Miljölagstiftningen hindrar den gröna omställningen i norr

Flera hundra miljarder ska investeras i grön teknik i norra Sverige närmaste åren. Industriföretag och investerare är redo men miljölagstiftningen riskerar att sätta käppar i hjulen. Forskare inom Norrlandsnavet undersöker om miljöprövningen kan förbättras.

Vätgas för en fossilfri stålproduktion, konstgödsel på fossilfria råvaror, en gruvbransch med eldrivna transporter samt ett ökat fokus på olika innovationskritiska metaller. Den gröna omställningen är särskilt tydlig i norra Sverige där industriföretag som LKAB, SSAB och Vattenfall har omfattande planer på fossilfri teknik. Och parallellt etableras nya företag, till exempel Northvolt vars batteriproduktion är viktig för elektrifieringen. Gemensamt för de olika satsningarna är behovet av grön el.

– Vi har vatten- och vindkraft, men för att omställningen ska bli verklighet behöver vi mer elproduktion och förstärkta kraftnät. Jämfört med andra län och ur ett historiskt perspektiv så är de industriella investeringarna mycket höga, säger Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Han är ansvarig för ett forskningsprojekt inom Norrlandsnavet som studerar vad som krävs för att satsningar och investeringar på flera hundra miljarder ska kunna realiseras. Förutom pengar krävs bland annat nya innovationssystem och värdekedjor, fungerande lagar, kompetens och kunskap från anställda och universitet.

Företagen behöver miljötillstånd som innehåller villkor för verksamheternas utsläpp och deras påverkan på den lokala miljön. De senaste åren har det diskuterats livligt kring miljötillstånden – inte minst har industrin varit mycket kritisk.

– Tillståndsprövningen drar inte sällan ut på tiden och företag är osäkra på hur lagstiftningen kommer att tillämpas på deras verksamheter. Risken finns att prövningsförfarandet ställer till med besvär i onödan, säger Patrik Söderholm.

Han anser att man framför allt behöver se över hur lagstiftningen genomförs. I forskningsprojektet studerar doktoranden Kristoffer Sundström hur miljölagstiftningen kan genomföras för att den gröna omställningen i norra Sverige inte ska stanna upp. Resultaten visar bland annat att flexibilitet är viktigt. Söderholm och Sundström betonar vikten av att företagen själva får välja teknik för att uppnå utsläppskraven. De anser även att provisoriska villkor som ger företagen tid att identifiera bra miljöskyddsåtgärder och ta fram ny teknik kan vara viktiga för att undvika låsningar.

– I fallet med Northvolts batterifabrik har exempelvis avgörandet av slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten samt för hantering av vissa energifrågor skjutits upp under en prövoperiod. På så vis ställer man tuffa miljökrav utan att äventyra framtida investeringar, säger Patrik Söderholm.

Efterfrågar ökad konsensus mellan industrin och myndigheter

Som lagtexten i miljöbalken är utformad i dag ger den utrymme för olika tolkningar i enskilda fall. Det skapar osäkerhet enligt Patrik Söderholm, som gärna skulle se att myndigheterna och företagen arbetar för en ökad samsyn kring hur paragraferna i miljöbalken ska tolkas i olika branscher. Detta blir speciellt viktigt då ny teknik ska introduceras.

Han anser också att myndigheterna bör skaffa sig mer branschkunskap. I dag vet företagen ofta mer om vad som är möjligt att göra för att minska miljöpåverkan.

– Vår poäng är att om myndigheterna har mer branschspecifik kunskap på området så skapar det bättre förutsättningar för en rimlig tolkning av lagstiftningen i enskilda fall.

Vad tror du händer med innovationskraften om det inte blir ändringar på det här området?

– Jag har i tidigare studier tillsammans med kollegor visat att om man utformar miljölagstiftningen på ett ändåmålsenligt sätt så skapas goda förutsättningar för innovation i termer av nya lösningar för att minska miljöpåverkan. I pappers- och massaindustrin såg vi det. Där introducerades klorfritt papper, en omvandling som i hög grad var driven av miljölagstiftningen. Myndighetssidan var flexibel, gav företagen gott om tid att testa innan de investerade.

– Så lagstiftningen kan vara viktig för innovation i specifikt miljöteknik, men det är minst lika viktigt att påpeka att den också kan sätta käppar i hjulen för stora industrietableringar som är viktiga för klimatomställningen. Risken är annars att investerare drar öronen åt sig och att industriföretagen då ger upp.

Norrlandsnavet fokuserar på små och medelstora företag. Hur påverkar en krånglig miljölagstiftning dem?

– Vissa små och medelstora är även de tillståndspliktiga, och kan ha begränsade resurser för att klara av en krånglig tillståndsprocess. Andra påverkas indirekt eftersom de är underleverantörer till större företag. Inte sällan utgör de stora företagen en stor del av det lilla företagets omsättning.

– De stora industriföretagen är beroende av de mindre vid omställning till grön teknik. Det är där som nya idéer föds och som sedan kanske testas i de större industriföretagen. I forskningsprojektet undersöker vi därmed även hur små och medelstora företag påverkas av osäkerhet och fördröjningar i tillståndsprocesserna, säger Patrik Söderholm.

Kontakta patrik.soderholm@ltu.se

LÄS MER OM NORRLANDSNAVET
På deras webbplats.
Esbriartikel om satsningen här, här och här .
Esbris intervjuartikel med Lena Fritzén, verkställande ledamot för Familjen Kamprads stiftelse som finansierar Norrlandsnavet.