Brasilianskt entreprenörskap och svenska 3:12-regler i vinnande uppsatser

Åse
Karlén
DELA

9 december avgjordes NUTEKs uppsatstävling för läsåret 2002-2003. Ronney Robson Mamede reste ända från Brasilien för att motta sitt förstapris. Hans uppsats handlar om sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk fördelning. Andrapriset gick till Christina Larsson som skrivit om de svenska 3:12-reglerna. Prisutdelningen skedde i samband med ESBRIs Estradföreläsning.

Foto artikel Läsåret 2002-2003 arrangerade NUTEK, i samarbete med ESBRI, Ernst & Young och Företagarna, för trettonde året i rad uppsatstävlingen fnuttEntreprenörskap och småföretagande i Sverigefnutt. Ett 40-tal c- och d-uppsatser som alla tilldelats betyget VG kvalificerade sig till tävlingen. Av dessa vaskades det slutligen fram en första- och en andrapristagare. De belönades med resestipendier om 20 000 respektive 15 000 kronor.

Man kan ju fråga sig varför en brasilianare skriver sin magisteruppsats vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, men för Ronney Robson Mamede föll det sig ganska naturligt.

– Jag jobbade i Sverige under en period i början av 90-talet och gillade verkligen landet. Jag lärde känna lite folk här, och när jag fick möjligheten att studera utomlands ett år valde jag att åka tillbaka hit.

Kylslaget återseende

Att delta i prisutdelningen innebar för Mamedes del ett ganska kraftigt temperaturfall. Termometern visade på 38 grader när han lämnade Brasilien för att flyga till ett nollgradigt Stockholm, och av någon anledning verkade han inte sakna den svenska vintern särskilt mycket.

Segraruppsatsen har titeln fnuttEntrepreneurial Activity and Economic Development – How Can Entrepreneurship Contribute to Wealth Distributionfnutt. I den sätter Ronney Robson Mamede fokus på något som sällan diskuteras i samband med entreprenörskap, nämligen ekonomisk fördelning.

– Ofta pratar man om sambandet mellan entreprenörskap och nya jobb, eller mellan entreprenörskap och tillväxt. Däremot saknas det forskning om entreprenörskapets effekter på ekonomisk utveckling och fördelningen av rikedomar.

– I Brasilien är den ekonomiska fördelningen ett stort problem. Samtidigt anses vi leva i ett entreprenöriellt land. Med min uppsats ville jag försöka förstå hur entreprenörskap kan bidra till ekonomisk fördelning, säger Mamede.

Annat fokus i utvecklingsländer

Han menar att det inte är så konstigt att tillväxten ofta är i fokus. Den är ju central i industriländerna. I utvecklingsländerna är däremot utgångsläget ett annat, och där är entreprenörerna viktiga både som generatorer och fördelare av värden.

– Mina resultat visar att entreprenörskap leder till ekonomisk fördelning på tre sätt: genom skapandet av nya företag, innovationer och konkurrens, säger Ronney Robson Mamede.

För närvarande undervisar han i entreprenörskap på UNIDERP, eller Universidade para o Desenvolvimento do Estado e da Região do Pantanal som universitets fullständiga namn lyder. I framtiden kan han mycket väl tänka sig att utvidga sina resultat från magisteruppsatsen i en doktorsavhandling.

– Min plan är att påbörja doktorandstudierna om ett par år. Jag måste bara låta idéerna mogna först.

Uppsatstävlingens andrapristagare, Christina Larsson, skrev sin uppsats vid Lunds universitets juridiska fakultet. Titeln är fnuttAnalys av föreslagna 3:12-regler (SOU 2002:52) – särskilt löneunderlagsreglernafnutt.

De så kallade 3:12-reglerna behandlar hur stor andel av ett aktiebolags överskott som ska beskattas som tjänsteinkomst (det vill säga till en högre skattesats) respektive som kapitalinkomst (det vill säga till en lägre skattesats). De har kritiserats från flera håll och det resulterade under sommaren 2002 i ett betänkande (SOU 2002:52). Det innehåller förslag till förändringar i skattereglerna för fåmansföretag.

– I min uppsats undersöker jag hur reglerna ser ut, vad som föreslås i betänkandet och om förväntningarna infrias, säger Christine Larsson.

Krångligt för företagare

Hennes egen företagarbakgrund påverkade förmodligen valet av uppsatsämne. Larsson påbörjade sin utbildning 1998, men innan det drev hon ett företag i golfbranschen.

– Inom juristutbildningen betar man av de olika rättsområdena. När vi kom till skatterätten fick jag en flashback till företagaråren.

– På många områden är reglerna för komplicerade. Till och med revisorer har ju svårt att fylla i vissa blanketter, konstaterar hon.

Som 3:12-reglerna ser ut i dag är fåmansföretagare tufft beskattade – det är enklare att få utdelning i storföretagen. Syftet med den tillsatta utredningen var att åstadkomma en förenkling i reglerna, och samtidigt stimulera tillväxten. Christina Larssons granskning av förslagen i SOU 2002:52 visar att detta till viss del kan uppnås.

– De föreslagna reglerna gynnar företag med upp till 11-12 anställda, men de är negativa för företag med fler anställda. Det är ju i och för sig bra att de minsta gynnas, men det är mindre bra att de lite större missgynnas. Många gånger är det nämligen de som har tillväxtpotential.

Tveksamt om fler anställs

Larsson har särskilt granskat löneunderlagsreglerna. På det området föreslår utredarna att fler anställda ska öka andelen medel som kapitalbeskattas. Målet är att stimulera nyanställningar, men Christina Larsson är tveksam till om detta kommer att uppnås.

– Att löneunderlagsreglerna ska stimulera anställningar upprepas som ett mantra, men jag menar att skillnaden är marginell. Det är så små pengar som företagen kan tjäna om reglerna ändras enligt förslaget.

Något tredjepris delades inte ut i denna upplaga av tävlingen. Däremot tilldelades två uppsatser, som på olika sätt belyser frågor kring riskkapital, hedersomnämnanden. Den ena, fnuttVenture Capitalists on the Seed Stage Arena – A Fit or Misfitfnutt, är framlagd vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet. Författaren heter Johan Adolfsson. Den andra uppsatsen som fick ett hedersomnämnande heter fnuttEn studie kring Venture Capital i forskningsparkerfnutt. Den är skriven av Ann-Sofie Engman, Per Jalvemyr och Anders Larsson vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

En sammanfattning av de vinnande uppsatserna hittar du i denna rapport: pdf———–

3825

DELA