Entreprenörer frånvarande i nationalekonomin

I en bred avhandling har Arvid Malm gett sig ut på jakt efter entreprenören i den nationalekonomiska forskningen. Han visar att entreprenörerna i hög grad är frånvarande, och menar att det kan leda till felaktiga slutsatser om till exempel inkomstfördelning och utbildningsvinst.

The Absent Entrepreneur. Exploring the Role of the Entrepreneur in Economics är en sammanläggning av fem artiklar. I avhandlingens första artikel undersöker Arvid Malm entreprenörens roll i nationalekonomin. Det gör han genom att titta på förekomsten av entreprenörskapslitteratur på doktorandutbildningar i nationalekonomi i Sverige och USA.

De följande fyra artiklarna handlar om betydelsen av entreprenören som aktör i ekonomiska frågor som rör till exempel inkomstfördelning och effekter av utbildning.

– Jag tycker att det är intressant hur stor effekt en driven person med en bra idé kan få på både ekonomin och samhället. Att sälja möbler i platta paket var inte ett uppenbart framgångsrecept, men i dag är det få som inte har skruvat ihop en Billybokhylla. Väldigt mycket av det vi gör till vardags är beroende av entreprenörer, säger Arvid Malm.

Han menar att det är angeläget att synliggöra entreprenören i den nationalekonomiska forskningen, eftersom entreprenören är en oproportionerligt viktig aktör i ekonomin. Särskilt när det gäller skapandet av de nya produkter som ger långsiktig ekonomisk tillväxt.

– Det betyder inte att man alltid måste ha entreprenörer som en egen kategori i sin analys. Men det kan vara värt att åtminstone tänka till kring vilken roll de spelar när man ska modellera en ekonomisk process.

När Malm i avhandlingens första artikel har konstaterat att entreprenören i hög grad är frånvarande i den nationalekonomiska forskningen, går han över till omdebatterade forskningsfrågor som inkomstfördelning och utbildningsvinst.

– Mitt intresse för inkomstfördelning i USA, väcktes av att Thomas Pikettys bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet (2013) var ett hett ämne när jag började skriva på avhandlingen. Han har en teori om att toppinkomsternas tillväxt främst beror på att chefer i stora företag, så kallade supermanagers, har förhandlat till sig stora löner.

– Piketty bortser från att företagsledare som driver egna företag har blivit allt viktigare. Jag såg att det fanns en lucka att fylla som passade väl in i min övergripande tes.

Arvid Malm kommer fram till att toppinkomsternas tillväxt är en konsekvens av att framgångsrika entreprenörer tjänar väldigt mycket pengar, snarare än ökade inkomstklyftor bland löntagare. Empirin kommer från USA och Malm vill reservera sig för att det är svårt att skilja entreprenörer från till exempel konsulter i den data han använt sig av.

– Kontentan är att de stora vinnarna är dels de som driver bolag, dels anställda i finansbranschen. Inte mellanchefer i stora organisationer, säger han.

I sin studie om utbildningsvinst använder han sig av data om vilka individer som omfattades av grundskolereformen i Sverige på 1960-talet, då den obligatoriska utbildningstiden förlängdes.

– Att jag valde att titta på utbildning berodde inte på att entreprenörskapet har ignorerats inom området. Anledningen är snarare att det finns få studier som använder en utbildningsreform för att undersöka vad som händer med entreprenörskap och företagande när människor får mer utbildning.

Det visar sig att de som omfattades av obligatorisk grundskola blev mindre benägna att driva enskilda firmor. Företagsledare i aktiebolag som hade fått fler utbildningsår genom reformen blev inte nödvändigtvis mer framgångsrika än företagsledare med kortare utbildning.

Malms tolkning är att en person som har mer utbildning stärker sin position på arbetsmarknaden. Det blir då mindre aktuellt att driva ett levebrödsföretag, vilket enskilda firmor ofta är. Att den som får mer utbildning inte blir en ”bättre” företagsledare är mer svårtolkat, tycker han.

– Till exempel är effekten av utbildningsreformen koncentrerad till dem som utbildar sig mindre, eftersom den ökade det lägsta möjliga antalet skolår. Det kan vara så att de som skaffar sig mycket utbildning får utväxling på att utbilda sig ett år till.

I den sista artikeln har Arvid Malm tittat på om olika finansieringskällor har betydelse för forskningskvalitet, mätt i antal patent.

– Det är främst framgångsrika entreprenörer som blir filantroper i en mer substantiell omfattning. I Sverige går huvuddelen av alla filantropiska satsningar till forskning. Vi har undersökt om antalet publiceringar och patent påverkas av vilken källa finansieringen kommer ifrån, säger han.

Studien visar att det snarare är resursernas storlek än vem som finansierar forskningen som avgör antalet patent.

Malms forskning kan tänkas ha en rad policyimplikationer. Själv anser han att avhandlingens viktigaste bidrag är att lyfta betydelsen av entreprenörer.

– Man riskerar att få en skev bild av samhället, till exempel inkomstfördelningen, om man glömmer att entreprenörer och företagare är viktiga aktörer i ekonomin.

I en svensk kontext tror Arvid Malm att det skulle finnas en hel del att vinna på att inkludera entreprenörer inom till exempel företagsbeskattningsteori, som en blinkning till forskare som kan tänkas vilja ta upp stafettpinnen. Själv har han lämnat forskningen för ett arbete i näringslivet.

Kontakta arvid.malm@indek.kth.se———–