Turism möjlighet för kvinnor i Lettland
- Publicerad: 4 jan 2010,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 4 jan 2010,
- 3:30 e m
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2009:
Kvinnors företagande i Lettland kan relateras till ekonomiska och samhälliga förändringar, könsidentiteter och familjesituation. Cecilia Möller har lagt fram sin avhandling Transforming geographies of tourism and gender – Exploring women’s livelihood strategies and practices within tourism in Latvia vid Karlstads universitet.
Turismsektorn domineras ofta av kvinnor. Det gäller även i Lettland, som under många år brottats med ekonomiska förändringar. På landsbygden har kvinnors turistföretagande fått en ökad betydelse i takt med att ekonomin har omvandlats från kollektiviserat jordbruk till mer servicebaserad näring.
– Kvinnor är överrepresenterade inom turism. Det kan kopplas till traditionella och kulturella kvinnliga ideal, och därför behövs ett genusperspektiv när man granskar turism. Det handlar om tjänster som är förknippade med hushåll och omhändertagande, något som anses vara typiskt kvinnliga egenskaper, säger Cecilia Möller som numera är verksam vid Högskolan i Kalmar.
Avhandlingen bygger på fallstudier gjorda i två områden, dels inom landsbygdsturism i regionen Cesis, dels inom hotellsektorn i kurorten Jurmala.
Traditioner från Sovjetregim
Ett huvudsyfte har varit att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar som finns för kvinnors försörjning i turistbranschen. Detta mot bakgrund av övergången från planekonomi till marknadsekonomi som skedde i Lettland under 1990-talet. Män beskrivs som relativt passiva i denna förändring, och kvinnor mer som initiativtagare till att driva fram nya sysselsättningar.
– I intervjuerna beskriver sig kvinnorna som starka och aktiva jämfört med män. De anser sig ha klarat motgångarna på arbetsmarknaden bättre.
Möller identifierar ett antal försörjningsstrategier där olika kvinnliga ideal kommer till uttryck. Hon studerar idealen ur tre synvinklar. Den första baseras på traditionella könsidentiteter som speglar det försovjetiska, lettiska samhället.
– Kvinnan var bärare av kulturen och värnade om familjen. Det var viktigt under den sovjetiska regimen. Men i och med återskapandet av en nationalstat lyftes kvinnans traditionella roll fram igen och knöts till hennes arbete och ansvar i hushållet.
Ett andra synsätt visar hur framväxten av en ny kommersiell marknadsekonomi för med sig nya ideal om kvinnlighet.
– Den västerländska kvinnan gör karriär samtidigt som hon är drivande inom familjen. Hon är målinriktad, bryr sig om hur hon ser ut och vill ge en bra bild gentemot turister och på hotell.
Socialistiska ideal speglar den tredje utgångspunkten.
– Dessa växte fram under sovjetstyret. Den socialistiska arbetaren skulle vara könlös och kvinnor uppmanades att arbeta heltid, i vissa fall i traditionellt manliga yrken, samtidigt som de skulle klara av arbetet i familjen, säger Möller.
Utmanar könsidentiteter
Kvinnors strategier för en mer självständig försörjning, till exempel i rollen som företagare, utmanas även i deras konkreta vardagsliv. Resultatet blir en relativt paradoxal situation. Trots att de som intervjuats beskriver sig själva som ”starka” utifrån socialistiska ideal, tenderar deras försörjning att baseras på traditionella ideal om kvinnlighet och arbete.
– Man tror gärna att företagande innebär flexibilitet och oberoende. Men inom turismbranschen förväntas man vara på plats för turisterna vissa tider. Kvinnorna berättade även hur de måste anpassa sin verksamhet till makens arbetstider och barnens behov.
De traditionella könsidentiteterna utmanas genom kvinnornas försörjning. Det är särskilt tydligt bland yngre, välutbildade kvinnor som trots etablerade ”hemmafruideal” och låga inkomster strävar efter att skapa en mer självständig försörjning. Det ligger därför mer än bara ekonomiska motiv bakom turismföretagandet – sociala skäl exempelvis. Företagande kvinnor inom turism utmanar även de traditionellt manliga idealen.
– Att vara företagare har länge varit ett maskulint kodat begrepp. Man har målat upp en bild av entreprenören som en målinriktad och vinstdriven man. Men den rollen kan även spelas av en kvinna som driver ett eget projekt och bidrar till sin familjs försörjning, säger Cecilia Möller.
För mer info: cecilia.moller@hik.se———–