”Städa i stallet, men behåll hästen!”

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 4, 2008:

Amar Bhidé, framtidsoptimist som sticker ut hakan:

Professor Amar Bhidé är inte rädd för att gå i clinch med andra forskare. Han gör det mer än gärna med dem som sjunger klagovisor om globaliseringshotet. Men så har han ju lite på fötterna också. Vid det här laget har han forskat och undervisat i entreprenörskap i mer än tjugo år. Dessutom är han är kompis och kollega med minst en nobelpristagare.

Egentligen skulle Amar Bhidé inte alls ha blivit akademiker. Tanken var att följa i pappas fotspår in i familjeföretaget. I stället blev det flytt till USA och en omtumlande ekonomiutbildning på Harvard Business School.

– Min far var verkligen en klassisk entreprenör. Vi hade en bra relation, jag undvek familjeföretaget för att jag inte ville skapa en konflikt. Det är jag väldigt glad för i dag, säger Amar Bhidé.

– Jag var 21 när jag flyttade till USA, och det var första gången jag flög. På Harvard satt jag som ett frågetecken. Vi skulle jobba med en massa case som handlade om olika västerländska produkter och affärsmodeller. Jag hade ingen aning om vad de pratade om. Jag hade bara sett de små affärer som fanns i Bombay på den tiden.

Efter att ha gjort klart sin masterexamen arbetade han några år som konsult på McKinsey, bland annat i Sverige i början av 1980-talet: ”Det har hänt en hel del sedan dess…”

Efter McKinseytiden visste han inte riktigt vad han skulle hitta på. Så han sökte till ett doktorandprogram på Harvard.

– Jag gör en del saker väldigt impulsivt. Och jag är nog ganska otålig – när jag har gjort klart en uppgift eller nått ett mål, tänker jag direkt: ”OK, vad ska jag göra nu?!”

Floppade i klassrummet

Lite på samma sätt gick det till när han skulle välja avhandlingsämne.

– Jag fick en artikel om fientliga företagsövertaganden i handen. Den var riktigt dålig, så jag tänkte: ”Här har jag ett avhandlingsämne.” En professor sa åt mig att inte välja ämnet. Det skulle inte gå, för det fanns inte tillräckligt med teorier. ”Watch me!”, svarade jag.

Bhidé gillade Harvard och ämnet finansiering. Men när det var dags att börja undervisa var det någon som föreslog entreprenörskap – ett ämne som han inte kunde någonting om.

– I början floppade jag totalt i klassrummet. Jag kände att jag var tvungen att lära mig mer om ämnet för att kunna bidra med något. Jag följde den metod jag hade lärt mig under min tid som konsult, och gjorde massor av intervjuer med småföretagare. Innan hade jag nästan bara jobbat med stora företag.

Man kan nog lugnt säga att Amar Bhidé har nått en bit sedan dess. Han arbetar i dag nära professor Edmund Phelps, nobelpristagare i ekonomi från 2006. Tillsammans är de redaktörer för den vetenskapliga tidskriften Capitalism and Society.

Även Joseph Stieglitz, som fick nobelpriset 2001, är knuten till det forskningscentrum som ger ut tidskriften. Bhidé har genom åren skrivit ett antal artiklar i Harvard Business Review, och syns även återkommande i mer populärvetenskapliga publikationer som Wall Street Journal, Financial Times och New York Times.

Han har en hel del att säga om utvecklingen i dagsläget, och är inte rädd för att sätta sig på tvären mot andra kända ekonomer, som exempelvis Richard Freeman. Domedagsprofetior som bara tar upp globaliseringens faror ger han inte mycket för.

Att få en mindre andel av världens högt kvalificerade forskning är inte skadligt, menar Bhidé. Att ha mycket sådan forskning inom landets gränser skapar ändå inte så mycket reellt värde. Kunskapen som kommer ur forskningen, den som leder till innovationer och därmed till ekonomiskt värde, fångas ändå upp på olika sätt. Bland annat av konsumenterna.

Omfamna globaliseringen

Det är förmågan att exploatera kunskap det handlar om, oavsett var kunskapen kommer ifrån. Och den förmågan blir än viktigare i ljuset av den usla dagsformen på finansmarknaden. Enligt Bhidé var det bara en fråga om när det hela skulle braka. Nu efterfrågar han mer retrotänk i finansbranschen.

– Bankerna bör återgå till sin kärnverksamhet: långivning och enklare fondverksamhet, som man inte behöver en doktorshatt i finansiering för att hantera.

– Men när vi nu befinner oss i en lågkonjunktur är det ändå uppmuntrande att vår ekonomi har visat kapacitet att utveckla innovationer som kan upprätthålla ett långsiktigt blomstrande, i såväl bra som dåliga tider. Vi får inte låta ett gäng dåliga finansiella innovationer leda till onödiga regleringar som skadar innovatörerna i den ”goda ekonomin”. Städa i stallet, men behåll hästen!

Sammanfattningsvis bör vi, om vi nu ska tro Amar Bhidé, alltså omfamna globaliseringen – inte försöka fjärma oss från den. Eller, som han själv uttrycker det:

– I’m not just saying: ”Don’t worry”. I’m saying: ”Be happy!”

Fakta
Namn: Amar Bhidé
Bakgrund: Grundutbildad vid Indian Institute of Technology i Bombay. MBA från Harvard, där han också doktorerade 1988. Han har även varit anställd vid University of Chicago, och arbetat som konsult på McKinsey. I dag är han professor vid Columbia University.
Aktuell: Med boken The Venturesome Economy – How Innovation Sustains Prosperity in a More Connected World (Princeton University Press, 2008).
För mer info: bhide@columbia.edu
———–