Åsikten: Saudiarabiens nästa reformfas är en svensk möjlighet

Missa inte de möjligheter som finns när Saudiarabien reformeras. Den uppmaningen vill Sven Otto Littorin ge till forskare, entreprenörer och andra beslutsfattare. De senaste tio åren har han på nära håll följt utvecklingen där och menar att Sveriges lärdomar från 1990-talet och framåt är värdefulla för Saudiarabien.

För några år sedan fastnade jag för en bild i Arab News, Saudiarabiens största engelskspråkiga tidning. Reportaget handlade om entreprenörskap, i sig inget märkvärdigt. Men på bilden såg jagsex saudiska kvinnliga entreprenörer, tre av dem utan något som täckte håret, med namn i bildtexten. Tio år tidigare hade samma tidning varken publicerat deras namn, eller en bild på dem. När jag först kom till Riyadh 2017 patrullerade religionspolisen fortfarande  gatorna, kvinnor fick inte köra bil och restaurangerna var könssegregerade.

Omvärldens bild har inte hängt med

Den dominerande bilden  av Saudiarabien i Sverige är ofta en flera decennier gammal ögonblicksbild. Under det senaste decenniet har landet förändrats. Kvinnors arbetskraftsdeltagande har mer än fördubblats på sju år, från 17 till snart 40 procent – en resa som tog Sverige flera decennier att åstadkomma. Två tredjedelar av befolkningen är under 30 år. Och i juli 2025 invigde Ericsson ett nytt regionalt huvudkontor för mellanöstern och Afrika i Riyadh. I svensk affärspress behandlades  det mest som en kuriositet. Det var betydligt mer än så. Det var en stark signal att Saudiarabiens reformprojekt är på väg in i en fas där produktivitet, innovation och företagsbyggande blir viktigare. Och här har Sverige relevanta erfarenheter att bidra med.

Den dominerande bilden  av Saudiarabien i Sverige är ofta en flera decennier gammal ögonblicksbild.

Efter flera år som rådgivare åt det saudiska arbetsmarknadsministeriet, och därefter fortsatt arbete i landet har jag följtomvandlingen på nära håll. Min poäng här är inte att den är oproblematisk – Saudiarabien är ingen demokrati, och de öppna frågorna om rättsstat och mänskliga rättigheter förtjänar att tas på allvar. Min poäng är att omvandlingen nu går in i en ny fas – och att den fasen handlar om det som svensk forskning och svenskt näringsliv kan bäst.

Nästa fas måste handla om produktivitet

Plockar man isär det senaste decenniets saudiska tillväxt ser man att stor del kommer från mobilisering: fler människor och mer kapital har satts i arbete. Totala faktorproduktiviteten – förmågan att få ut mer av samma människor och maskiner – har legat nära noll. Det är inte ett misslyckande, det är så tidiga faser av framgångsrika omvandlingar ser ut. Men mobilisering har en gräns. Om Vision 2030 (se fotnot) i hög grad var mobiliseringens vision måste nästa vision, den som internt skissas som Vision 2040, bli produktivitetens. Och produktivitet är i grunden inte bara en fråga om pengar utan om institutioner: säkra äganderätter, djupa kapitalmarknader, konkurrens;och friheten för nya företag att utmana – och slå ut – gamla. Innovation och entreprenörskap kommer här att bli avgörande.

Här har Sverige något ovanligt att erbjuda: inte en modell att kopiera, utan erfarenheterna från ett land som hamnade i en produktivitetsfälla och tog sig ur den. I slutet av 1980-talet hade svensk produktivitetstillväxt stagnerat efter två decenniers utförsbacke. Produktivitetsdelegationen under ledning av Klas Eklund satte 1991 fingret på vad som saknades: omvandlingstryck – konkurrensens och öppenhetens disciplin som tvingar kapital och arbete att röra sig mot mer produktiva användningar. Sedan kom krisen, och Sverige gjorde de svåra sakerna: skattereform, avregleringar, EU-medlemskap, budgetregler och pensionsreform. Ett decennium senare växte produktiviteten igen, exporten steg från en tredjedel till hälften av BNP, och ur detta växte fram ett riskkapital- och startupekosystem som gjort Sverige till Europas kanske främsta technav per capita.

Här finns en konkret svensk möjlighet

Det är exakt den kunskapen och de erfarenheterna – hur man bygger omvandlingstryck, entreprenöriella ekosystem, pensionsbaserat riskkapital och spridning av teknik och ledarskap etablerade företag – som Saudiarabien nu behöver importera. Och efterfrågan finns. Saudiska teknokrater studerar redan den nordiska modellen; flera av dem gjorde det nordiska argumentet för mig innan jag hann göra det för dem. Min erfarenhet är dessutom att kulturellt ligger ett saudiskt affärsmöte ofta närmare ett svenskt styrelserum än ett amerikanskt: man lyssnar ochbygger konsensus.

Dörren står öppen. Frågan är om Sverige tänker gå igenom den – eller låta andra göra det först.

Därför är min uppmaning trefaldig. Till svenska entreprenörskaps- och innovationsforskare: engagera er. Få länder utgör ett mer intressant naturligt experiment i hur entreprenöriella ekosystem byggs – eller inte byggs – än Saudiarabien just nu, och er kunskap efterfrågas på hög nivå. Till svenska entreprenörer och tillväxtföretag: åk dit, men gör hemläxan. Marknaden är stor, ung, digital och betalningsstark, och svenska lösningar inom allt från fintech och healthtech till utbildning och energi passar behoven ovanligt väl. Och till svenska beslutsfattare: behandla relationen strategiskt, som Danmark och Finland redan börjat göra. Bygg forskningssamarbeten, stärk handelsfrämjandet och skapa insttitutionella utbyten i stället för att låta trettio år gamla bilder styra. 

Jag är inte en neutral betraktare. Jag arbetar själv med att hjälpa utländska företag att etablera sig i Saudiarabien och har därför ett eget kommersiellt intresse i frågan. , Läsaren får gärna diskontera därefter. Men diskontera inte fakta: ett av världens mest omtalade omvandlingsprojekt går nu in i den fas där svensk forskning, svenska institutioner och svenskt entreprenörskap är som mest relevanta. Den dörren står öppen. Frågan är om Sverige tänker gå igenom den – eller låta andra göra det först.

Sven Otto Littorin
Tidigare arbetsmarknadsminister (2006–2010), rådgivare åt saudiska arbetsmarknadsministeriet (2017–2021) och författare till boken Kingdom in Motion – A Personal Account from Inside Saudi Arabia’s Revolution (2026).

Fotnot
Saudiarabiens nationella reformprogram Vision 2030 lanserades 2016 under ledning av kronprins Mohammed bin Salman. Genom ekonomisk diversifiering och en stärkt roll för privatsektorn, kvinnor och unga ska programmet minska landets beroende av oljeintäkter.