SLUTREPLIK: ”Det är en konst att ta sig ur gamla hjulspår”

DELA
Professor och innovationsforskare Malin Lindberg. Foto: Luleå tekniska universitet.

Efter mitt initiala inlägg, där jag frågade mig om Sveriges senaste innovationssatsning – Impact Innovation – går i gamla hjulspår, har responsen varit överväldigande. Många säger sig se samma prioriteringsmönster i denna och liknande satsningar, där hållbar samhällsutveckling i praktiken reduceras till en fråga om teknik och industri trots transformativa ambitioner. Även i repliken från företrädare för de myndigheter som står bakom satsningen framhålls att det inte finns tid till ”business as usual” för att möta vår tids samhällsutmaningar. Där uppmuntras till ett bredare angreppssätt än enbart teknisk innovation och bredare konstellationer från alla samhällssektorer.

Lärdomarna från Impact Innovations föregångare – de strategiska innovationsprogrammen(1) – visar dock att det inte räcker med transformativa ambitioner, som trots det ändå ledde till prioritering av teknikfokuserade initiativ med samma sorts aktörer och miljöer som tidigare(2). Även om Impact Innovation sägs bygga på nya arbetssätt, samarbeten och mål(3) kan liknande tendenser skönjas även där, enligt mitt initiala inlägg. Detta starka ”spårberoende” (”path dependence”) i svensk innovationspolitik väcker frågan hur satsningar av denna typ rent praktiskt kan ta sig ur gamla hjulspår? I min slutreplik vill jag ta chansen att lyfta fram tre lärdomar om detta från forskning och praktik:

1) Tillvarata handlingsutrymmet i styrkedjan

I en färsk avhandling om innovationspolitiska prioriteringar visas att dessa kan förändras längs vägen genom styrkedjan av politiska beslut, myndigheters implementering, projektägares organisering och andra intressenters involvering(4). En slutsats är att det finns visst handlingsutrymme för tjänstepersoner vid ansvariga myndigheter att tolka och konkretisera innovationspolitiska satsningar, i egenskap av intermediärer mellan den representativa demokratins beslutsfattande och den deliberativa demokratins medborgardialog.

För Impact Innovations del innebär detta att det troligen inte räcker med att ansvariga myndigheter uppmuntrar till breddade konstellationer och perspektiv i sin kommunikation, utan att de även behöver nyttja sitt övriga handlingsutrymme för att möjliggöra detta. Det kan handla om att säkerställa att alla delar i utlysningskedjan – inklusive initiering, formulering, kommunikation, bedömning, beslut och återkoppling – utformas på ett sätt som adresserar, attraherar och finansierar underrepresenterade aktörer och perspektiv. För detta finns befintliga stödverktyg för inkluderande finansiering, som utvecklats i samarbete mellan Formas, Forte, Vinnova, Energimyndigheten och Humsamverkan i syfte att främja forskning och innovation som kan bidra till att förstå och hantera komplexa samhällsutmaningar(5).

2) Balansera befintliga maktrelationer

En annan lärdom från tidigare forskning är att samhällets befintliga maktrelationer påverkar de praktiska förutsättningarna för underrepresenterade aktörer och perspektiv att inkluderas i innovationspolitiska satsningar(6). Beroende på deras storlek, resurser, kontaktnätverk, medfinansierings-möjligheter med mera, har vissa aktörer ett betydande övertag när det gäller att kunna delta i, påverka och dra nytta av sådana satsningar. I och med att dagens innovationspolitik har sitt ursprung i efterkrigstidens expansiva industri- och näringspolitik har tekniska och kommersiella perspektiv på innovation dessutom ett rejält försprång(7).

För Impact Innovations del innebär detta att det troligen inte räcker med att ansvariga myndigheter förlitar sig på aktörernas egen formering av grupperingar och formulering av programidéer för att balansera olika perspektiv och behov, utan att myndigheterna aktivt behöver skapa förutsättningar för detta. Det kan handla om att sänka tröskeln för underrepresenterade aktörer och perspektiv genom förberedande mobilisering, medveten matchning och anpassade medfinansieringskrav. Till exempel skulle detta kunna riktas till de initiativ som tidigare finansierats i Vinnovas satsningar på social innovation och civilsamhällets förnyelse.

3) Uppgradera den sociala dimensionen från ”extra krydda”

Annan forskning visar att det lätt uppstår en obalans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna i hållbar utveckling, trots att de anses vara ömsesidigt beroende av varandra(8). I praktiken ges den ekonomiska dimensionen ofta högre prioritet än de sociala och miljömässiga, medan den miljömässiga dimensionen i sin tur ofta ges högre prioritet än den sociala.

För Impact Innovations del innebär detta att den uttalade strävan efter global konkurrenskraft kan konkurrera ut den likaså uttalade strävan efter hållbar utveckling. Vid invigningen av Impact Innovation och i uppsättningen av beviljade förberedelseprojekt blev det dessutom tydligt att större vikt läggs vid miljömässig än social hållbarhet.

De sociala perspektiv som trots allt lyfts fram i Impact Innovation – till exempel samverkan, beteenden, värderingar, lagar och regler – reduceras på så sätt till en ”extra krydda” medan ekonomisk och miljömässig hållbarhet framstår som huvudingredienser. För att Impact Innovation ska kunna möta vår tids samhällsutmaningar är det angeläget att uppgradera den sociala dimensionen genom att dels tillvarata de kunskaper som finns om social hållbarhet och social innovation(9), dels öka samarbetet mellan de myndigheter och departement som ansvarar för närings- och innovationspolitiken respektive välfärds- och socialpolitiken(10).

/Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, samt affilierad professor vid Marie Cederschiöld högskola.

Noter
(1) https://www.vinnova.se/m/strategiska-innovationsprogram/
(2) Schwaag Serger & Palmberg 2022, sid 171 och 178-179
(3) https://www.impactinnovation.se/om-oss/om-impact-innovation/
(4) Brattström 2023
(5) https://www.humsamverkan.se/inkluderande_finansiering/
(6) Alsos et al. 2016, Andersson et al. 2012
(7) Benner et al. 2022, Godin 2015
(8) Bonnedahl et al. 2022
(9) Se t.ex. Bonnedahl et al. 2022
(10) T.ex. Forte och Socialdepartementet

Referenser
Alsos, G. A., Hytti, U., Ljunggren, E. (red.) (2016). Research Handbook on Gender and Innovation. Cheltenham: Edward Elgar Publishing.
Finns som boktips på esbri.se

Andersson, S., Berglund, K., Thorslund, J., Gunnarsson, E., Sundin, E., (red.) (2012). Promoting Innovation – Policies, Practices and Procedures. Stockholm: VINNOVA.

Benner, M., Marklund, G., Schwaag Serger, S. (red.) (2022). Smart Policies for Societies in Transition – The Innovation Challenge of Inclusion, Resilience and Sustainability. Cheltenham: Edward Elgar.
Finns som boktips på esbri.se

Bonnedahl, K. J., Egan Sjölander, A., Lindberg, M. (red.) (2022). Social innovation för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Finns som boktips på esbri.se

Brattström, E. (2023). The Missing Link – The implementation of priorities for research, development and innovation. Doktorsavhandling, Lunds universitet.
Finns som avhandlingsartikel på esbri.se

Godin, B. (2015). Innovation Contested – The Idea of Innovation Over the Centuries. London: Routledge.

Schwaag Serger, S. & Palmberg, C. (2022). Towards transformative policy in Finland and Sweden. I Benner et al. (red.), Smart Policies for Societies in Transition. Cheltenham: Edward Elgar, sid 143-188.

939

DELA