Entreprenörerna – lika intressanta dagen efter?

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 3, 2002:

I valtider är det opportunt att damma av entreprenören och lyfta fram dennes betydelse för Sveriges framtida välstånd och tillväxt. Frågan är hur entreprenörspolitiken kommer att utformas under den kommande mandatperioden? Regeringsunderlaget är bräckligt, det finns en betydande risk för långbänkar och beslutsförlamning. Samtidigt är det av central betydelse att den entreprenörskapsanda som fanns för drygt 100 år sedan återskapas.

Dagens situation är radikalt annorlunda. Sverige tillhör de länder som har lägst antal entreprenörer i förhållande till sin folkmängd. Det kommer inte fram några nya storföretag – det senaste är WM-data som grundades i slutet av 1960-talet. Det är en himmelsvid skillnad jämfört med USA. Cisco, Intel, Microsoft och Oracle är exempel på några företag som inte fanns med på listan över de tio största företagen i slutet av 1980-talet. I dag toppar dessa entreprenörsdrivna bolag listan på amerikanska storföretag.

Den samhällsvetenskapliga forskningen visar att entreprenörer och småföretagare är centrala för fortsatt tillväxt och välfärd. I jämförelse med det betydligt entreprenörstätare USA har Sveriges, och även Europas, tillväxt släpat efter. Forskning visar att mindre företag är särskilt viktiga i kunskapsintensiva miljöer. Dels genom att vara den viktigaste länken mellan marknad och universitet, dels genom att själva bidra till kunskapsuppbyggnaden. Inom t ex bioteknik svarar i USA de mindre företagen för 80 procent av patenten.

Det är framför allt inom två områden som behovet av förnyelse och omtänkande är akut. För det första måste antalet regleringar minskas och kvarvarande regleringar utvärderas. De lovvärda ambitioner som en gång fanns beträffande Simplex-gruppen har inte infriats. OECD har visat att regleringar leder till lägre produktivitets- och tillväxtsnivåer och att de negativa effekterna är störst för de minsta företagen. I Sverige beräknas enbart administrationen av regleringar kosta företagen ca 50 miljarder kronor per år.

För det andra får vi inte sopa skatteproblematiken under mattan, även om frågan kan synas vara uttjatad. Skatter signalerar en övergripande politisk syn på entreprenörskap och småföretagande. I Sverige har entreprenörer, egenföretagande och små företag kontinuerligt diskriminerats i förhållande till storföretagen. Skatterna påverkar de privatekonomiska incitamenten att bli entreprenör. Sammantaget innebär detta att entreprenörer motarbetas av det svenska skattesystemets nivå och utformning, man krymper poolen av potentiella entreprenörer.

Den nya svenska entreprenörsandan under 1990-talet lyste upp ett mörker som varat i åtminstone ett halvt sekel. Frågan är vilken förståelse det finns för entreprenörs- och småföretagsfrågor inom regeringen. Vi har i en internationell jämförelse få entreprenörer och en låg andel sysselsatta i privata nya och små företag. Sysselsättningstillväxten i den privata sektorn har varit obefintlig under de senaste 50 åren. Samtidigt ställer en åldrande befolkning och en tilltagande utförsäljning av våra storföretag krav på ett ökat svenskt entreprenörskap. En ny entreprenörsbaserad ekonomisk politik är därför en förutsättning för att vi ska kunna uppnå en uthålligt högre tillväxt och bevara nuvarande nivå på välfärden i Sverige.

För mer info: pontusb@sns.se
———–