”Jag ville helst inte sluta läsa”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 1, 2011:

Helene Ahl, genusforskare med drömjobb:

Hon har tidigare jobbat som gymnasielärare, på reklambyrå i Los Angeles, som produktutvecklingschef och som marknadsanalytiker på ett tidningsförlag. Och gått på konstskola. Innan hon bestämde sig för att uppfylla sin gamla dröm att doktorera. I dag är Helene Ahl professor i Jönköping.

– Jag har alltid varit förtjust i att lära mig saker och tyckt om undervisningsmiljöer. Jag ville helst inte sluta läsa överhuvudtaget. Jag upptäckte också att jag fungerade bra i lärarrollen. Så jag bestämde mig för att bli lärare. Det blev företagsekonomi, dels för att jag tyckte det var kul, dels för att det erbjöd alternativa karriärvägar ifall jag skulle ändra mig, säger Helene Ahl.

Sin lärarexamen från Lund kompletterade hon med en MBA från UCLA i USA. Tanken på att doktorera fanns redan då, men samtidigt ville hon prova på näringslivet. Och hon ville stanna i Los Angeles ett tag till. Så det blev ytterligare två år i USA, som projektledare på en stor reklambyrå med bland annat Microsoft och Suzuki som kunder.

Tillbaka i Sverige arbetade hon först som marknadschef på en keramikfabrik och sedan en tid som marknadsanalytiker på Aller förlag.

– Fast jag tog time-out ett år också, och gick Folkuniversitetets konstskola.

Efter föräldraledighet och flytt till Göteborg blev det dags att söka jobb. Hon upplevde tydligt att en småbarnsmamma, oavsett meriter, inte var välkommen på arbetsmarknaden.

– Ungefär samtidigt såg jag en annons i GP att de sökte doktorander i Jönköping. Så jag plockade fram drömmen om att doktorera.

Sedan 1 januari 2010 är hon professor i företagsekonomi med inriktning mot lärande och genus vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon leder en forskargrupp inom Encell som forskar om olika aspekter av vuxnas lärande. En stor del av hennes forskning har handlat om genus i olika sammanhang, framförallt i kombination med företagande.

– Mitt ursprungliga forskningsintresse handlade om genus. Att det blev just entreprenörskap beror på att de fokuserade på det i Jönköping där jag disputerade. Så jag slog två flugor i en smäll, konstaterar Ahl.

I avhandlingen The making of the female entrepreneur undersökte hon hur kön konstrueras i forskningsartiklar om entreprenörskap. Den visar bland annat att artiklarna ser kvinnor som en betydelsefull resurs, men på ett sätt som befäster kvinnors underordning i samhället. Artikelförfattarna utgår ofta från givna antaganden om att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Avhandlingen kom 2002, men Ahl menar att resultaten fortfarande är aktuella.

– Definitivt. Karin Berglund på Mälardalens högskola gjorde en uppdatering för några år sedan som bekräftade mina resultat. Och 2009 kom en artikel av Kristina Bourne, Marta Calás och Linda Smircich i Academy of Management Review som påpekar samma sak.

Helene Ahl leder för tillfället ett Vinnovafinansierat projekt där hon jämför politik för kvinnors företagande i Sverige och USA. Projektet ligger i skärningspunkten mellan företagsekonomi, genusteori och statsvetenskap.

– Jag försöker sätta begrepp på politik för kvinnors företagande i ljuset av välfärdsstaten och genusteori. Är det liberal politik eller jämställdhetspolitik? Är det både och? Gör de globala förändringarna att politiken i Sverige medför en förändring av välfärdsstaten? Är kvinnors företagande en del av detta? Kan politiken utmana genussystemet, eller tar genussystemet över?

Hon menar att skillnader i institutioner, politik och kultur påverkar ett område som kvinnors företagande i stor utsträckning. Dels har vi genussystemen som medför föreställningar om vad kvinnor och män ska och inte ska göra – hos alla inblandade. Dels har vi den faktiska politiken, exempelvis i form av tillgång till offentligt finansierad barnomsorg, äldreomsorg och föräldraledighet.

I en bloggintervju (se esbribloggen.blogspot.com) för ungefär ett år sedan bad Helene Ahl om att få återkomma kring frågan om det behövs särskilt stöd till kvinnors företagande, och i så fall vilket. Vad svarar hon i dag?

– Det är en jättestor fråga. Man kanske ska börja med principfrågan om staten ska ge offentligt stöd till privat företagande. Eller om man ska låta företagandet klara sig på egna meriter och begränsa statens ansvar till att skapa ett så enkelt, tydligt och rättvist regelverk som möjligt.

