Jobben skapas i mikroföretag

Ulla
Kindenberg
DELA

Följande text publicerades på webben 2001-02-01:

De nya jobben skapas i företag med mindre än 50 anställda. Sådana sysselsätter en miljard människor i världen i dag. Men småföretagen står inte bara för nyskapande. Där finns också arbetsmiljöproblem, stor olycksrisk och dålig kunskap om förebyggande åtgärder och insatser.

Med fokus på situationen i EU var detta globala problem något som togs upp på flera av de seminarier som var inriktade på småföretag och nya jobb när forskare från hela världen sammanstrålade på konferensen Work Life 2000 i Malmö i januari.

Bernd Hofmaier, professor i sociologi vid Halmstads universitet, medverkade vid seminariet fnuttStrategier för nya arbeten och regional utvecklingfnutt. Han beskrev jobbskapandet som en social process med flera aktörer som måste mötas i strävan att underlätta nyföretagande och bidra till bättre arbetsmiljö. Det kan ske i samarbete mellan universitet och entreprenörer, genom lagstiftning som utgår från mindre företags situation och genom trygghetssystem anpassade för entreprenörer och småföretag. Sådant bidrar till en gynnsam entreprenörsmiljö och är lika viktigt att ta upp som hinder och svårigheter.

Filomena Oliveira, verksam som forskningssamordnare vid det så kallade Dublininstitutet*, pekade på att en fjärdedel av arbetskraften i EU finns i fnuttmikroföretagfnutt med mindre än 10 anställda. Dessa spelar stor roll i regional utveckling. I mikromiljön finns både plus- och minusvärden. På minussidan finns dålig anställnings- och social trygghet, sämre inflytande och sämre chanser till utbildning. Många hamnar också i beroendeställning till chefen. Ändå visar undersökningar på plusvärden som arbetstrivsel och låg sjukfrånvaro.

Det behövs mer forskning och statistik om kvaliteten på arbetena i småföretag, menade Filomena Oliveira. För att förbättra arbetsmiljön behövs också lättillgänglig lagstiftning anpassad för småföretag.

– Hur ser arbetsmiljön och de sociala villkoren ut i de nya jobb som skapas i mikroföretag? Det måste undersökas, sade Filomena Oliveira, Dublinstitutet.

Hur man ska få arbetsmiljöarbetet att ingå naturligt i det dagliga arbetet diskuterades på fler seminarier. Ann-Beth Antonsson, teknologie doktor och forskare vid IVL, Svenska Miljöinstitutet , var en av dem som tog upp svårigheterna att omsätta de kunskaper som finns i småföretagens vardag. Storskaliga ledningssystem fungerar inte.

För småföretag är det bättre med enklare, mer småskaliga metoder. Samarbete i nätverk och med grannföretag kan också vara till hjälp. Lika viktigt är att utnyttja den lokala kunskapen om arbetsmiljön och att de anställda är med och formulerar problem och föreslår lösningar.

-Ann-Beth Antonsson, IVL, tycker att de arbetskonferenser och kontakter som föregick Work Life 2000 var mycket värdefulla. I mötet med internationella kollegor uppstod ny kunskap och gammal kunskap bekräftades.

Kvinnliga företagares villkor diskuterades också, till exempel att det överlag är svårare för kvinnliga entreprenörer att få stöd. Den sociala situationen påverkar också. För många manliga entreprenörer är familjen det bästa stödet, men för kvinnliga är familjen ofta största hindret.

Många talade om behovet av förenklad arbetsmiljölagstiftning för små företag, andra om att god arbetsmiljö kan bli ett konkurrensmedel. Detta belystes även i en rapport från EUs arbetsmiljöinstitut i Bilbao i Portugal på Work Lifekonferensens sista dag.

FAKTA

Sedan 1997 har mer än 1 000 arbetslivsforskare från hela världen men främst från Europa träffats på inalles 64 workshops på temat fnuttQuality in Workfnutt. De har presenterat och diskuterat forskningsresultat, kunskapsläge och strategier. I slutet av januari avslutades projektet med EU-konferensen Work Life 2000 i Malmö där mer än 500 forskare, politiker, fackliga företrädare, tjänstemän och journalister följde 17 sessioner och fyra rundabordssamtal. Arbetslivsinstitutet, arbetsmiljöverket, arbetsmarknadsverket, Prevent och näringsdepartementet har stått bakom projektet.

* EU-organet The European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (eller, på svenska, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor i Europa) kallas ofta fnuttDublininstitutetfnutt. Organet informerar om och stöder forskning om arbetsmiljö och arbetsorganisation.

För ytterligare information
Besök www2.niwl.se tar eller www.eurofound.ie eller
kontakta bernd.hofmaier@work.hh.se,
filomena.oliveira@eurofound,
ann-beth.antonsson@ivl.se—–

2172

DELA