KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP | 4 strategier kvinnor använder för att hantera ojämlikhet

Den vite mannen är norm inom entreprenörskapet i Sverige. Det skapar stora utmaningar för många företagarkvinnor, visar ny forskning vid KTH – som också hittat fyra strategier kvinnor använder för att handskas med ojämlikheten. 

Dubbelt så många män som kvinnor driver företag i Sverige – en siffra som varit oförändrad de senaste 20 åren. Och konsekvenserna av att vara i minoritet i entreprenörskontexten är stora.

– Kvinnorna i min studie upplever att de behandlas annorlunda än män som är företagare. Till exempel anger de att de utesluts ur sammanhang, förringas och generellt behandlas som att de vore mindre värda av aktörer i det entreprenöriella ekosystemet, säger Aziza Al Ghafri, KTH.

Saknar stöd

Hon har i sin doktorsavhandling intervjuat 21 företagarkvinnor i Sverige med olika etnisk bakgrund och hudfärg (etniskt svenska vita kvinnor också). Alla har liknande upplevelser av att vara kvinna och entreprenör. Men ju mer ”utländsk” du ser ut, desto mer motstånd upplever kvinnorna i sitt entreprenörskap.

– Gemensamt för entreprenörskvinnorna är att de till exempel upplever att de saknar ekonomiskt stöd, har brist på nätverk och på kunskap om hur man driver företag eller får sin verksamhet att växa. De upplever också att de får jobba hårdare än män som är entreprenörer och hela tiden kämpa för att hantera diskrimineringen.

– Entreprenörskvinnorna med mörkare hudfärg känner dessutom av rasism. Det är något de hela tiden behöver förhålla sig till, förklarar Aziza Al Ghafri.

Anpassar sig till normen

Utanförskapet skapar känslor av besvikelse, sorg och ilska. Och kvinnorna har olika sätt att skapa en positiv bild av sig själva som entreprenörer. I studien har forskarna funnit fyra olika strategier som kvinnorna använder för att hantera utmaningar och villkor med att vara i minoritet i entreprenörsvärlden: assimileringsstrategin, den positiva strategin, tvetydighetsstrategin och förändringsstrategin. 

– Assimileringsstrategin innebär att hon anpassar sig till den dominerande maskulina, vita och svenska normen. Det gör hon bland annat genom att beskriva sig själv som stark och modig, och visar upp egenskaper som främst förknippas med maskulinitet och entreprenörskap.

Ser nackdelar som fördelar

Kvinnor som använder den positiva strategin för att hantera ojämlikheten, betonar de positiva sidorna av att vara annorlunda och ser nackdelar som fördelar.

– Kvinnorna beskriver hur de, i egenskap av kvinnor eller kvinnor med utländsk bakgrund, har andra kompetenser och perspektiv som är värdefulla i entreprenörskapet, berättar Aziza Al Ghafri.

Ibland svensk – ibland invandrare

Tvetydighetsstrategin går ut på att växla mellan olika identiteter när kvinnan beskriver sig själv som företagare, beroende på i vilket sammanhang hon befinner sig i.

– Det är särskilt gruppen färgade kvinnor med utländsk bakgrund som använder den här strategin. Att kunna välja om man vill beskriva sig som svensk, invandrare eller både och, gör det lättare att distansera sig från stigmatiserade kategorier.

Agerar för förändring

Vissa kvinnor har som strategi att se sig själva som aktörer för förändring av den rådande normen. De använder sig av förändringsstrategin, som betyder att man stör homogena rum med sin blotta närvaro, och på så vis bidrar till förändring.

– Exempel på andra sätt kvinnor stör den homogena gruppen av vita manliga företagare, är att stötta andra entreprenörskvinnor genom mentorskap och samarbeten.

För kvinnorna i studien handlar entreprenörskapet till stor del om egenmakt och frigörelse.

– Trots utanförskapet som kvinnorna i studien upplever, är entreprenörskapet ett aktivt val som skapar känslan av empowerment och frigörelse. De blev företagare för att kunna ta mer ansvar, känna mer frihet och flexibilitet samt för en bättre balans mellan arbete och privatliv.

Vilka råd har du till företagarkvinnor?

– De färgade kvinnorna i min studie uttryckte att det finns spänningar mellan dem och vita kvinnor. Därför tror jag att alla grupper av entreprenörskvinnor kan ha nytta av att nätverka mer och lära av varandra. Men också för att dela med sig av sina förhållningssätt som de använder vid gemensamma utmaningar av att vara kvinna och entreprenör i Sverige.

Och vad är ditt medskick till politiker och andra beslutsfattare?

– De behöver erkänna den ojämlikhet som finns mellan kvinnor och män som är företagare, och öppna ögonen för den rasism som pågår inom entreprenörskapet. Kön och etnicitet är en del av alla entreprenöriella processer och sammanhang. Stödorganisationerna runt företagarna bär ett ansvar att skapa ett mer jämställt och jämlikt ekosystem, säger Aziza Al Ghafri.

Kontakta azizaalghafri@gmail.com

Mer om avhandlingen
Aziza Al Ghafri disputerar vid KTH, institutionen för Industriell ekonomi och organisation, 12 mars 2024, med avhandlingen “I Wanna Be Free”: On the Challenges and Coping Strategies of Women Entrepreneurs in Sweden.

Läs också:
DEBATT: Företagandet – den bortglömda jämställdhetsfrågan
EXPERTPANEL | Så ser det ut med jämställdheten inom entreprenörskap
NY FORSKNING | Kvinnor driver företag på landsbygden för balans i livet
BOKTIPS | Politik för kvinnors entreprenörskap
BOKTIPS | Entreprenörskvinnor skapar stora värden för sig själva och andra