Småföretagen allt viktigare

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2014:

Svenska innovationer i retrospektiv

Sverige fick fram fler produktinnovationer under 1970- och 1980-talen än under 2000-talet. Dessutom var de tidiga innovationerna mer nyskapande. Var det alltså bättre förr? Nej, inte nödvändigtvis. Karolin Sjöö och Josef Taalbi har studerat produktinnovationernas ursprung från 1970 till 2007. De finner att småföretagen står för en allt större del av periodens innovationer.

Karolin Sjöö och Josef Taalbi är båda ekonomhistoriker, och har disputerat på varsin avhandling vid Lunds universitet. Vägen dit gick via timmar och åter timmar i dammiga arkiv, bläddrandes i gamla årgångar av svenska branschtidningar.

– Tidigare forskning om ekonomisk omvandling har ofta handlat om investeringar i till exempel FoU, byggnader och maskiner. Josef och jag byggde en egen databas, för vi var intresserade av vad resultaten blev av investeringarna. Vi ville gå rakt på innovationsobjekten och det fanns ingen sådan data i Sverige, förklarar Karolin Sjöö.

– Innovationer representerar ju omvandling, för enskilda företag är det ett sätt att förnya sig. Med så många observationer som vi har, framträder en bild av hur omvandlingen inom hela den svenska tillverkningsindustrin har sett ut, fortsätter hon.

Sjöö och Taalbi började med att kontakta branschorganisationer för att ta reda på vilka de tongivande branschtidskrifterna har varit. De fann 15 relevanta tidskrifter, och satte igång med att plöja igenom 38 volymer – 8 600 nummer – från åren 1970–2007. Bland de undersökta tidskrifterna finns exempelvis Energi & miljö, Livsmedel i fokus och Ny teknik. Forskningsmetoden går ut på att undersöka vilka produktinnovationer som tidskrifterna har uppmärksammat.

– Vi har tittat på det redaktionella materialet och valt ut de innovationer som är omskrivna i längre artiklar. Alltså sådant som journalisterna har valt att uppmärksamma. Det är en viktig signal!

– Produktinnovationerna är ofta omskrivna innan de har kommit ut på marknaden. Vi vet inte hur viktiga de har varit över tid, utan det är en slags snapshot där och då. Tidens tand har inte tuggat sönder innovationerna, och vi kan studera företagens strategi – hur de tänkte då. Totalt fann vi över 5 000 innovationer, berättar Sjöö.

Innovationerna kommer från olika håll: från stora och små företag, från enskilda uppfinnare och akademiker. Ett kriterium var att en kommersiell aktör ska vara inblandad. Ett annat kriterium var att huvuddelen av utvecklingen ska ha skett i Sverige.

– Processinnovationer som stannar inhouse har vi inte kunnat fånga upp på ett bra sätt. Företag delar ogärna med sig av detaljerad information om tillverkningen till journalister. Många gånger handlar det om företagshemligheter som de inte vill att konkurrenterna ska läsa om i branschtidskriften, konstaterar Karolin Sjöö.

Hon har i sitt forskningsprojekt granskat sammansättningen av produktinnovationer över tid. När innoverar företag, vilka gör det, och vilken typ av innovationer rör det sig om?

Josef Taalbis forskning är mer inriktad på vad som ligger till grund för innovationerna. Bygger de på nya möjligheter, eller är det upplevda problem som gör att människor hittar nya lösningar?

Den databas de har byggt upp tillsammans kallas Swinno och sträcker sig alltså nästan 45 år tillbaka i tiden. Den undersökta perioden innehåller såväl kriser som uppsving, och medierna verkar inte ha haft något problem att hitta svenska innovationer att rapportera om. Men flest nyskapande produkter kom under 1970- och 1980-talen. Karolin Sjöö spekulerar i varför:

– Utvecklingen inom mikroelektronik var intensiv under dessa årtionden. Det var en disruptiv teknologi som ställde tidigare logik på ända. Det fanns avancerade maskiner även innan dess, men genom att putta in mikroelektronik i dem gick allt snabbare. Och de svenska företagen var väl rustade för att ta till sig den nya tekniken.

– På senare år har innovationerna varit av mer gradvis karaktär. Det rör sig om lite snabbare och bättre, men också lite mindre radikala innovationer – jämfört med de som kom på 1970- och 1980-talet. De tidiga innovationerna var verkligen världsnyheter. De stora stegen fanns att ta, mikroelektroniken öppnade en mängd möjligheter. Det ligger förmodligen i teknikens natur. Först blir förändringen jättestor, sedan görs mindre förbättringar, säger Sjöö.

I tidigare innovationslitteratur har 1970-talet setts som en period av stagnation. I framställningen ingår också ett antagande om att Sverige var beroende av storföretag, och att småföretagen inte växte. Swinno visar en annan bild.

– Småföretagen går om storföretagen som innovationsskapare under 1980-talet. Vi ser också en enorm ökning i innovationerna från startups. I början av perioden kom innovationerna från befintliga företag, men under 2000-talet stiger andelen som nystartade företag bidrar med. Reformer har nog förenklat för små och nya företag, men jag tror också att det handlar om att mediernas bevakning har skiftat, säger Karolin Sjöö.

