INTERVJU | 5 frågor till Elisabeth Thand Ringqvist om det ojämställda entreprenörskapet

Regeringen gav nyligen Tillväxtverket i uppdrag att stärka kvinnors företagande. Men vad mer kan politiken göra för att minska ojämställdheten inom entreprenörskapet? Vi frågar två oppositionspartier – först ut är Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist, vice ordförande i näringsutskottet.

Vad är ett jämställt entreprenörskap för dig?

– Jag skiljer på företagande och entreprenörskap, det sistnämnda är för mig en förmåga man har, som man kan utveckla. Ett jämställt företagande har vi när kvinnor och män har samma möjligheter att utveckla sitt företagande. Och där är vi ännu inte riktigt.

– Om man tänker att förmåga att driva företag är jämnt fördelat över könen, då är det inte bra för Sveriges tillväxt att den potentialen inte utnyttjas. Jag tänker särskilt på de företag som drivs av kvinnor och som vill växa i branscher inom välfärden som nu hotas av olika typer av lagändringar. Företagare som vill växa sitt bolag snabbt behöver kunna fokusera fullt ut på det. Min erfarenhet säger att de första tre åren är helt avgörande. Men dessvärre är inte normen för kvinnor att vara passionerade företagare, de förväntas hinna med annat i vardagen också – oavsett ålder på barnen.

Vilken är dina reflektioner kring Expertpanelens svar på frågorna om det ojämställda entreprenörskapet?

– Helt ärligt är jag lite besviken. De är forskare inom ekonomi och entreprenörskap, men förklarar ojämställdheten med att det är normer och värderingar om jämställdhet i samhället som styr. Och sedan kommer de med kritik mot att det inte görs någonting. Men jag kan inte utläsa att de själva har några konkreta förslag på hur vi ska komma till rätta med problemet.

Vad tycker du behöver göras för att företagandet ska bli mer jämställt? Och vilka konkreta förslag har Centerpartiet?

– Jag anser att föräldraförsäkringen borde vara mer flexibel. Jag deltog i en statlig utredning som landade i en tredelad föräldraförsäkring. Det innebär att föräldrar kan ge bort en tredjedel av försäkringen till en släkting eller utomstående person. Det skulle verkligen underlätta för företagare! Men mitt parti är inte lika radikala.

– Centerpartiet driver framför allt två saker för att underlätta för kvinnor att starta och driva företag. Dels måste det säkerställas att kvinnor som söker riskkapital hos till exempel Almi eller Industrifonden verkligen har rätt förutsättningar för att presentera sin affär. Om man systematiskt försöker nå ut till de ekosystem där kvinnor ofta finns, kommer inflödet av kvinnors företagsidéer att öka. Almi har målsättningen att öka andelen företag som grundas och leds av kvinnor.

– Den andra delen handlar om att undersöka om det finns en högre bortsorteringsfrekvens av kvinnor som söker kapital? Om så är fallet måste de statliga kapitalinstitutionerna ta reda på och förstå om det är något i screeningen som gör att deras affärsmodeller inte gillas, eller om det är fördomar som styr? De kvinnor som söker den här typen av kapital är en liten andel av alla företagande kvinnor. Men det är en viktig grupp, eftersom framgångsrika tillväxtbolag kan säljas, vilket kan leda till att entreprenörerna investerar i andra företag. De kvinnor som har gjort den resan verkar investera i betydligt fler bolag med kvinnliga grundare än vad män med samma erfarenhet gör.

– Det är också viktigt att, precis som Tillväxtverket gör, följa kvinnors företagande och utveckla metoder för att ta fram statistik över kvinnors ägande av företag.

Vad skulle ni politiker behöva veta mer om från forskningens håll för att kunna ta beslut som bidrar till ett mer jämställt entreprenörskap – alltså, vilka områden tycker du att det saknas forskning om? 

– Två saker. Vi skulle ha stor nytta av en lista, på säg tio saker, som påverkar om kvinnor väljer att starta företag eller inte, och om de väljer att växa sitt företag eller inte. Vi behöver också en summa på hur mycket det skulle kosta att göra någonting åt det.

– För det andra skulle vi behöva en lista på de tio bästa exemplen, från andra jämförbara länder, som visar att när man genomförde reform x ledde det till en ökning av kvinnors företagande i allmänhet. Men också en lista på vilka reformer som lett till en ökning av snabbväxande företag som drivs av kvinnor.

Flera forskare och andra experter menar att de åtgärder som har genomförts de senaste decennierna för att öka jämställdheten inom företagandet har haft få eller inga bestående effekter över tid. Vad är din kommentar till det?

– Jag tycker att det är en konstig slutsats att det inte har hänt något. När Maud Olofsson jobbade med den här frågan var nästan inga kvinnor affärsänglar eller hade byggt bolag. 17-nätverket (kvinnor som grundat bolag med > 50 MSEK i årlig omsättning) fanns inte. Förutsättningar för kvinnor att driva företag har blivit bättre. 3:12-reglerna har gjort det mer lönsamt att starta företag eftersom du kan ta ut mer utdelning som är lägre beskattat. Även skattesystemet har blivit bättre. Dessa saker gör att det finns mer kapital idag än 2006. Då var det svårt att ens få F-skattsedel för företag. Det är det inte idag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Läs också:

EXPERTPANEL | Om det ojämställda entreprenörskapet

INTERVJU | 5 frågor till Ebba Busch om det ojämställda entreprenörskapet

INTERVJU | 5 frågor till Daniel Castro Vencu Öhrlund om det ojämställda entreprenörskapet