Kriminalitet påverkar ryska företagare

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2008:

Vilken teoretisk modell förklarar egentligen bäst varför vissa företag går bra och andra inte? Ingen, om man får tro Tatiana Iakovlevas undersökning av ryska företagare. Hon har disputerat vid Handelshögskolan i Bodö, Norge.

År 2004 intervjuade Tatiana Iakovleva 382 företagare i St Petersburg, Ryssland. Resultaten finns nu publicerade i avhandlingen Factors associated with new venture performance: the context of St Petersburg.

Iakovleva intresserar sig för hur framgång kan förklaras. Hennes studie sammanställer fem teorier i ett dödsföraktande statistiskt formel ett-lopp; Yttre faktorer: Strategiskt fokus på innovation, snabbhet och djärvhet; Företagets resurser: Entreprenörens självförtroende; Humankapital: ålder, kön, utbildning och erfarenhet. Det blir i stort sett dött lopp, med resurser som direkt förklaring för som mest 9 procent av företagen, självförtroende 8 procent, yttre faktorer 7 procent, strategiskt fokus 6 procent, och humankapital – överraskande nog – 0 procent.

Korsreferenser ger svaret

Det visar sig alltså att ingen teoretisk modell ensam kan förklara framgång generellt. Men studiens styrka ligger också mycket i dess andra mål: att korsreferera faktorer. Ett flertal faktorer verkar tillsammans bidra till ett företags ekonomiska framgång. Exempelvis goda ekonomiska resurser, entreprenörens höga utbildning eller tidigare erfarenhet av att starta och driva liknande företag.

– Innovativ strategi kan till exempel förstärka den positiva effekten av tillgång till kapital. Större tillgång till kapital och högre självförtroende leder till en mer proaktiv och innovativ strategi, som i sin tur förbättrar företagets prestation, säger Tatiana Iakovleva.

Humankapital påverkar inte direkt, men är ofta en viktig indirekt orsak via självförtroende, strategi och resurser.

– Om den företagande individen skulle vara den analyserade enheten så skulle humankapitalets betydelse för att förklara hans eller hennes beteende vara betydande.

Sammanhanget St Petersburg är naturligtvis också speciellt. Det handlar om en metropol i en transitionell ekonomi där det tidigare betraktats som suspekt eller kriminellt att vara företagare. Och den negativa bilden är delvis något som företagare tagit med sig – och till sig – i den nya ekonomin.

Tatiana Iakovleva ger i ett minst sagt läsvärt appendix en analys av den korta historien av hur företagande hittills har studerats i transitionella ekonomier – läs Ryssland.

Lagbrott ger framgång

Bland olika deskriptiva studier dyker bland annat undersökningar om kriminalitet upp. I en av dem uppger 70 procent av de tillfrågade att de kontinuerligt betalar kriminella för beskydd.

En annan undersökning visar att ryska företagares egen bild av vad som krävs för att bli framgångsrik är att:
1. Ha väldigt mycket pengar till att börja med
2. Ha bra kontakter, särskilt med inflytelserika ex-kommunister
3. Bryta mot lagen

Företagen i Tatiana Iakovlevas undersökning är i genomsnitt fem år gamla och ger en ögonblicksbild av vilka utmärkande drag som var gemensamma för företag som etablerat sig vid en viss tidpunkt. Men Iakovleva är tveksam till om företagen verkligen borde vara den enhet man studerar. Hon hänvisar till Per Davidssons och Johan Wiklunds studier av över 8 000 svenska företag i tio år, där över hälften har genomgått så grundliga förändringar under tidsrymden att de nästan bara har namnet kvar.

– Jag tror att framtida forskning måste studera framgång och tillväxt över tid, säger Tatiana Iakovleva.

– Det kan också vara så att framtida forskning måste identifiera nya enheter att analysera, som individuella företagare, företagsaktivitet, eller styrningsstrukturer.

För mer info: tatiana.iakovleva@nforsk.no
———–