Men Ahl tycker ändå att det är positivt att det finns olika program för att hjälpa nyföretagare på traven. De behöver utbildning och stöd och man kan se det som en del av statens utbildningsansvar, menar hon. Men hon tror inte att stödbehovet i grunden skiljer sig mellan män och kvinnor.

– Är man ny, så är man ny. Har man inget nätverk, så har man inget. Det är den sociala positionen som avgör, inte könet.

Man kan jämföra med USA där det har visat sig att en dryg tiondel av kunderna hos Women’s Business Centers, som inriktar sig på ett omhändertagande och coachande undervisningssätt, är män. De uppskattar stödet av precis samma anledning som kvinnorna. Kvinnor som efterfrågar en annan typ av stöd hänvisas till de ordinarie stödsystemen.

– Nästa fråga är om det finns föreställningar, hos både kunderna och hos dem som arbetar med stöden, att kvinnor och män behöver olika typ av stöd. Sådana föreställningar kan lätt bli självuppfyllande profetior. Förväntningarna styr i mångt och mycket.

I dag får kvinnors företagande ganska mycket uppmärksamhet på flera håll i samhället. Till exempel från delar av policy och andra stödfunktioner. Entré ägnar fyra sidor åt ämnet i det här numret (sidan 12-15). Även i ”vanliga” medier har det på senare tid skrivits en del om hur kvinnors företagande ökar, och om vikten av att satsa på kvinnors företagande.

Är den här uppmärksamheten bara positiv, eller kan det finnas något negativt med den?

– Det beror helt och hållet på hur man skriver om kvinnors företagande. Berättar man om företagets framgångar, eller berättar man om att ”Fru X mötte oss i dörren med ett mjukt leende, klädd i en välsittande dräkt… och hon löser barnomsorgen genom att…”

När tror du vi kan sluta prata om mäns respektive kvinnors entreprenörskap, och bara prata om entreprenörskap?

– Så fort vi bestämmer oss för det. Men vi får inte återgå till att skriva ”företagaren han”, utan i stället ”företagaren han/hon”. Att bryta invanda mönster kräver lite ansträngning och kunskap.

Hur ser du på utvecklingen inom entreprenörskapsforskningen?

– Det positiva är alla entreprenöriella krafter som verkar för att bredda och utvidga fältet. Ta till exempel Bill Gartners senast projekt ”Enter”, där han bad ett antal forskare kommentera en och samma litterära text om ett företags tillblivelse. Det blev en jättespännande publikation som verkligen visar bredden på fältet. Breddningen mot socialt entreprenörskap och entreprenörskap i skolan är också mycket spännande.

Som en fara nämner Ahl ”publish-or-perish-systemet”. Alltså att man som forskare måste publicera sig i de rätta tidskrifterna för att avancera på karriärstegen. Hon menar att det strömlinjeformar forskningen. Hon vänder sig också mot tendensen att okritiskt göra entreprenörskapsforskning till tillväxtforskning.

– Det blir så oerhört begränsande. Särskilt när man pratar om nyare områden som socialt entreprenörskap och entreprenörskap i skolan. Det senare kan då lätt bli en ny variant av ”är du lönsam lille vän”.

Hur ser din vision ut för fältet framöver?

– Ännu mer bredd, och ännu mer kritik! Eftersom entreprenörskapsdiskursen breder ut sig till fler och fler områden hoppas jag också att fler discipliner engagerar sig i forskningen, säger Helene Ahl.

Kontakta helene.ahl@hlk.hj.se

Mer om Helene

Namn: Helene Ahl
Bakgrund: Ekonomexamen och lärarexamen från Lunds universitet, 1982 respektive 1984. MBA från Anderson Graduate School of Management, University of California Los Angeles (UCLA), 1985. Disputerade vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2002. Sedan 2003 är hon knuten till forskningscentrumet Encell vid Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. I januari 2010 blev hon professor vid samma lärosäte.
Aktuell: Som projektledare för det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Förståelse och användning av genus/kön i stödpraktik: En internationell jämförelse. Under 2010 var hon också redaktör för ett specialnummer av den nya tidskriften International Journal of Gender and Entrepreneurship.

Mer av Helene

Moving forward: Institutional perspectives on gender and entrepreneurship (tillsammans med Teresa Nelson), i International Journal of Gender and Entrepreneurship, 2010

Sex business in the toy store: A narrative analysis of a teaching case, i Journal of Business Venturing (nr 5, vol 22, 2007)

Why research on women entrepreneurs needs new directions, i Entrepreneurship Theory and Practice (nr 5, vol 30, 2006)

The scientific reproduction of gender inequality: A discourse analysis of research texts on women’s entrepreneurship, Liber, 2004

Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och problematisering, Myndigheten för skolutveckling, 2004———–