pengar själva, men i alla fall skapa en miljö som på olika sätt förenklar för entreprenörer, sa Susan Preston.

Hon menade att det som är positivt för entreprenörskap i allmänhet också är positivt för kvinnliga entreprenörer. För att få fart på kvinnors företagande behövs alltså, förutom tillgång till kapital, bland annat ett positivt innovationsklimat, en entreprenöriell kultur där det är tillåtet att misslyckas, samt bra utbildning.

– Det är också viktigt med många olika typer av positiva förebilder. Vi måste ge synlighet åt kvinnliga förebilder som sitter på höga positioner i företag och styrelser. Givetvis ska vi lyfta fram de framgångsrika kvinnliga entreprenörerna. Men även de små, nya kvinnoägda företagen måste få synlighet. Alla måste ju starta litet för att sedan växa.

Preston poängterade att så länge affärsvärlden är mansdominerad, måste kvinnor spela efter männens regler. Detta kommer att gälla tills vi får en kritisk massa på runt 40 procent kvinnor i näringslivet.

– Jag har aldrig känt att jag kommer att bli bedömd utifrån att jag är kvinna. Jag tror att vi måste komma över det sättet att resonera. Bästa sättet för oss att bli fler och starkare inom affärslivet är genom att nätverka, nätverka och åter nätverka.

En annan viktig skillnad mellan könen är, enligt Preston, att män säger att de kan en sak, och sedan tar de reda på hur man gör. Kvinnor vill veta hur man gör innan de säger att de kan det.

– Här tror jag verkligen vi måste ändra oss. Vi måste våga säga att vi kan!

Kvinnovänliga modeller

Dag två på konferensen inleddes av Trish Costello, grundare av The Center for Venture Education i USA, ett tvåårigt utbildningsprogram inom riskkapitalindustrin. Hon har också på olika sätt arbetat för att öka investeringarna i kvinnoägda företag. Costello menade att vi behöver skapa ett nytt ekosystem för att främja företagande och tillväxt bland kvinnor.

– Vi behöver nya modeller för hur vi ser på företagande och riskkapital – mer kvinnovänliga modeller. Nu är allt byggt kring mäns sätt att tänka och prata. När nya system byggs upp måste vi hålla i bakhuvudet att de även ska passa kvinnors sätt att tänka. Riskkapitalska är ett eget språk, som vi måste lära kvinnor att prata. Själv pratar jag bara två språk flytande: engelska och riskkapitalska, sa Trish Costello.

Hon kom också med förslag på hur vi konkret kan öka finansieringen och tillflödet av riskkapital till kvinnliga entreprenörer. Det handlar till exempel om att få fram fler kvinnliga riskkapitalister och affärsänglar, och om att informera dessa om outnyttjade investeringsmöjligheter i kvinnoägda företag.

Det är också viktigt att hitta de kvinnor som är ”bäst i klassen” och hjälpa dem att få till en bra presentation att lägga fram för riskkapitalisterna.

– Det finns pengar inom EU för att stimulera kvinnors entreprenörskap. Ni kan till exempel se till att skapa egna utvecklingsprogram för gräddan av era kvinnliga högteknologiska entreprenörer. En annan bra åtgärd är mentorprogram. Det är också viktigt att se till att framstående kvinnliga förebilder får stor medial synlighet.

– Vi håller på att bygga en kunskapsbas. Vi som har mer erfarenhet från det här området måste dra med oss andra kvinnor. Så mycket håller på att förändras just nu, men vi märker det knappt för att vi är mitt i det, sa Trish Costello.

Under konferensens två dagar hölls också flera intressanta paneldiskussioner där publiken deltog aktivt. Ämnen som behandlades var till exempel tillväxtfinansiering för kvinnliga företagare, entreprenörskapsutbildning för nystartade och växande företag, samt framtidens praktik och politik för kvinnligt företagande.

Fakta

The 1st Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs arrangerades av Esbri och Diana-projektet.

Finansiärer var: Almi, Babson College, FSF, Nutek, Sparbankstiftelsen Första och Vinnova.

Diana-projektet drogs igång 1999 av professorerna Candida Brush, Nancy Carter, Elizabeth Gatewood, Patricia Greene och Myra Hart.

Esbri har tillsammans med grundarna av Diana-projektet i USA startat Diana International som i dag är ett internationellt nätverk av forskare som intresserar sig för frågor om kvinnors företagande, tillväxt och finansiering.

Namnet Diana är hämtat från den romerska jaktgudinnan och syftar på att entreprenörer måste jaga efter kapital.

Projektet har bland annat producerat ett antal böcker och konferenser.

För mer info om konferensen och Diana-projektet:
www.esbri.se/diana.asp

Myras tillväxtrecept

Ingredienser:
1 lysande koncept
1 skalbar affärsmodell
1 praktiskt orienterad handlingsplan
1 nypa inspiration
2-3 dedikerade partners
flera skopor pengar

Gör så här:
Kombinera alla ingredienser i en bransch med hög tillväxttakt
Rör om grundligt
Låt vila över natten (eller längre)
Knåda omsorgsfullt
Baka en i ”förvärmd” ekonomi
Smaka av ofta
Garnera med optimism och entusiasm
Servera frikostigt———–