Tillväxtresan kan vara kaotisk och smärtsam

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2018:

Tillväxt beskrivs nästan alltid som något positivt och eftersträvansvärt. Den gängse bilden visar företag som växer stegvis, med fler anställda som följd. Men företag växer på olika sätt, och därför behöver bilden nyanseras, menar Maria Tunberg. Processen kan vara både rörig och smärtsam, och leder inte alltid till nyanställningar.

Maria Tunberg kommer ifrån en företagande familj. Hennes man, syster och pappa driver alla eget. Själv har hon också varit inblandad i ett par startups. Det har gett henne en praktisk ingång till forskningsämnet.

– Företagandet har alltid legat mig varmt om hjärtat, det är ett samtalsämne som återkommer hemma vid middagsbordet. När jag bestämde mig för att fördjupa mig inom organisationsteori var det självklart att forskningen skulle handla om små och medelstora företags vardag, säger Maria Tunberg.

Den vardag som mötte Tunberg i fält var ganska kaotisk. Visst stötte hon på företag som växte enligt modellerna. Men tillväxtresan i många företag är långt ifrån så linjär som den beskrivs i litteraturen.

– Om man googlar på tillväxt får man upp bilder med uppåtriktade pilar, trappsteg och växande plantor. De här bilderna stämmer dåligt överens med verkligheten, som ofta är betydligt mer komplex.

Det finns en fåra inom forskningen som har börjat ifrågasätta de linjära tillväxtmodellerna. Sökandet efter andra förklaringsmodeller pågår, och det vill Tunberg bidra till med sin avhandling Rethinking small firm growth… while absorbing the processual.

Hon har studerat ett företags tillväxtprocess under fem år. Den typen av djupstudie i realtid är inte speciellt vanlig inom tillväxtforskningen, poängterar hon. I stället domineras fältet av större kvantitativa studier, ofta baserade på befintlig statistik eller enkäter.

– Jag bestämde mig tidigt för att det här var rätt metod för att kunna göra ett intressant inspel i tillväxtdiskussionen. Sedan var det också otroligt spännande att vara med på plats i företaget och höra hur diskussionerna gick.

Hennes fallföretag är verksamt på landsbygden där det odlar och förädlar grönsaker. Under de fem år som Maria Tunberg följde företaget blev det tydligt att deras ambition var att växa. Men hur det skulle gå till var inte lika självklart. Det diskuterades fram och tillbaka på olika möten, och flera av projekten som i slutändan visade sig leda till tillväxt var långt ifrån linjära. Vissa ledde dit de skulle, men på omvägar. Andra tog en helt annan riktning. Ytterligare andra hamnade i ”byrålådan” några år för att sedan plockas upp igen. Eller begravdes helt.

– Mycket av det här hade jag aldrig sett om företaget hade fått svara på en enkät. En enkätstudie påverkas exempelvis i stor utsträckning av när den genomförs.

Under en och samma period kan omsättningen öka, medan antalet anställda minskar. Det ser märkligt ut om man bara tittar på siffrorna, men ofta finns en helt naturlig förklaring om man gräver lite djupare.

Tunberg vill därför lämna företaget som analysenhet för tillväxt, och i stället använda tillväxtprocessen. En anledning till det är att företag förändras mycket över tid. De kan ha samma organisationsnummer, men ändå ha nytt namn, ny ledning och nya ägare. Frågan är om det då är samma företag?

I en av sina studier utgår hon ifrån ett återkommande samtal i fallföretaget. Det handlade om en ny typ av lagerhållningssystem, som man funderade på att investera i.

– Diskussionen gick fram och tillbaka som en dans. Är det en bra idé och hur ska den i så fall genomföras? Det räcker inte med att ha en bra idé, man måste även ha med sig de omgivande människorna. Det pågående samtalet formar vägen framåt, och bestämmer hur tillväxtprocesserna ska bedrivas. Varje nytt möte med en människa kan ändra processen. Diskussionen är ofta väldigt informell – åtminstone i ett litet företag.

Samtalen om det nya lagerhållningssystemet pågick under lång tid. Projektet skulle kunna leda till ökad försäljning, nya kunder och möjligtvis fler anställda. Men resan dit var lång och beroende av vad som hände på andra håll i företaget.

