Uthålliga företag skördar mer

Åse

karlén

Publicerad: 28 nov 2013,
12:00 f m
Uppdaterad: 28 nov 2013,
3:27 e m

DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2013:

Företag som hela tiden satsar på innovation, och som uthålligt sysslar med export, är de mest framgångsrika. Genom att kontinuerligt förnya sin kunskapsbas vinner de konkurrensfördelar. Förmågan att integrera externa och interna kunskapsflöden är en nyckelfaktor, visar ny forskning från Cesis.

På forskningscentrumet Cesis intresserar man sig för innovation i alla dess former.

– Förra året arrangerade vi flera internationella workshops med anknytning till Cesis fem verksamhetsområden. Flera av världens ledande forskare inom området deltog, och en tung punkt i många av presentationerna var: Hur organiserar företagen sin interna och externa kunskap? Det handlar delvis om att skörda från sin omgivning.

Det säger Börje Johansson, professor på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och KTH i Stockholm. Han blev föreståndare för Cesis när centrumet startade 2004, och lämnade i våras över stafettpinnen till Hans Lööf, forskarkollega sedan många år tillbaka. Lööf har också varit verksam på Cesis sedan starten.

– Interna och externa kunskapsflöden är ett spår som intresserar flera av oss i forskarnätverket på och omkring Cesis, säger Hans Lööf, professor på KTH.

Det här är också forskning som i högsta grad är policyrelevant. I kunskapsekonomin betyder dessa flöden liv eller död för företagen. Det gäller att hela tiden förnya sig.

Den interna kunskapen är svår att fånga. Den är ackumulerad och sätter sig i företagets väggar, i kulturen och rutinerna. För att få en uppfattning om hur väl företaget lyckas kan man exempelvis studera hur mycket innovation som skapas, eller hur många nya produkter det får fram.

– Företagets ansträngningar kan spåras bakåt i tiden genom att studera antalet sökta eller beviljade patent, uppgifter om FoU-satsningar och introduktion av nya produkter. Kontinuitet i sådana ansträngningar bygger upp kunskap, säger Börje Johansson.

För att mäta företagens externa kunskapsflöden kan man titta på närheten till specialiserade konsulter, universitet, kunskapsintensiva producenttjänster, finansiella intermediärer och andra organisationer med mycket FoU.

– Den schumpeterianska synen på innovationsansträngningar är att företaget får en temporär tätposition som försvinner i takt med att imitatörer och andra företag kommer ikapp. Men vår forskning ger en annan bild. Ledande företag tenderar att behålla sitt försprång över tiden, berättar Johansson.

Tillsammans med Hans Lööf och andra Cesisforskare har han studerat samtliga svenska exportföretag med minst tio anställda, över en tioårsperiod. De kan delas in i tre kategorier: De som frekvent gör innovationsansträngningar, de som gör det mer sporadiskt, och de som inte gör det alls.

– Vi fann till vår förvåning att majoriteten inte alls var innovativa. De flesta exporterar till länder som Danmark, Norge och Finland, fast säljer mest i Sverige. Men så finns det ett litet antal som befinner sig på slagfältet. Det handlar om högst 1 000 spetsföretag som är helt centrala för vår tillväxt, säger Lööf.

– För att lyckas krävs att man hela tiden satsar på innovationsverksamheten. Den första innovationen kostar mycket i tid och tankekraft, men de nästkommande innovationerna blir hela tiden billigare på marginalen, fortsätter han.

Lööf betonar att det stora och svåra steget är att komma över tröskeln och bli ett uthålligt innovativt företag. Tröskeln handlar om en rad skilda saker: finansiella förutsättningar, kunskap, riskbenägenhet, management och slumpartade händelser. Påfallande ofta är dessa företag avknoppningar till redan framgångsrika företag.

– Vi ser betydande skillnader i produktivitet och produktivitetstillväxt mellan de tre kategorierna. Vi menar därför att det finns en knowhow om hur man bör organisera sin FoU för att bli framgångsrik. De som sysslar med innovationsverksamhet tillfälligt, eller inte alls, saknar den här kunskapen, säger Johansson.

Övning ger alltså färdighet. Ju mer uthålligt man satsar på innovationsverksamhet, desto mer lär man sig. Och satsningarna ger uthållig konkurrenskraft, produktivitet och tillväxt.

Men spelar det någon roll var företagen är lokaliserade, i dessa globaliserade tider? Ja, det gör det, menar Cesisforskarna. De halvinnovativa företagen kan dra viss nytta av att befinna sig i en rik kunskapsmiljö, vilket i princip är liktydigt med en storstad. Men det är de höginnovativa företagen som får störst utväxling. Inom forskningen talar man om absorberingsförmåga, ett mått på hur mycket kunskap företag kan suga upp från omgivningen.

