Världen står öppen

Följande text ingick även i temat ”Småföretagens internationalisering” som publicerades i Entré nr 4, 2000:

Världen krymper. Ny teknik, ökade språkkunskaper och en utvecklad mediamarknad gör avstånden allt kortare. Allt fler företag, även de mindre, väljer att söka sig utomlands i jakten på nya marknader, hävdar en del forskare. Andra menar att det inte finns några belägg för att internationalisering skulle vara lättare idag.

När man läser en dagstidning får man lätt uppfattningen att alla företag är hur internationella som helst. Det gäller inte bara de multinationella jättarna, även många småföretag pratar om utlandet som den viktigaste marknaden, och som en förutsättning för överlevnad. Det gäller särskilt de nya tekniktunga företagen. Men hur står det egentligen till med internationaliseringen hos svenska företag? Och hur står det till med forskningen om internationaliseringen?

– Det finns ganska starka bevis för att fler söker sig utomlands idag. Det är internationellt på ett annat sätt nuförtiden, med bland annat EU och ny teknologi. Jag tror att även företag som inte har export känner sig internationella. De kanske importerar eller har samarbetspartners med utlandskontakter, säger Håkan Boter, docent på företagsekonomiska institution vid Umeå universitet.

Håkan Boter driver tillsammans med professor Carin Holmquist projektet Interstratos som studerar internationalisering i små och medelstora företag ur ett europeiskt perspektiv. Inom Interstratos har de jämfört graden av internationalisering hos företag i sju europeiska länder. De har också gjort jämförelser mellan olika branscher inom tillverkningsindustrin och mellan olika storleksklasser på företag.

– Av svenska tillverkande företag som har mindre än tio anställda är det ungefär två tredjedelar som exporterar. Det kan jämföras med siffran för företag med mellan 100-499 anställda, där uppger 98 procent att de sysslar med export, säger Håkan Boter.

Tittar man däremot på exportkvot, alltså hur stor del av den totala omsättningen som kommer från export, ligger småföretagen på en klart lägre nivå än de större företagen. Hos företag med mindre än tio anställda kommer endast sex procent av omsättningen från export, medan företag med mellan 100 och 499 anställda tillskriver 37 procent av omsättningen till export. Håkan Boter menar att internationalisering är en förutsättning även för det mest lokala företaget. Därför bör synen på vad som räknas som hemmamarknad vidgas.

– Handel med andra länder i EU ses fortfarande som export, men varför inte se EU som hemmamarknad? Det var ju därför EU skapades. Då bör företagen satsa på kunskap om språk och andra kulturer. Utan den kunskapen är det svårt att klara en internationalisering.

– Småföretag kan ha svårt att börja internationalisera. De tror att det är mer märkvärdigt än vad det är. Och visst kan det vara svårt i början, men om de kommer över de första trösklarna kanske de upptäcker att det inte är så svårt. Export är en omhuldad företeelse och internationalisering ses som viktigt. Därför ordnas möten mellan småföretag för att främja internationaliseringen, säger Håkan Boter.

Det finns flera olika stödformer för att öka internationaliseringen. Svenska småföretag anser att Exportrådet är den viktigaste. Andra viktiga stödformer är olika sorters rådgivare, som till exempel Nutek, och mässor som kan ge värdefulla internationella kontakter.

Närheten viktig

De flesta företag väljer närliggande länder när de ska internationalisera. Det gäller särskilt småföretagen. De flesta, 26 procent, av de tillfrågade svenska småföretagen i Interstratos-studien svarade att Norge är det viktigaste exportlandet. Om man däremot tittar på svenska företag totalt hamnar Tyskland i topp och Norge på en tredje plats. Endast fem procent av svenska småföretag uppger att England är det viktigaste exportlandet, medan svenska företag totalt rankar landet som tvåa efter Tyskland.

Men flera forskare varnar för just närexporten. De är lätt att inbilla sig att grannländer ska vara precis som hemlandet.

– Vi handlar helst med länder nära oss. Det beror på att vi upplever olikheterna som mindre. Men det är lätt att tro att vi är helt lika, fast vi inte är det och då kan det bli fel. Marknadskanalerna kan vara helt olika även mellan länder som ligger nära varandra, säger Svante Andersson som är teknologie doktor och universitetslektor i marknadsföring vid Högskolan i Halmstad.

Hemmamarknaden dominerar

Svante Andersson har arbetat som exportsäljare och haft internationalisering som forskningsmässigt huvudintresse under hela sin akademiska karriär. Särskilt med fokus på kopplingen mellan internationalisering och entreprenörskap.

