Bra utbildning kräver mer resurser

Följande text publicerades även i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 4, 1999:

I slutet av november arrangerade Esbri för andra året i rad en workshop om entreprenörskapsutbildning. 27 deltagare från 16 universitet och högskolor träffades under två dagar. Erfarenhetsutbyte och nätverkande stod högt på dagordningen.

I dag finns det någon form av entreprenörskapskurs vid så gott som samtliga universitet och högskolor runt om i landet.

– Avsikten med Esbris årliga workshop är att skapa en mötesplats för de som arbetar med entreprenörskaps- och småföretagsutbildningar vid universitet och högskolor, säger Daniel Hjorth, verksam som forskare vid Esbri och Växjö universitet och moderator under workshopen.

Studentpeng räcker inte

Under de två dagar som workshopen hölls diskuterades en rad frågor. Ett ständigt återkommande tema var hur entreprenörskapskurser ska få de resurser som krävs. Bra entreprenörskapsutbildning med en experimentbaserad karaktär kräver mycket mer resurser än den studentpeng som samhällsvetenskaplig utbildning erhåller, ofta tre till fyra gånger så mycket. Att göra utbildningen entreprenöriell kräver stora resurser. Ett exempel är Chalmers entreprenörsskola där varje student får kosta en bra bit över 100.000 kronor per år. Den normala studentpengen för samhällsvetenskapliga utbildningar ligger runt 25.000 kronor per år.

Flera lärosäten har löst problemet, åtminstone på kort sikt, genom att utbildningarna de första åren drivs som utvecklingsprojekt, och ofta med externt tillskott av pengar. Svårigheterna uppstår då kursen eller utbildningen införs i den reguljära utbildningen.

De flesta entreprenörskapskurser och utbildningar har ett begränsat antal studenter. En av frågorna som diskuterades var breddning och utökning av antalet studenter. Frågan är om det går att ha massutbildning i entreprenörskap.

Erfarenhetsutbyte

En del av programmet ägnades åt att presentera hur några olika lärosäten arbetar med entreprenörskapsutbildningar.

– Det är positivt att få träffas, utbyta erfarenheter och lära av varandra, säger Ewa Andersson, projektledare på Centrum för Innovation och Entreprenörskap vid Linköpings universitet. Att få inspiration av att lyssna på hur andra arbetar med detta känns viktigt för mig.

Vad det är som studenterna utbildas för egentligen diskuterades flitigt. Är det ”om”, ”i” eller ”för” entreprenörskap?. Om innebär en mer renodlad teoretisk kurs, i en mer renodlad praktisk kurs och för en kurs där både teori och praktik samspelar och som främjar ett entreprenöriellt förhållningssätt.

– Diskussionen om vad vi egentligen håller på med var intressant. Vad vill vi som lärare förmedla? Är det en starta eget utbildning, eller något annat? Vad förväntar sig studenterna? Jag tror att vi måste bli tydligare med vilket syfte kursen har och bättre på att kommunicera detta till studenterna, säger Ewa Andersson.

De flesta entreprenörskapskurser innehåller moment där studenterna interagerar med aktörer utanför högskolorna, och då i de allra flesta fall företagare i olika former. För att stimulera detta hade representanter från några intresseorganisationer och näringsdepartementet bjudits in för att presentera sin syn på hur arbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Renée Berglund från Företagarnas Riksorganisation, Jan Edgren från SAF, Mats Evergren från Jobs & Society och Olof Sandberg från Näringsdepartementet var alla överens om vikten av ett gott samarbete mellan akademin och näringslivet.

Några deltagare var nya inom området och såg workshopen som ett bra tillfälle att komma in i området.

– För mig som är ny inom detta område var workshopen mycket givande, säger Jan-Erik Vahlne, professor vid Handelshögskolan i Göteborg och ansvarig för att utveckla och sjösätta ett magisterprogram i entreprenörskap som ska starta hösten 2000.
– Det var en trevlig stämning med stor öppenhet och generositet i utbytet av erfarenheter mellan deltagarna.

Deltagarna var överens om att det är viktigt att entreprenörskapskurser kan erbjudas så många studenter som möjligt.

– Många fler studenter borde utsättas för entreprenöriellt lärande. Vi måste se till att öka studenternas förmåga att se möjligheter och initiativ. Själv skulle jag gärna se att de flesta studenter har mer av detta i alla utbildningar. Delar som innehåller experimenterande, problembaserat lärande, mer projekt och mer samarbete med näringslivet, säger Jan-Erik Vahlne.———–