– Enligt teorin om absorberingsförmåga måste du veta ganska mycket själv för att kunna dra nytta av andra. Det innebär att företag som inte har någon FoU-verksamhet alls, inte heller har nytta av att befinna sig i till exempel Stockholm. Ett innovativt företag i Borlänge presterar bättre än ett icke-innovativt företag på samma plats. Men om det skulle flytta till Stockholm – en tät miljö – får innovationen en katapulteffekt, säger Hans Lööf.

– Geografisk närhet mellan människor är fortfarande viktigt. Vi måste träffas, diskutera, testa och repetera för att hitta lösningar. Först då kan det hända saker. När kommunikationerna är snabba – som mellan Stockholm och Uppsala – kan kunskapen flöda snabbt. Mellan Stockholm och Borlänge går det långsammare.

Börje Johansson håller med:

– Det som är riktigt nära är det som är skarpt. För Jönköpings del rör det sig kanske om staden, och 4–5 kommuner runt omkring. Allt som ligger inom en 15–20 minuters bilresa är nära. Det som ligger en timme bort kan nästan lika gärna ligga på andra sidan jordklotet.

Allra bäst lyckas företagen som har kontinuerlig innovationsverksamhet samtidigt som de befinner sig i en rik kunskapsmiljö. De förnyar sig hela tiden, genom att kombinera interna och externa kunskapsflöden.

– Den ortodoxa synen på företagets produktionsfaktorer är att det finns två: arbete och fysiskt kapital. I modern tid har ytterligare två faktorer tillkommit, nämligen humankapital och FoU. Vi menar nu att det finns en femte viktig produktionsfaktor, och det är just förmågan att integrera intern och extern kunskap. Vi tror att den kommer bli allt viktigare, och de företag som lyckas kommer att tillhöra vinnarna, säger Lööf.

Exportverksamhet är i sig en källa till ständigt lärande. De företag som är uthålliga exportörer, och har tentakler ute på flera marknader, blir mer framgångsrika. Sambandet är dock dubbelriktat. Ett företag måste först lyckas bli vasst på hemmaplan, för att sedan kunna ta klivet från regionala till globala marknader.

– Exportörer som ständigt tar fram nya produkter lyckas bättre än dem som inte gör det. När man konkurrerar med andra som också exporterar lär man sig att prioritera. Och är man verksam på flera marknader får man mycket inspiration, konstaterar Johansson.

Ett enskilt, isolerat företag är extremt utsatt. Forskarnas tips till småföretag är att bilda allianser och ingå i nätverk. Ju mer kunskap som finns i nätverksmiljön, desto viktigare. Även här är långsiktighet viktigt, för att skapa tillit och arbetsdelning i samverkan.

Policymässigt är det intressant med riktade innovationsstöd, särskilt i tider av nedgång och ekonomisk kris. I konjunktursvackor stramas finansmarknaden åt, och de nya företagen blir lidande.

– Samhället måste ta en starkare roll, och hjälpa nya företag med innovationsverksamhet i lågkonjunktur. Schumpeter pratade om ”kreativ destruktion”, att gamla företag som misslyckas med att förnya sig slås ut. Men man kan också vända på resonemanget till ”destruktion av kreativitet”, och då är det de nya företagen som drabbas, säger Hans Lööf.

För att öka företags kunskapsnivå, innovationskraft och konkurrensförmåga bör vi satsa mer på utbildning, forskning, infrastruktur och på att uppmuntra såväl konkurrens som samarbete mellan företag.

– Strukturpolitiken bör flytta resurser från svaga och nedåtgående verksamheter till starka och växande. Då får vi fram företag som kan slåss framgångsrikt på den internationella marknaden och bli motorer i den svenska ekonomin, säger Lööf.

Forskarna ser kunskapsintensiva tjänsteföretag som en nyckelfaktor för att höja företags kunskapsnivå. Oftast håller de till i storstäderna, så det finns en betydande tillväxtpotential i att sprida deras tjänster till större delar av landet.

– Här finns behov av kreativt policytänkande. Det skulle också vara värdefullt att få ledande utländska universitet, till exempel Harvard eller MIT, att starta filialer i Sverige. Etablering av fler internationella, kunskapsintensiva företag är en annan plusfaktor. Allt som stärker redan starka miljöer är bra, konstaterar Lööf.

Kontakta borje.johansson@jibs.hj.se, hans.loof@indek.kth.se