Uppfinnande är filosofi likaväl som teknik

Maria
Marathon Sjöberg
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2006:

För att provocera och vitalisera dagens innovationsforskning tar Karin Havemose hjälp av upplysningsfilosoferna. Genom att sätta människan i centrum levandegörs begreppet innovation, och innovationsprocessen åskådliggörs på ett nytt sätt.

Karin Havemose hörde en innovationsrådgivare säga att uppfinnare inte borde lägga ner arbete på något som redan var uppfunnet – att inte uppfinna hjulet två gånger. Hon höll inte med. Det blev en av utgångspunkterna för hennes avhandling Konsten att uppfinna hjulet två gånger – Om uppfinnandets teknik och estetik.

– Det där är ju helt fel, hjulet uppfinns hela tiden. När man har en idé är det väldigt sällan det blir som man tänkt sig från början. Och ofta utgår man från något som redan finns, säger Karin Havemose, universitetsadjunkt och forskare vid Ingenjörshögskolan i Jönköping.

Mer mänsklighet

Hon vill visa människans roll i det skapande arbete som innovationsprocessen är, snarare än att få fram modeller och system. Uppfinnande är inte bara teknik, utan ett praktiskt och skapande arbete där man reflekterar och filosoferar över det som är givet, menar hon.

Hon har samtalat med uppfinnare och innovationsrådgivare, samtal som med hjälp av upplysningsfilosofiska texter sätts i ett kunskapsbildande perspektiv. Detta ger innovationsbegreppet liv.

– Innovation är egentligen ett väldigt tomt begrepp. I den forskningstradition vi verkar inom, finns en strävan efter att fånga in verkligheten i exakta beskrivningar, definitioner och modeller. Något levande och komplext översätts till något dött och statiskt. Kunskapsbildning och uppfinnande är ju en levande process. Jag vill förmänskliga det hela, människan försvinner lätt i dagens forskning.

Havemose menar att forskningen lätt blir väldigt abstrakt. Ord används för att förklara andra ord, och i strävan att förklara kärnan kommer forskaren i själva verket längre bort från den.

– Precis den problematiken tar Montaigne upp. Han säger att man byter ut ord mot ord och kommer längre bort från begreppens mening. Begreppen måste fyllas med levande exempel, där människan är med. Det är ju människan som skapar liv i ting, och det är människan som har idéer.

Karin Havemose hittade många paralleller till upplysningsfilosoferna och menar att användandet av konsten som metod för vetenskaplig gestaltning lämnar många öppningar för läsaren. Det sätter de egna tankarna i rörelse. Därför får Montaigne, Descartes och andra filosofer delta i samtalet.

– Uppfinnande handlar mycket om att pröva regler och komma fram till nya regler. Descartes till exempel, pratar om att alltid tvivla och inte ta någonting för givet. Han visade även på vikten av att hålla riktningen och att pröva något fullt ut. Tror man mycket på något ska det prövas mot en verklighet.

Våga bryta mönster

Även dagens uppfinnare lyfter fram vikten av att våga bryta regler och använda sitt sunda förnuft.

– ”Man får inte vara rädd att göra bort sig”, sa en av dem. Det behöver ju inte vara ett dramatiskt regelbrott, men det kan vara det. Galilei höll på att bli bränd på bål för att han bröt mot en regel… Man måste bryta mot invanda mönster, och ifrågasätta rådande auktoriteter. Innovation är att jobba i gränslandet mellan det vi vet och det vi inte vet.

För mer info: karin.havemose@ing.hj.se———–

1400

DELA