Svenska företag exporterar mest till grannländerna

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2007:

Det pratas mycket om globalisering, men faktum är att mycket få företag bedriver global handel. De flesta svenska företag är små, och de exporterar till våra nordiska grannar. De har inte råd att initiera export på fler, och mer avlägsna, marknader.

Tänk dig en världskarta där pilar i olika färger, och av olika tjocklekar, ritas in för att visa hur länder handlar med varandra. Det skulle bli en både färggrann och komplex bild, konstaterar Martin Andersson i sin doktorsavhandling. Själv intresserar han sig för hur svenska företags exportmönster ser ut.

Avhandlingen Disentangling Trade Flows – Firms, Geography and Technology innehåller tre artiklar i ämnet. Den har lagts fram vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. I dag är Martin Andersson verksam både där och vid forskningscentrumet CESIS på KTH.

– Nationalekonomer analyserar ofta totala exportflöden, och utifrån dem kan man konstatera att Sverige är framgångsrikt. Jag har i stället gått in på företagsnivå och undersökt sambanden mellan export och karaktäristika hos enskilda företag, exempelvis produktivitet, produktutbud och storlek.

– Min forskning visar att produktiva företag exporterar mer, och att företag med breda produktutbud är mer framgångsrika exportörer. Studien visar även att stora företag exporterar mer än små, och det är kanske inte så konstigt, säger Andersson.

Få globala företag

I den första artikeln har Martin Andersson tittat närmare på 8 800 tillverkande företag. Samtliga exporterar, men spridningen är mycket stor. 60 procent av de undersökta företagen är små, och de står tillsammans för 5 procent av den totala svenska exporten. De 14 procent som utgör de största företagen svarar för 80 procent av exporten.

– De flesta exportföretagen exporterar två-tre produkter till några få länder. Man pratar ofta om globaliseringstrenden, men i själva verket är det mycket få företag som bedriver global handel. Ändå väljer vi ofta att fokusera på de globala storföretagen – och därmed glömmer vi bort de många små och medelstora företagen.

– Totalt sett är USA ett av de största mottagarländerna för svensk export, men det beror på att ett antal större företag exporterar stora volymer dit. Min forskning på enskilda företag visar att de allra flesta koncentrerar sig på Norge, Danmark och Finland.

Närhet sänker kostnaderna

Forskare har i åratal noterat att exportflöden mellan länder med kulturell, språklig och geografisk närhet är större än de fnuttbordefnutt vara om man kontrollerar för faktorer som exempelvis köpkraft. I den andra artikeln konstaterar Andersson att det beror på de fasta kostnaderna för att initiera handel. För Sveriges del är dessa kostnader lägre i Norden.

– Mindre företag kan inte ha samma geografiska spridning som storföretagen. De är inte lika produktiva och klarar helt enkelt inte att bära hem kostnaderna. Dessutom saknar de mindre företagen ofta nödvändig kunskap.

Avhandlingens tredje och sista artikel handlar om betydelsen av teknologi och kunskap för export och internationell konkurrenskraft. Martin Andersson använder kvalitetsjusterad patentdata för svenska arbetsmarknadsregioner. Han finner att regioner med stark teknologisk specialisering exporterar mer. De kan dessutom ta ut högre priser för sina produkter.

– Satsningar på kunskap, teknologi och innovation är viktiga för att kunna möta en tilltagande konkurrens. Svenska företag bör konkurrera med hög kvalitet, snarare än låga kostnader, säger Andersson.

För mer info: martin.andersson@infra.kth.se———–