”Entreprenörskap kan rädda världen”

Anna-Karin
Florén
DELA
Paula Kyrö. Foto: Päivi Kapiainen-Heiskanen.

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 1, 2014:

Paula Kyrö, pensionerad dubbeldoktor med hopp:

Paula Kyrö bidrog till att omforma synen på företagande genom att föra in människan i de teoretiska modellerna. Mycket av det vi i dag tar för givet är frukter av hennes forskning – som att entreprenörskap går att lära ut. I april belönas hon med European Entrepreneurship Education Award. Nu vill hon uppfinna ett entreprenörskapsparadigm.

– Min akademiska karriär är ett resultat av den frustration jag upplevde som managementkonsult under sent 1980-tal, säger Paula Kyrö, professor i entreprenörskapsutbildning vid Aalto-universitetet i Finland.

Finland befann sig då i en svår ekonomisk situation. Följden blev att näringslivet omstrukturerades. Det hade kunnat gynna entreprenörerna, men samhällsdebattörerna var fullt upptagna av storföretagens tillbakagång.

– Politikerna försökte stärka ekonomin genom att organisera och lagstifta, tvärtemot marknadens behov. Vi förlorade många entreprenörer på grund av politikernas agerande. Det var ett stort misstag. Jag undrade varför näringslivet och politikerna hade så svårt att mötas.

Frustrationen ledde till att hon återupptog studierna. Några år senare hade hon två doktorshattar, en i ekonomi från 1993 och en i utbildningsvetenskap från 1995, båda vid Helsingfors universitet. Kyrö lyckades överbrygga de båda områdena genom att betona att entreprenörskap kan betraktas som en pedagogisk inriktning.

Den teoretiska ansatsen var nydanande och Paula Kyrö betraktas i dag som en av pionjärerna inom området entreprenörskapsutbildning. För sitt arbete belönas hon nu också med årets European Entrepreneurship Education Award. Priset delas ut av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet till ”en person eller organisation som på ett väsentligt sätt bidragit till utvecklingen av entreprenörskapsutbildning på akademisk nivå i Europa.” Juryn menar att Kyrös forskargärning vidgar de teoretiska ramverken kring entreprenörskapsutbildningen.

Men i det akademiska klimat som rådde på Handelshögskolan i Helsingfors i början av 1990-talet, var forskning om entreprenörskap fortfarande en utmaning. Paula Kyrös avhandling var den första som publicerades i ämnet.

– På den tiden handlade alla teoretiska modeller om organisationer som enheter. Den mänskliga komponenten saknades. Lärarna förstod inte varför de skulle undervisa i entreprenörskap eller vilka kompetenser som är entreprenöriella.

Sedan dess har attityden till entreprenörskap förändrats.

– I dag är kombinationen entreprenörskap och lärande ganska självklar. Men det finns fortfarande missförstånd kring vad entreprenörskap är, konstaterar Paula Kyrö.

Hon efterlyser bland annat forskning med en mer holistisk syn på värde- och tillväxtbegreppen.

– Jag har ofta undrat varför forskare är mest intresserade av framgångsrika företag, som skapar tillväxt i en traditionell bemärkelse. Vi står inför stora problem, jag menar hela jorden är på väg att gå under. De här frågorna kommer att få större betydelse i framtiden.

En förutsättning för att dagens elever ska kunna lösa framtidens utmaningar, som till exempel klimatförändringarna, är att föra in entreprenörskap redan i grundskolan, menar Kyrö. Men hur lärandet och pedagogiken ska utformas är inte lättfångat.

Professor Kyrö tror att en del av lösningen finns i en framväxande metaforskning. Den ska ta reda på vilken pedagogik som är mest effektiv för att uppnå just det slags lärande som är eftersträvansvärt.

– Frågan om vilka verktyg man behöver för att utbilda inom entreprenörskap är inte så intressant. Det går moden i undervisningsstilar, egentligen kan vi inte säga att en form av pedagogik är bättre än en annan.