– Det har skett många omvärldsförändringar som har gjort det lättare att internationalisera, som till exempel utveckling av ny teknik. Ändå väljer de flesta småföretag att inte internationalisera i någon större utsträckning. Även om de har någon form av export är hemmamarknaden oftast den klart dominerande. I de företag som ändå satsar på internationalisering, finns oftast en handlingsinriktad entreprenör som inte ser internationaliseringen som ett hinder, utan som en möjlighet, säger Svante Andersson.

– När man tittar på traditionell forskning om internationalisering så har den inte gått in tillräckligt på individnivå. För att förstå varför olika företag internationaliseras på olika sätt, måste man titta på entreprenörerna som individer.

Svante Andersson har identifierat olika typer av entreprenörer som enligt honom leder till olika typer av internationalisering. Marknadsentreprenören ser marknaden och marknadsföring som en viktig och rolig del i företagandet. Hon eller han vill nå ut med sin produkt, även utomlands. Marknadsentreprenören är beredd att satsa resurser på att nå ut, till exempel starta dotterbolag på olika marknader, vilket ger en mer aktiv internationalisering. Teknikentreprenörerna är däremot mer tekniskt inriktade och inte så intresserade av marknaden. Ofta är de så duktiga tekniskt att de når ut med produkten ändå, men det går långsammare än för ett företag med en mer marknadsinriktad entreprenör. Internationaliseringen är då snarare en biprodukt än ett uttalat mål.

– Vissa har med internationalisering i affärsidén redan när företaget startar. Det ingår i strategin att ha hela världen som marknad. Men det räcker inte bara med en vilja att internationalisera, man måste ha kompetensen och en bra produkt också, annars blir det svårt.

Det finns också skillnader i inställning till internationalisering mellan olika branscher. Många nya IT-företag ser inte internationalisering som ett hinder. De verkar i en ny bransch där det inte finns så många traditioner att förhålla sig till, och skillnaderna mellan länder är mindre. Därför menar Svante Andersson att det behövs en uppdatering av forskningen kring internationalisering.

– Tidigare forskning bygger på hur internationaliseringen gick till förr. Nu sker internationaliseringen på ett annat sätt. Ett exempel på förändring är globaliseringen. Jorden krymper, bland annat med hjälp av teknikutvecklingen. Forskningen behöver nya begrepp och modeller för att fånga upp det. Vi måste släppa de teorier som försöker förklara alla företags internationaliseringsprocesser. I stället finns det behov av koncept som försöker förklara internationaliseringen i olika typer av företag. Det tror jag är mest fruktsamt.

– Det här är ett viktigt område att forska kring i framtiden. Småföretag och internationalisering var mer på tapeten för några år sen. Det har runnit ut i sanden lite nu, men förhoppningsvis är det på uppgång igen, säger Svante Andersson som för närvarande studerar så kallade born globals i nära samarbete med University of Southern Denmark.

Fenomenet born globals är ett hett område inom internationaliseringsforskningen idag. Med born global menas ett företag som ”föds” internationellt, eller åtminstone blir det relativt snabbt. En annan forskare som ägnat sig åt born globals är Anders Majkgård, universitetslektor vid Uppsala universitet.

– För att räknas som born global ska man vara verksam i flera länder inom tre år. Flera av dessa företag har knoppats av från universitet och företag. Det är svårt att säga om det här är ett ökande fenomen, att allt fler nya företag kommer att internationalisera allt snabbare. Det finns väldigt lite forskning på området än så länge. En del forskare anser att detta har funnits länge, andra anser att det är ett helt nytt fenomen, säger Anders Majkgård.

Kunskap och resurser

Något som talar emot att fler nya företag kommer att internationalisera allt snabbare är de svårigheter som är förknippade med en utlandssatsning. Till exempel kostar det mycket pengar och tar lång tid att ta sig utomlands. Olika former av kunskap är också nödvändigt för att kunna genomföra en lyckad utlandssatsning.

Anders Majkgård menar att det finns tre kunskapskomponenter som är viktiga i internationaliseringsprocessen. Dels behövs kunskap om lokala lagar, normer och standarder. Dels behövs ren affärskunskap som utvecklas genom att man arbetar i internationella nätverk. För det tredje behövs kunskap om det egna företagets unika kärnkompetens.

– Det behövs givetvis en hel del internationell marknadskunskap för att kunna genomföra en lyckad utlandssatsning. Denna typ av kunskap är erfarenhetsbaserad och förvärvas inte genom att man deltar i kurser och utbildningar utan genom att företaget arbetar praktiskt utomlands, gör misstag och skaffar sig erfarenheter. Det är en inlärningsprocess som tar lång tid och kostar mycket pengar. Varje företag har sin egen unika process.

