NY FORSKNING | Så blir lantbrukare mer miljövänliga – och konkurrenskraftiga
- Publicerad: 6 feb 2024,
- 8:11 f m
- Uppdaterad: 6 feb 2024,
- 2:40 e m
Våtmarker kan ge bättre och jämnare skördar. Trots det är det få lantbruksföretagare som satsar på det. Halmstadsforskaren Anna Hansson vet vad som krävs för att göra lantbruket mer miljövänligt och ekonomiskt hållbart.
Jordbruk är viktigt för vår livsmedelsförsörjning, för arbetstillfällen och för den biologiska mångfalden. Men jordbruket belastar också vattenmiljön i våra sjöar och hav med för mycket näring. Många lantbruksföretagare gör mindre åtgärder för att minska övergödningen som har stor negativ påverkan på vattenkvaliteten.
– Man använder till exempel mellangrödor för att minska kväveläckaget från åkermarken. Grödan växer under perioden mellan två huvudgrödor och plöjs ofta ner utan att skördas, berättar Anna Hansson, Högskolan i Halmstad.
– Det är förstås bra men är inte tillräckligt för att minska övergödningen i Östersjön och på västkusten.
Viktigt hitta en win-win
För att samhället ska uppnå sina hållbarhetsmål krävs att fler lantbrukare jobbar med hållbar affärsmodellsinnovation. Att anlägga större vattenrelaterade miljöåtgärder, till exempel våtmarker, är ett viktigt steg. Och det finns både svenska pengar och EU-pengar att söka för att få hjälp med sådana anordningar. Men lantbruksföretagare ansöker nästan enbart stöd för kortsiktiga lättare åtgärder. Så problemet med övergödning kvarstår.
– En hållbar livsmedelsproduktion är centralt för att skydda våra ekosystem och vattenresurser. För att vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen måste vi hitta win-win-situationer mellan lantbrukets behov av lönsamhet och samhällets hållbarhetsmål. Och stöden som finns är ett verktyg för detta, men de behöver synliggöras och utökas.
Identifierar sig främst som företagare
Anna Hansson har i sin doktorsavhandling studerat vilka hinder och drivkrafter det finns hos lantbrukarna för att anlägga våtmarker, och hur samhället kan stötta lantbruket att övergå till mer hållbara affärsmodeller.
– Lantbrukare ser sig främst som företagare, inte miljökämpar. De har fokus på att producera och ser en våtmark som något vid sidan av de värdeskapande aktiviteterna. Många har svårt att se de ekonomiska fördelarna med våtmarker. Men vi vet att de kan bidra till bättre och jämnare skördar eftersom de ger ökad motståndskraft mot torka och översvämningar. Så lantbrukare har mycket att tjäna på det.
Stödsystem för affärsmodellsinnovation
För att få lantbrukare att övergå till mer hållbara affärsmodeller satsar samhället på vissa håll stora resurser på att – utöver ekonomisk ersättning – erbjuda praktisk hjälp med att anlägga våtmarker. Anna Hansson följde ett antal åtgärdssamordnare från det statliga LEVA-projektet som drevs av Havs- och vattenmyndigheten 2018–2023. Samordnarna hade till uppgift att stötta företagarna under hela processen med att anlägga våtmarker.
– Utöver att stödet täcker kostnaderna, anpassar samordnarna satsningen utifrån varje företagares förutsättningar. De informerar om de företagsekonomiska vinsterna med en våtmark, och hjälper till med ansökningsprocessen gentemot myndigheter och med upphandling av entreprenörer som ska utföra arbetet med våtmarken, säger Anna Hansson.
Samhällsekonomiskt effektivt med samordnare
Det kan såklart bli kostsamt om alla lantbruksföretagare ska ha en åtgärdssamordnare som hjälper dem med hela våtmarksprojektet. Men Anna Hansson ser ändå att samhället skulle tjäna på ett sådant upplägg.
– Alternativet är att lantbrukare själva genomför ansökningar till myndigheter och har kontakt med alla entreprenörer som är involverade i anläggningen. Det skulle vara ineffektivt både för lantbrukare och myndigheter. Det är bättre att samordnare som har stenkoll på hur man gör utför det administrativa arbetet.
– Dessutom visar resultaten från mina studier att det avskräcker många lantbrukare från att överhuvudtaget överväga våtmarker om de ska sköta hela processen själva.
En gång blir flera gånger
I studien framkom också att lantbruksföretagare som en gång har sökt ekonomiskt stöd för vattenvårdsåtgärder för att jobba med en mer miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion, är benägna att göra fler åtgärder.
– Antingen av samma storlek, men framför allt i större omfattning. Så har man en gång gjort en liten åtgärd, till exempel jobbat med mellangrödor, är man sen villig att göra en större satsning. Därför är stödet från en samordnare för att komma i gång med åtgärderna så otroligt viktigt. Det är en viktig pusselbit för att uppnå de globala hållbarhetsmålen, säger Anna Hansson.
Kontakta anna.hansson@hh.se
Fem framgångsfaktorer för att lyckas med åtgärdssamordnarinsatser
- Tydliggör det företagsekonomiska värdet av insatsen. Samordnarna har en viktig roll i att visa lantbrukarna hur de fångar hållbarhetsvärden i sin affärsmodell genom att anlägga till exempel en våtmark. På så sätt kan företagaren lättare förstå på vilket sätt deras affärsmässiga mål kan gå i linje med samhällets hållbarhetsmål.
- Åtgärdssamordnare bör jobba i team. De har alla olika kompetenser som de delar med varandra, och på så vis kan de hjälpa lantbrukarna från start till mål vid anläggning av våtmarker.
- Bygg en digital kunskapsplattform för ökad effektivitet. Eftersom samordnare har olika bakgrund och delar kunskaper mellan varandra, finns en stor efterfrågan både från lantbrukare och samordnare på en digital kunskapsplattform där alla erfarenheter samlas.
- Stötta lantbrukarna från idé till implementering. En åtgärdssamordnare ska vara delaktig i hela processen med vattenvårdsåtgärder, så som våtmarker. Insatsen ska också anpassas efter lantbruksföretagarens upplevda hinder och drivkrafter.
- Dubblera antalet åtgärdssamordnare. Idag är 40–50 åtgärdssamordnare verksamma i Sverige, och enligt Övergödningsutredningen behövs cirka 80 för att täcka det totala behovet.
Mer om avhandlingen
Anna Hansson disputerade nyligen vid Högskolan i Halmstad med avhandlingen Get it off the ground – Facilitating water-related environmental measures to support agricultural managers in business model innovation processes for sustainability.
Läs relaterade artiklar:
Fler grönsaksodlare tar hjälp av AI
Hårdkodad sallad revolutionerar affärsmodellen
Det får lantbrukare att bli mer hållbara
