Ingen entydig svensk skola

Följande text ingick även i temat fnuttEntreprenörskapsforskningens fälttågfnutt som publicerades i Entré nr 4, 2001:

Svensk entreprenörskapsforskning står sig väl internationellt. Om det är alla rörande överens. Men åsikterna går isär när det gäller hur mycket vi låter oss påverkas av den amerikanska dominansen inom fältet.

Sverige var tidigt ute, och har en relativt lång forskningstradition inom entreprenörskapsfältet. Vi har duktiga individer som intresserar sig för området, och det har i sin tur dragit fram en ny generation duktiga forskare. Sammanlagt har vi en relativt stor skara forskare på området, med olika utgångspunkt för sin forskning.

– Sverige ligger bra till. Det är bara att titta på hur mycket som publiceras i ledande vetenskapliga tidskrifter inom området. Och det handlar inte bara om ett fåtal personer, utan om många, och från många olika universitet och högskolor. Vi är rikt representerade jämfört med landets storlek. Sverige är också välbesökt av ledande internationella forskare på området, vilket visar på att vi har bra rykte utomlands, säger Per Davidsson.

– I Sverige är vi bra på stora empiriska projekt av hög kvalitet, men det finns ingen riktig skandinavisk eller svensk skola inom entreprenörskapsforskningen. Istället är det mycket av den amerikanska skolan som syns här, fortsätter han.

Carin Holmquist håller med till viss del, men tycker inte att vi låter oss påverkas för mycket av USA.

– Jag tror inte att det finns någon speciell svensk skola. Möjligen att vi kommer från många olika håll. Det har skapat en öppenhet i svensk entreprenörskapsforskning, som inte finns i till exempel USA, där man traditionellt är mer specialiserad på ett område. Den öppenheten tror jag är bra för fältets utveckling, säger hon.

– Jag tycker inte att vi går i USAs ledband. Det finns kanske de som gör det, men många går sin egen väg.

Bra på regionalt perspektiv

I Sverige är samarbetet mellan olika universitet och högskolor utvecklat. I många andra länder råder större konkurrens mellan lärosäten. Även samarbetet med företagen som studeras är ovanligt gott i Sverige.

– Om det finns en europeisk tradition inom entreprenörskapsforskningen är den ovanligt tydlig i Sverige. Det handlar om kvalitativ forskning som utförs nära företagarna. Sverige är också bra på det regionala perspektivet. Denna vinkling har alltid intresserat svenska forskare. Under senare år har dock forskningen kring entreprenörskap ur ett rumsligt-geografiskt perspektiv ökat, säger Bengt Johannisson.

– Många svenska entreprenörsforskare medskapar en egen tradition med stor betoning på kvalitativ forskning. I USA har entreprenörskapsforskningen i högre grad följt huvudfåran av akademisk forskning och koncentrerat sig på sådant man kan räkna på.

Hans Landström däremot tycker att svensk entreprenörskapsforskning mer och mer präglas av den amerikanska forskningstraditionen.

– Det har blivit en starkare ”normalvetenskaplig” inriktning på forskningen, och den domineras av amerikanska forskare. Det här är inte unikt för entreprenörskapsforskning. Hela managementområdet går i samma riktning.

– Den amerikanska prägeln tar sig olika uttryck. Det styr till viss del vilka forskningsfrågor som är centrala, vilka teorier man utgår ifrån och vilket metodologiskt angreppssätt vi använder oss av, säger Landström.

Och han får medhåll av Björn Bjerke, som menar att det i framtiden är viktigt att hitta en svensk modell för entreprenörskap, och en svensk modell för forskning om entreprenörskap.

– I dag försöker vi efterlikna USA för mycket. Unika föreställningar måste råda. Och man bör vara försiktig med att överföra resultat från andra regioner eller länder. Sen kan man kalla en region för ”någonting-Valley” hur mycket man vill. Den blir inte entreprenöriell för det.———–