Varje tid har sitt utbildningsparadigm. Under tidigt 1970-tal var det behaviorismen som var ledande, den följdes av kognitivismen och därefter konstruktivismen. I dag följer de flesta europeiska länder ett socialkonstruktivistiskt paradigm, där kunskap anses bygga på erfarenheter. Det är inte ett paradigm som gynnar kreativitet, menar Kyrö.

– På senare år har skolan blivit lite bättre på att uppmuntra till kreativitet. Men det finns anledning att reflektera över om det rådande paradigmet talar för entreprenörskap. Frågan diskuteras inte så mycket inom skolväsendet, lärarna följer bara den aktuella tankelinjen.

Kanske behöver vi uppfinna ett entreprenörskapsparadigm för att ungdomarna ska komma till rätta med det bekymmersamma arv som vi lämnar efter oss, funderar Kyrö. Hon menar nämligen att det är entreprenörskapet som kan rädda världen.

– Metaforskningen befinner sig i en tidig fas, men det kommer att bli en intressant inriktning under överskådlig tid. Med metakompetens kan vi skapa medvetenhet, säger hon.

Fast Paula Kyrö har hunnit med mycket under sin drygt tjugoåriga akademiska karriär, tycker hon fortfarande att de två avhandlingsarbetena är det intressantaste hon gjort. De följer historiska utvecklingslinjer i USA, England och Kontinentaleuropa från upplysningstiden och framåt. Entreprenörskap kopplas till de allmänna utbildningssystem som växte fram parallellt i olika delar av västvärlden.

– Den var en ögonöppnare för mig. Tidigare kände jag att jag inte kunde undervisa om entreprenörskap, eftersom jag inte förstod i vilken kontext entreprenörskapet växt fram. Avhandlingen gav mig ett intellektuellt ramverk.

Nu är Paula Kyrö nybliven pensionär. Först säger hon sig inte veta exakt vad hon ska göra med sin tid, men att:

– Min förläggare vill att jag ska ge ut böcker.

Kyrö har samlat artiklar om hållbar utveckling av ett 50-tal författare från hela världen. De ska snart publiceras i bokform. Hon är också redaktör för en serie böcker om europeisk entreprenörskapsforskning, och aktiv i en nationell förening för entreprenörskapsforskning. Så hon lär inte få långtråkigt.

– Jag tycker att de nordiska länderna tillsammans ska stärka idéerna om hur vi kan utveckla utbildningen för ett ökat entreprenörskap. Vi skulle ha mycket att vinna på det, säger Paula Kyrö.

Kontakta paula.kyro@aalto.fi

Mer av Paula

A Theoretical framework for teaching and learning entrepreneurship. I International Journal of Business and Globalisation, nr 1, vol 2, 2008.

The Continental and Anglo-American Approaches to Entrepreneurship Education, Differences and Bridges. I Alain Fayolle & Heinz Klandt (red):

International Entrepreneurship Education, Edward Elgar, 2006.

Conceptual Richness and Methodological Diversity in Entrepreneurship Research. Edward Elgar, 2013 (redaktör tillsammans med Alain Fayolle, Tõnis Mets och Urve Venesaar).

To grow or not to grow? Entrepreneurship and sustainable development. I International Journal of Sustainable Development and World Ecology, nr 1, vol 8, 2001.

Mer om Paula

Namn: Paula Kyrö
Bakgrund: Managementkonsult och entreprenör i småföretag och eget bolag. Filosofie doktor i ekonomi och utbildning. För närvarande professor i entreprenörskapsutbildning vid Aalto-universitetet, Finland. Tidigare adjungerad professor i utbildning vid Helsingfors universitet, professor i entreprenörskap vid Jyväskylä universitet, gästprofessor i entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och professor i entreprenörskapsutbildning vid Center för praktisk utbildning, Tammerfors universitet.
Aktuell: Tar emot European Entrepreneurship Education Award i Lund 24 april. Hon får priset för sin banbrytande forskning om entreprenörskapsutbildning, som har vidgat områdets teoretiska ramverk. Priset delas ut av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan i Lund.———–

4311

DELA