Anpassa stödet efter branschen

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2014:

Elena Zukauskaite är verksam vid forskningscentrumet Circle, Lunds universitet. I höstas la hon fram sin avhandling om hur institutioner påverkar innovationsprocesser. Tioårsjubilerande Circle har varit en bra plats att doktorera på, menar hon. Här är hon kontorsgranne med flera av de tongivande forskarna inom området innovation.

Elena Zukauskaite kom till Sverige från Litauen 2007. I staden Kaunas i hemlandet hade hon studerat kommunikation på Vytautas Magnus University. Efter examen fick hon jobb inom PR och kommunikation på samma universitet.

– Efter ett tag blev jag rastlös, och lite skrämd. Jag hade en fast tjänst inom mitt utbildningsområde. Men jag jobbade med samma människor som jag hade studerat med. Vad skulle hända nu, skulle jag bli kvar här resten av livet? Jag var 25 år och kände att jag ville hinna prova något mer, säger Elena Zukauskaite.

Hennes universitet hade ett utbytesprogram med Sverige och hon började undersöka möjligheterna att åka hit för att studera vidare. Den anrika universitetsstaden Lund lät lockande. Hon kollade igenom kurskatalogen efter ett magisterprogram att söka, och valet föll på Circles ”Society, Science and Technology”. Efter programmet arbetade Zukauskaite ett år som projektassistent på Circle. Sedan sökte och fick hon en doktorandtjänst.

– Redan i Litauen hade jag funderat lite på att doktorera, men jag insåg att det skulle vara svårt att komma direkt till en doktorandtjänst i Lund. Därför blev det den längre vägen.

I sitt doktorandprojekt har hon undersökt vilken roll institutioner har i regionala innovationssystem. Det har nu resulterat i avhandlingen Institutions and the Geography of Innovation: A Regional Perspective.

I begreppet institutioner inom samhällsvetenskapen ingår lagar och regler, kultur och vanor, normer och traditioner, rutiner i organisationer och kommunikationsvägar. Tillsammans bildar institutionerna ett ramverk som innovationssystemets aktörer måste förhålla sig till. Elena Zukauskaite har bland annat intresserat sig för hur institutioner på regional, nationell och global nivå samspelar.

– Ofta undersöks skillnader i institutioner mellan länder. Men även regioner påverkas olika av institutioner. Skillnader mellan institutioner är en av förklaringarna till varför regioner klarar sig olika bra ekonomiskt.

Hon har fokuserat på två typer av aktörer i Skånes innovationssystem: företag och forskningsorganisationer. Hennes resultat visar att institutioner har stor påverkan på innovationsprocessen. Institutioner kan både främja och hindra innovation. Sinsemellan kan institutioner komplettera, stärka eller motverka varandra i hur de påverkar innovationsprocesser. Och olika institutioner är olika viktiga i olika faser av innovationsprocessen eller företagandet.

– Innan man ens har påbörjat innovationsarbetet, behövs något som underlättar processen. Något som drar igång det hela. Det kan vara ett regelverk som ändras och gör att någon får en idé. Det är alltså ändringen i sig som är avgörande, konstaterar Zukauskaite.

När innovationsprocessen väl är igång är det andra institutioner som blir viktiga. Det kan handla om ett regelverk som fanns där hela tiden, men som man inte tänker på förrän man stöter på patrull i sitt innovationsarbete. När man har kommit ännu längre på väg i innovationsprocessen hittar man ofta sätt att anpassa sig till institutionerna. Då blir det också vanligare att institutionerna blir tillgångar.

Om institutioner hindrar eller främjar innovation kan bero på vilken typ av innovation man utvecklar, och på vem man är.

– För en forskare kan det till exempel vara ganska lätt att söka och få finansiering från Vinnova eller EU. Men för ett litet företag är det mycket svårare. De har inte resurserna. De kanske inte ens får söka vissa stöd.

Skattesystemet är ett regelverk som ofta nämns, framförallt som ett hinder, i samband med entreprenörskap och innovation. Men även här menar Zukauskaite att det kan hindra och främja samtidigt.