Lättare genom IT?

Ju fler länder man är verksam i, desto mer lär man sig om internationell verksamhet. Bristen på kunskap om utländska marknader är den vanligaste anledningen till att internationaliseringsprocessen ofta blir kostsam. En annan orsak är att man ibland underskattar de kulturella skillnaderna mellan länderna.

– Många anser att det går snabbare och lättare att internationalisera företag idag tack vare utvecklingen av IT, det ökade resandet och de förbättrade språkkunskaperna. De anser att världen har blivit mer homogen och att de kulturella skillnaderna mellan länder har minskat.

Men Anders Majkgård tror inte att det är lättare att internationalisera företag idag jämfört med tidigare.
– Det är antaganden gjorda på lösa boliner, utan empirisk grund. Flera forskningsresultat visar att de kulturella skillnaderna mellan länder finns kvar idag – ungefär lika stora som tidigare – och att de är svåra att reducera. Sedan finns det fortfarande språkliga problem. Jag tror inte att det har blivit så homogent som många säger.

Susanne Hertz, docent på Handelshögskolan i Stockholm, menar att även om kulturella skillnader kvarstår så har vanan vid internationella sammanhang och vid internationalisering ökat under senare år.

– Den internationella rörligheten har revolutionerat internationaliseringsprocessen och den internationella tillväxten. Även media har påverkat internationaliseringen. När nya marknader öppnas genom till exempel tillkomsten av en ny demokrati, ser vi det direkt i tv. Det gör att utländska företag snabbare ger sig in. Folk är mer medvetna om vad som händer i världen nuförtiden, säger Susanne Hertz.

Hon menar också att internationell tillväxt är naturligt för mindre företag idag. Man möter internationella företag på hemmamarknaden, och man måste kanske internationalisera för att nå en kritisk massa eller för kunna expandera. Det gäller särskilt i små länder med mindre hemmamarknader, som till exempel Sverige.

– Vi är beroende av exporten för att klara oss. Här finns en stor skillnad mot USA, som har en jättestor hemmamarknad och därför inte behöver nå utanför landets gränser. De har inte samma vana, och har därför ofta svårt att förstå kulturella skillnader när de ska satsa utomlands.

Skynda långsamt

Men det kan bli för mycket av det goda. Susanne Hertz menar att internationaliseringen på senare tid har gått alltför fort, speciellt för många IT-företag.

– Den traditionella erfarenheten säger att man inte ska gå så fort fram. På senare år har det funnits ett tryck från bland annat venture capital-bolagen att företag ska gå ut på många marknader samtidigt, bland annat genom att köpa företag i många olika länder. Men hur klarar man att samtidigt hålla ihop organisationen och få en egen företagskultur?

Hon menar att man måste få tid att bearbeta marknaden och ge kunderna service. För att kunna göra det måste man finnas tillgänglig på den aktuella marknaden. Det i sin tur kräver stöd och resurser från företaget och kan leda till störningar på hemmamarknaden.

– Det är bra med en mer återhållsam inställning. Man kan exemplifiera med IT-företagen. Förut hade de så mycket pengar att de kunde satsa brett utan noggrannare analyser. Påfrestningarna på företagen blev ofta oerhört stora. Nu går trenden mot att man ska ta det lite lugnare, och se till att det håller på första marknaden innan man går vidare. Många av dessa företag tycker att det är skönt att det har ändrats.

Det kan vara särskilt viktigt för mindre företag att ta det lite lugnare med internationalisering. De har inte råd att misslyckas på samma sätt som stora företag. Å andra sidan har man större frihet att agera som individ i ett mindre företag. Alla kan bidra till internationaliseringen. Det vanligaste sättet för mindre företag att bli internationella är genom olika typer av nätverk eller allianser. Man använder sig av alla tänkbara kontakter för att nå ut.

– Det är ofta svårt att ta sig in på en ny marknad. Man behöver referenser som säger att man är bra på det man gör. Småföretag är ofta okonventionella i sitt agerande. De drar i olika tåtar för att nå ut. Man använder sig av underleverantörer, kunder eller släktingar för att ta sig in på en ny marknad. Småföretag är roliga på det sättet, säger Susanne Hertz.

I dagens läge har många företag internationella kontakter i sina nätverk. Och när man väl tagit sig in på en ny marknad blir det ofta fler av bara farten eftersom internationaliseringen sker just genom nätverk.

– Vill man senare bryta med alliansen kan det vara svårt. Man kanske har bundit upp sig genom olika avtal. Det kan slå sönder företaget att gå ur en allians. Det kostar mycket resurser och energi, konstaterar Susanne Hertz.
———–