Maria Tunberg har använt sig av socialkonstruktionism och komplexitetsteori som teoretiska ramverk. Inom socialkonstruktionismen utgår man ifrån att verkligheten skapas i mötet mellan människor. Komplexitetsteori är tvärvetenskaplig och handlar om system som är komplexa, självorganiserande och adaptiva. Det komplexa skiljer sig från något som ”bara” är komplicerat, enligt Tunberg:

– En jumbojet är väldigt komplicerad att bygga. Men man kan faktiskt plocka isär den och sätta ihop den igen och det blir samma maskin. Om man plockar isär ett företag i sina beståndsdelar, blir det något helt annat när man sätter ihop det igen. Delarna har utvecklats under tiden och helheten kan aldrig bli likadan.

– En del entreprenörskapsforskare har börjat intressera sig för komplexitetsteori. Jag tror att det finns en framtid för exempelvis tillväxtforskningen här. Man får lov att djupdyka i varför det är så svårt att förutsäga hur företag ska växa, och varför de växer. Många olika komponenter är aktiva i tillväxtprocessen. I en föränderlig och kaotisk verklighet är det svårt att förutsäga vad som ska ske – och när, säger hon.

Maria Tunberg menar att hennes forskningsbidrag främst är teoretiskt, men att det även finns implikationer för praktik och policy. Det finns i dag ett närmast globalt samförstånd kring att tillväxt är något bra, och att vi vill ha mer tillväxt i företagen eftersom det antas leda till ökat välstånd och fler jobb. Tunberg vill att vi tar ett steg tillbaka och betraktar tillväxtprocessen på avstånd. Kan vi förstå den på ett annat sätt?

– Jag träffar många företag i min vardag, och det är inte alla som känner igen sig i den gängse bilden av tillväxt. Trappstegen och de uppåtriktade pilarna skapar falska förväntningar, både bland företagare och politiker: Bara man öser in rätt resurser kommer företag att växa, och antalet anställda att öka. Jag hoppas att min forskning kan vara en pusselbit i att nyansera den bilden.

Det är den bortglömda delen av Edit Penroses definition av tillväxt från 1950-talet som hon vill lyfta fram i ljuset. Penrose beskrev tillväxten som dels en storleksförändring, mätt i antal anställda eller omsättning, dels som en intern förändringsprocess. Fokus ligger numera nästan uteslutande på storleksförändringen. Men företag kan faktiskt ha intern tillväxt utan att det leder till fler anställda, särskilt i tider av automatisering.

– Politikerna pratar om en levande landsbygd och växande företag blir en del av den ekvationen. Men få företag har som mål att öka antalet anställda. Deras målbild kretsar snarare kring en ny häftig maskin eller en ny tjänst som de ska leverera. Det är de interna processerna som är viktiga. Sedan kan de i sin tur leda till ekonomisk tillväxt och fler anställda, konstaterar Tunberg.

– Vi behöver nya perspektiv, och vi behöver behålla nyfikenheten. Jag tror att vi kan lära oss otroligt mycket om tillväxt i företag om vi väljer en annan ingång. Forskningen har stått och stampat ganska länge nu när det gäller förståelsen av tillväxt i företag, det behövs något nytt.

Att studera företagstillväxt på det här sättet innebär en stor utmaning, medger Maria Tunberg. Företagets processer måste följas över tid för att forskarna ska kunna se om de i slutändan ledde till tillväxt.

– Det är inte så smidigt, men vi kanske har lärt oss så mycket vi kan genom andra metoder. När vi ser att antalet anställda ökar i ett företag är det för sent att studera själva tillväxtprocessen. Stigande siffror är snarare resultatet av tillväxten.

Tillväxt kan också vara ett nödvändigt ont, menar Tunberg. En del företag vill inte alls växa, men de kanske måste för att undvika att slukas av en konkurrent eller höga overheadkostnader.

– Tillväxt är inte bara champagne och fina blombuketter som på DI Gasell. Det kan också vara en smärtsam och rörig process. Falska förväntningar och missvisande modeller riskerar att skapa problem för både entreprenörer och politiker. Bilden och förståelsen av tillväxt behöver därför nyanseras, säger Maria Tunberg.

Kontakta maria.tunberg@slu.se———–