FORSKNINGSPROPOSITIONEN 2020: ”Satsa på studenterna”

Åse
Karlén
DELA
Maureen McKelvey. Foto: Carina Gran.

Allting börjar med studenterna. När de får en bra utbildning bär de med sig viktig kunskap som kan göra skillnad i samhället. Därför är det bättre att satsa på innovationsutbildningar än på innovationskontor, menar Maureen McKelvey.

På senare tid har missionsbaserade arbetssätt fått stor uppmärksamhet. De innebär att man blandar aktörer från olika sfärer – privata företag, akademi, offentlig sektor och civilsamhället – så att de tillsammans kan lösa olika samhällsutmaningar.

Metoden har sina poänger, anser professor Maureen McKelvey. Men i en diskussion om Sveriges forskningspolitiska inriktning tycker hon att man bör reflektera över lärosätenas huvudsakliga uppgifter.

– Universitet och högskolor ska utbilda studenter, bygga kunskap och bidra till debatten. För att göra det krävs basfinansiering och bred forskning, även om det kan vara lockande för policymakare att göra missionsbaserade prioriteringar, säger McKelvey.

Studenter som har fått en bra utbildning kliver ut i samhället med relevanta kunskaper. Kunskapsöverföringen som sker då kan vara lärosätenas viktigaste sätt att göra skillnad.

– Därför tycker jag att man ska satsa på innovationsutbildningar, snarare än innovationskontor. Alla studenter bör kunna välja att läsa innovation och entreprenörskap, och inte bara korta kurser. I längre program får de verktygen, men också en djupare förståelse för kunskapsgrunden, säger Maureen McKelvey.

För att bygga starka utbildnings- och forskningsmiljöer behövs satsningar på spets och excellens. Men tillskott av pengar gör inte automatiskt att en miljö blir attraktiv för de bästa studenterna och forskarna. För det krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete.

Under sin karriär som professor, först på Chalmers och nu på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har Maureen McKelvey utvecklat tre masterutbildningar med inriktning på innovation och entreprenörskap. Bland studenterna finns också nästa generations doktorander och forskare, konstaterar hon.

– Vi vill ha bra lärare, förmedla relevant kunskap, publicera oss i akademiska tidskrifter, samarbeta med företag, ta in gästforskare och arrangera seminarier. Det måste hända saker. Och så ska vi ha roligt också!

Via industridoktorander och samverkansprojekt med företag, skapas och sprids kunskap på bred front inom vissa ämnen. McKelvey lyfter särskilt fram ingenjörsvetenskap.

– Forskningssamverkan – academic engagement i den internationella, vetenskapliga litteraturen – är ett brett begrepp som fångar många sätt att utveckla och sprida kunskap.

– När vi pratar om innovation och nyttiggörande finns en tendens att fokusera enbart på startups och patent. Men universitetens roll är större än så, säger hon.

Till den forskningspolitiska agendan har hon ett mycket konkret förslag: Inrätta ett nationellt centrum för forskning och högre utbildning inom innovation och entreprenörskap.

– Vi som forskar och utbildar i ämnena behöver samlas och föra en dialog om framtida riktningar. Förutom att ta fram ny, forskningsbaserad kunskap bör centrumet förstås också knyta kontakter med omvärlden – både nationellt och internationellt.

– Innovation och entreprenörskap behövs för att lösa vår tids stora utmaningar. Och med de förändringar vi ser i samhället måste också forskningen och utbildningen förändras. Jag tror att ett nationellt centrum skulle förnya Sveriges position som ledande kunskapsnation, säger McKelvey.

Maureen McKelvey är professor i industriell ekonomi och chef för Avdelningen för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kontakta maureen.mckelvey@handels.gu.se———–

1661

DELA