KRISBEREDSKAP | Ny storsatsning på innovation i lantbruket – ska öka landets självförsörjning

För att Sverige ska bli mer självförsörjande och rustat för framtidens kriser krävs nya sätt att tänka kring matproduktion. Det menar Annie Drottberger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som leder en ny femårig satsning på ett kunskapscentrum för hållbar primärproduktion.

– Varannan tugga vi äter kommer från importerade livsmedel. Men potentialen för att öka svensk livsmedelsproduktion är stor, och parallellt är det viktigt att öka hållbarheten inom lantbrukets produktionssystem, säger hon.

Sveriges självförsörjningsgrad ligger på 50 procent, jämfört med Finlands 80 procent. För att hantera olika typer av kriser och handelshinder behöver Sverige öka sin självförsörjning. Vi kan satsa på mer odling av grönsaker, potatis, frukt och bär. Men också öka uppfödningen av gris, kyckling, kor, får och lamm.

– För detta behöver vi både mer teknik och fler innovativa arbetssätt. Det kan till exempel handla om att förfina lagringstekniker av rotfrukter eller att effektivisera växthusproduktion med AI-styrda system, säger Annie Drottberger.

Första ledet i livsmedelskedjan i fokus

Den femåriga satsningen, finansierad av Sparbanken Skåne och Sveriges lantbruksuniversitet med 50 miljoner kronor, ska stärka kopplingen mellan forskning och praktik i södra Sverige och på så vis kunna erbjuda ett bättre stöd till småföretag. Fokus ligger på det första ledet i livsmedelskedjan – produktionen av bland annat grönsaker, kött och spannmål.

– Trädgårdsnäringen är främst koncentrerad till Skåne där över 70 procent av landets grönsaker, frukt och bär odlas. Skåne är också, tillsammans med Västra Götaland och Östergötland, ledande i spannmålsproduktionen, berättar Annie Drottberger, och tillägger att vi måste bli bättre på att nyttja den vegetabiliska proteinproduktionen som sker i landet.

Innovation på flera nivåer

Innovation ser olika ut beroende på företagets storlek och förutsättningar. Vissa behöver avancerad teknik som AI och sensorer i växthus, andra arbetar med enklare förbättringar som bättre lagring eller nya affärsmodeller.

Annie Drottberger understryker att Sverige är ett innovativt land med många nya idéer.

– Men vi behöver fler innovationer som verkligen gör skillnad. Det handlar om att höja nivån på innovationen för att öka konkurrenskraft och självförsörjning, understryker hon.

Småföretagare i nyckelroll – men med stora utmaningar

Idag står småbrukare och mindre livsmedelsföretag inför flera strukturella hinder i sina innovationsprocesser. Förutom att de har begränsat med tid och resurser för att arbeta med innovation, har många svårt att skala upp sina idéer – och det finns heller inga stödstrukturer som matchar forskning med företagens praktiska behov.

– Sen utmanas de mindre företagen också av att deras innovationer kan kopieras av större aktörer inom värdekedjan. Det minskar incitamenten för dem att ta risken att utveckla nya produkter.

Förutom att skapa ny kunskap genom forskning, ska satsningen bygga nätverk och strukturer för att erbjuda praktiskt stöd – allt från projektpartnerskap och coachning via SLU Holding till referensgrupper där forskare och företagare möts.

Annie Drottberger betonar vikten av att varje företag hittar sin egen väg. För vissa innebär det tekniksatsningar, för andra agroekologiska metoder eller sociala innovationer som samverkan och lokal försäljning.

– Det finns inte en lösning som passar alla. Men det vi vet är att Sveriges förmåga att producera mat behöver bli starkare, och det börjar med att ge våra små företag rätt förutsättningar att innovera, säger hon.

Kontakta annie.drottberger@slu.se

Läs också:
Artikel om Annie Drottbergers doktorsavhandling ”Fler grönsaksodlare tar hjälp av AI”.