Innovationsprocessen behöver en Doxa

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 4, 2006:

I dag är kunskapen relativt god om de processer som ingår i tillväxten av ett samhälle. Det finns en rik erfarenhetsbank och ett stort antal framgångsexempel som kan detaljstuderas. Trots detta måste man konstatera att god styrning av innovationsprocessen döljer många hemligheter som ännu inte funnit optimala drivkrafter och belöningssystem.

I Sverige finns det många företag som är små eller medelstora och som växt fram i en tid då efterfrågan på underleverantörsprodukter, ny kunskap och kompetens var tryggad från storföretag med produktion i landet. Företag inom nya områden som lyckats få god tillväxt i landet har ofta, på ett mycket tidigt stadium, identifierat en kundkrets utanför Sverige. I dag har kartan förändrats och alla måste konkurrera på den globala scenen.

En av de största utmaningarna som nya eller existerande mindre företag möter i vårt land är på många sätt förknippade med förmågan att attrahera kunder. Om denna förmåga sätts i fokus kan mycket förändras. Då tvingas vi se på oss själva utifrån och in, och det blir tydligt att profilering är ett verktyg och en drivkraft i stället för en centraliserad toppstyrning.

Värdet av mångfald blir också tydligt, liksom samspelet mellan alla aktörer som har något att ge för ett gemensamt definierat profilområde. Detta gäller såväl kompetensuppbyggnad för unga och äldre som ny grundläggande kunskap och tillämpade tekniska lösningar för att ligga steget före alla andra inom profilområdets möjligheter.

Kanske är det hög tid att låta innovationsprocessen som sådan få ett ansvar över profilområdens utveckling och global konkurrens. I en sådan innovationsprocess är det lika viktigt som inom vilken vetenskap som helst att en Doxa (minsta gemensamma nämnare som accepteras av alla aktörer inom fältet) definieras så att aktörerna får fritt spelrum att utvecklas med kollegial konkurrens och best practice för stark attraktionskraft.

En utmaning är att innovationsprocessen just är en process som växelverkar med regelverken för forskar-/utbildningskulturen respektive marknads-/affärskulturen. Processtyrning kräver även helt andra medel än vanlig mål- och resultatstyrning. Processen måste kunna prioritera risktagning, tidsfönster, erfarenhet ur misslyckanden och dynamiska gränsöverskridande aktiviteter. Att slussa homogena grupper av studenter, företag och samarbeten genom förutbestämda system är hämmande för denna utveckling. Studenter, företag och samverkan bör snarare utsättas för ökande andel heterogena erfarenhetsresor där tidsfönster kan utnyttjas, nya initiativ premieras och erfarenhetsbyggande uppmuntras.

I dag har många akademiska institutioner världen över identifierat vikten av innovativa mötesplatser. Exempel är arkitektutmanande kreativa byggnader uppförda mellan medicinska och naturvetenskapliga/tekniska fakulteter, så kallade Bio-X, där framstående forskargrupper plockas in och möts inom prioriterade områden. Det är däremot inte så vanligt att också tillse att dessa profilerade mötesplatser har en kärna med innovationsprocessaktörer och är kantad med en förtätat miljö av små och medelstora företag, underleverantörsföretag och multinationella företag. Forskarna som tävlar om att få medverka i dessa mötesplatser blir samtidigt de bästa kunderna att definiera nästa marknad åt mötesplatsens olika aktörer.

För mer info: karin.markides@chalmers.se———–