Digital lanthandel livar upp landsbygden

Enkla digitala innovationer kan hjälpa mikroföretagare att stärka sin affär – och bidra till en levande landsbygd. Forskare vid Norrlandsnavet studerar vad som händer när digital teknik införs i småbyar i norra Sverige.

I städer har företag stora möjligheter att digitalisera verksamheten om de vill. Men på landsbygden där infrastruktur med bredband, fiber och 4G inte är en självklarhet uppstår ofta hinder i utvecklingen. I ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet studerar man vad som händer i glappet mellan stad och land. Och vad som går att göra åt det.

– Vi undersöker vad som händer när små landsbygdsföretag inför digital teknik och hur de kan öka sina affärer genom det. Det gör vi genom att testa digitala tjänster och appar och ser om de skapar något värde för företagare och invånare, säger Anna Ståhlbröst, professor vid Luleå tekniska universitet.

Företag som ingår i projektet är lanthandlare och bensinmackar i 17 norrländska byar. Även ekonomiska eller ideella byaföreningar samt servicepunkter ingår i projektet. I byn Moskosel, 45 kilometer norr om Arvidsjaur, bestämde man sig för ett år sedan att få fart på bygden genom att satsa på en lanthandel.

– Man ville slippa behöva åka till Arvidsjaur för en liter mjölk. Men det var för kostsamt att starta en helbemannad butik, så de startade en digital lanthandel som är öppen dygnet runt. Vi hjälpte till med digitala lås och kassasystem, säger Johanna Lindberg, doktorand i forskningsprojektet.

”Det här är jävla det sämsta som har hänt”

I andra änden av byggnaden där lanthandeln ligger, finns en servicepunkt med café. Där har forskarna installerat en digital skärm. Butiksinnehavaren, byaföreningen och kommunen lägger bland annat in information om vad som händer i bygden och i butiken. Kommunen lade under en period in äldre bilder från Arvidsjaur vilket omedelbart skapade ett värde.

– Det fick människor att samlas i servicepunkten och pratar med varandra. Caféet ökade försäljningen och har i dag fyra anställda. Den lilla insatsen vi gjorde med att installera digitala lås och digital skärm har fått ringar på vattnet. Det är nu mer liv och rörelse i bygden, och man upplever mer frihet. Nu kan invånarna handla när de kommer hem sent från jobbet.

Men förändringen i bygden har inte välkomnats av alla.

– När den digitala butiken öppnade var det en man som sa ”Det här är jävla det sämsta som har hänt i Moskosel” – tills han en morgon saknade kaffe och kunde knata ner till butiken. Nu älskar han den, berättar Johanna Lindberg.

Stor effekt med små medel

Forskningsprojektet visar att det finns en stor vilja och drivkraft på landsbygden att testa nya saker som bidrar till en positiv utveckling lokalt. Invånarna värnar sin bygd och man vill ha förutsättningar att bo kvar, bilda familj, jobba och leva där. Den digitala lanthandeln och servicepunkten som har funnits i 1,5 år har redan planer på utbyggnad.

– Vi måste bedriva forskning som ökar förståelsen för de specifika förutsättningarna som finns i små byar i glesbygd. I den gröna omställningen är stort fokus på de stora industribolagen i norra Sverige, men vi får inte glömma bort de allra minsta företagen på landsbygden. De behövs för att folk ska kunna bo kvar, säger Anna Ståhlbröst.

– Vi behöver hitta sätt som gör det möjligt för företagen att bli livskraftiga och kunna verka i regionen. Men vi behöver inte tänka så stort i komplexa system och att allt ska vara innovativt. Se bara vilken stor effekt digitala lås hade – det var över vår förväntan, säger Anna Ståhlbröst.

Kontakta
anna.stahlbrost@ltu.se
johanna.lindberg@ltu.se

LÄS MER OM NORRLANDSNAVET
På deras webbplats.
Esbriartikel om satsningen här, här, här och här.
Esbris intervjuartikel med Lena Fritzén, verkställande ledamot för Familjen Kamprads stiftelse som finansierar Norrlandsnavet.