– Det är svårt att säga något generellt om sluteffekten av institutioners påverkan. Det varierar från bransch till bransch, och från individ till individ.

– Det beror också på hur stort det institutionella hindret är. En del hinder går ju inte att komma över, i alla fall inte för en organisation eller en individ. Som en lagstiftning som förbjuder ett helt forskningsområde, exempelvis stamcellsforskning på embryon.

Informella institutioner, till exempel normer och attityder, är ännu mer komplicerade. De kan också både hindra och främja innovation.

Elena Zukauskaite har bland annat studerat livsmedelsbranschen. Här fann hon en ovilja att använda sig av innovationsstöd.

– Även om företagen kunde få stöd, ville de inte ta emot det. Det var inte normen i branschen. Det är ett exempel på hur en informell institution kan hindra innovation.

– Det här är väldigt svårt att påverka. Man kan ju inte tvinga folk att ta emot stöd, eller att ändra sina attityder. Det man kan göra är att visa upp bra förebilder som tänker annorlunda, och på det sättet försöka övertala. Men det är inte en snabb process.

Zukauskaite påpekar att det är lättare att ändra regler än normer, men att de också hänger ihop. Ändrade regler påverkar i förlängningen normer. Man kan ta rökförbudet på restauranger som exempel. Först var det en liten grupp som var emot rökning, och som ville ha ett förbud. Många rökare opponerade sig när förbudet väl kom. Men till slut vande de sig, och nu framstår rökning inomhus som konstigt för de allra flesta. När regelverket är på plats, ändras också normen.

Vad bör då policyfolket tänka på?

– De måste inse att branscher är olika. Stödprogrammen måste anpassas till vilken bransch man riktar sig. Och jag tror att det faktiskt går mer och mer i den riktningen nu. Man kan inte heller bara tänka regionalt, även om man är en region. Institutioner samverkar på olika sätt och påverkar varandra. Det är såklart svårt för lokalpolitiker att påverka nationella regelverk, men de kan lyfta frågan.

– Även som forskare är det svårt att ta in alla aspekter. Det är rätt komplicerat att mäta de här sakerna, speciellt när det handlar om normer och attityder.

Elena Zukauskaite fortsätter att forska om ämnet på Circle. Hon har varit kopplad till centrumet under hela sin tid i Lund och Sverige.

– Circle har varit ett bra ställe att doktorera på. Det är ett av de största centrumen för innovationsforskning, vi firar tioårsjubileum i år. Här får man jobba med flera av de forskare som har varit med och utvecklat de begrepp och teorier man studerar.

Hon syftar bland annat på Charles Edquist, som var en av dem som började utveckla hela innovationssystembegreppet, och Björn Asheim, som bidragit mycket till förståelsen av regionala innovationssystem.

Zukauskaite har precis påbörjat en postdoktjänst på Circle. Hon kommer att jobba mycket med policyrelaterade frågor, och med ett projekt kring så kallad smart specialisering som är ett hett begrepp inom EU just nu. Hon är också nybliven studierektor på Circle. I det uppdraget ingår att ta nya tag kring utbildningen på centrumet. Magisterutbildningen har legat på is några år, men nu jobbar de på att den ska återupptas.

– Vi har växt mycket de senaste åren, och har fokuserat på forskning och på tredje uppgiften. Nu är det dags att ta tag i utbildningsbiten igen.

Efter postdoktjänsten väntar två år som fullfjädrad forskare på Circle. Elena Zukauskaite blir alltså kvar minst fyra år till i Lund.

– Det känns inte lika skrämmande att ”fastna” längre. Jag tror att det delvis har med yrket att göra. Som forskare jobbar man hela tiden med olika projekt, det är alltid något nytt på gång som man måste sätta sig in i. Kanske har jag blivit lite äldre också…

Kontakta elena.zukauskaite@circle.lu.se

Mer om Circle

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy

Circle ingår, tillsammans med Cesis och Ciir, i Vinnovaprogrammet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt”.

Utöver detta finansieras Circle av Vetenskapsrådets Linnéstöd, Lunds universitet, EU samt andra nationella, nordiska och europeiska forskningsfinansiärer.

Läs mer på www.circle.lu.se———–