Företagande kvinnor nyanserar bilden av bruksorten

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2009:

Föreställningen om Bergslagen som en region med få småföretagare stämmer inte. Åtminstone inte om man tittar på kvinnors sysselsättning. Andelen kvinnliga entreprenörer är lika stor som i riket i övrigt.
– Men trots att de företagande kvinnorna är en viktig drivkraft i den regionala utvecklingen osynliggörs de ofta, säger Mona Hedfeldt.

Mona Hedfeldt är filosofie doktor i kulturgeografi vid Örebro universitet. I sin avhandling, Företagande kvinnor i bruksort – Arbetsliv och vardagsliv i samspel, har hon studerat företagande kvinnor inom två branscher i Bergslagen: hälsobranschen och företagstjänster. Hon har använt sig av longitudinella registerdata och kvalitativa intervjuer med företagare i Fagersta och Norberg. Variationerna mellan de båda kommunerna är stora.

– I Norberg är det betydligt vanligare både bland män och bland kvinnor att vara företagare, jämfört med riksgenomsnittet. Fagersta ligger under riksgenomsnittet. Så det är svårt att prata om Bergslagen som en homogen kategori när det gäller företagande, säger Mona Hedfeldt.

Bilden av Bergslagen är präglad av de stora företagen inom stål- och järnindustrin, typiskt manligt kodade verksamheter. Det finns allmänna föreställningar, till exempel att det är ovanligt att vara företagare i bruksorter. Eller att det är speciellt svårt. Men kvinnorna som Hedfeldt har intervjuat ser tvärtom företagandet som något väldigt lustfyllt.

– Jag tror att den starka industrin har haft en så framträdande roll i bilden av Bergslagen, att den har överskuggat nyanserna. De flesta jag intervjuade tyckte att de hade väldigt roliga arbeten och trivdes bra med sina verksamheter, och med att vara företagare. De tyckte att de hade utvecklande arbeten.

Har företagande män

Hedfeldt har fokuserat på tre olika teman: arbetslivserfarenhet och förebilder, vardagsliv och familj, samt kontakter och nätverk. Vid sidan av förebilder pekar hon också på möjlighetsbilder. Det handlar om människor som visar att det är möjligt att leva som företagare och som hjälper till att avdramatisera företagandet som sysselsättning. Dessa finns både i arbetslivet och i privatlivet.

– Många av kvinnorna som drev eget hade relationer med män som också var företagare. Genom att de ser andra driva företag, och kanske även lever ett liv som om de vore företagare, så blir starta eget inte ett lika stort steg.

Kvinnorna i Hedfeldts studie tyckte att det gick bra att kombinera företagande med att vara förälder, även om vardagen fungerade mycket tack vare insatser från mor- och farföräldrar.

Komplexa sammanhang

Däremot kände några av kvinnorna betydligt större oro över omsorgen om sina föräldrar.

– Kring omsorgen av barnen så fanns det en stödstruktur: förskola och mor- och farföräldrar. När det gällde föräldrarna var det mer problematiskt, och något som kunde inkräkta en del på deras arbete.

Det finns inget entydigt svar på frågan varför kvinnorna väljer att starta företag. Sammanhangen är komplexa – faktorer som arbetslivserfarenhet, förebilder, familj och nätverk har betydelse.

– Ett mönster är att det är vanligare att starta företag om man har varit anställd på en liten arbetsplats, med få anställda. Det har jag tolkat som att den personen får inblick i flera olika delar av en verksamhet, vilket kan utgöra en förberedelse för att starta egen verksamhet, säger Mona Hedfeldt.

För mer info: mona.hedfeldt@oru.se———–