Josef Taalbis forskning stödjer bilden av småföretagaren som en allt viktigare innovatör.

– Den mikroelektroniska revolutionen innefattar utvecklingen av bland annat robotar, datorer, mätinstrument och elektroniska apparater. Först ser vi en stark koncentration till större företag som Ericsson, Asea och Saab, men under perioden sker en gradvis förskjutning. Vid mitten av 1980-talet kom en våg av nya, små företag som nappade på tekniken, säger han.

Merparten av innovationerna i Swinno kom alltså i början av den undersökta perioden. Vad kan man dra för slutsats av det – är de svenska innovationerna på väg att ta slut? Nej, det finns egentligen inget som tyder på det, enligt Sjöö.

– Ser man på utvecklingen i vårt material går innovationerna ner. Men i själva verket handlar det kanske om att innovationer på senare tid inte är lika lätta att snappa upp? Under 1970- och 1980-talen hade vi mycket produktinnovationer. Nu handlar det mer om tjänster och immateriella värden, en övergång till att sälja tjänstekoncept. Sverige har inte blivit mindre innovativt, men innovationerna har kanske ändrat karaktär. Skype, Spotify och Minecraft är bara några exempel.

– Med rätt införsel av kapital och satsningar på kunskap, kan svenska företag vara med och konkurrera även i nästa disruptiva teknikskifte. Man kan ju önska att det blir inom förnybar energi, men det är svårt att sia om, säger Karolin Sjöö.

Genom att förstå drivkrafterna bakom historiska innovationer kan vi kanske bli bättre på att förutse kommande innovationer. Josef Taalbi har studerat myntets båda sidor: Problem respektive möjligheter som drivkraft.

– Jag intresserar mig för vad som ligger till grund för de innovationsmönster vi ser. I min forskning skiljer jag på positiva och negativa drivkrafter, eller omvandlingstryck. Ett negativt omvandlingstryck innebär att innovationerna försöker lösa olika typer av problem. Det kan vara ekonomiska, organisatoriska, eller miljörelaterade problem. Ett positivt omvandlingstryck innebär att aktörer svarar på uppkomna möjligheter genom att skapa innovationer.

– Positivt omvandlingstryck kan också handla om att lösa problem som uppstår som en konsekvens av möjligheten. Att bredbandstekniken utvecklades var till exempel en positiv situation, men i det uppstod problem som behövde lösas, säger Taalbi.

Han finner att både möjligheter och problem har varit drivande för svenska produktinnovationer under perioden 1970–2007. Det negativa och positiva omvandlingstrycket har varierat med konjunkturerna.

– De negativa faktorerna har följt ett säreget mönster. Under 1970-talskrisen svarade innovativa företag på olika miljöproblem. Det var oljekris och man behövde ersätta fossila bränslen. Det ledde bland annat till att man utvecklade elbilar och katalytiska renare. Inom massaindustrin uppfanns nya klorblekningssätt, det utvecklades värmepumpar och solceller.

– Under 1970-talet fanns också ekonomiska och organisatoriska problem, exempelvis inom skogsindustrin. Strejker och råvarubrist gjorde att innovationer behövdes för att öka lönsamheten.

– Man kan misstänka att det, på samma sätt som under 1970-talet, kommer en våg av innovationer igen – som en följd av den kris vi har haft nu. Kriser kan ge starka signaler till företag om att det krävs nytänkande. Utvecklingen kan då ledas in i nya banor, säger Josef Taalbi.

Dåliga resultat i det egna företaget kan förstås också vara en sporre till innovation, en slags vinna-eller-försvinna-strategi. Det gamla radioföretaget Luxor valde att utveckla Sveriges första persondator – ABC 80 – tillsammans med två andra företag. Det handlade inte främst om att de hade identifierat en möjlighet. Taalbi menar att det snarare handlade om att ”nödvändigheten är innovationens moder”. Det gick så dåligt för Luxor på 1970-talet att de helt enkelt var tvungna att göra något nytt.

Under den undersökta perioden 1970–2007 fanns också positiva omvandlingstryck. Josef Taalbi beskriver det som en tvåstegsraket. I början av 1980-talet kom en våg av innovationer som byggde på möjligheter kring mikroelektronik och industriautomation. Sedan kom ännu en våg i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Då handlade det om innovationer baserade på möjligheter inom ny informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

I sin avhandling studerar Taalbi också om det finns industrispecifika problem som leder till innovationer, samt hur tekniken samverkar mellan olika industrier. Han använder sig bland annat av nationalekonomen Erik Dahméns teori om utvecklingsblock.

– Teknisk utveckling är inte något isolerat – den får följder. I utvecklingsblock skapas beroenden mellan företag och mellan industrier. När bredbandet byggdes ut i Sverige på 1990-talet behövdes ny nätverksteknik och nya komponenter. Väldigt ofta uppstod flaskhalsar. Innovationer kan lösa problem för det egna företaget eller branschen, men även för andra företag och industrier. För att systemet ska utvecklas måste alla delar hänga med, konstaterar Josef Taalbi.

Han har identifierat andra starka utvecklingsblock inom IKT och förnybar energi. Där har det funnits problem som varit helt nödvändiga att lösa.

– Ett tydligt exempel är elbilar. Utvecklingsblocket har krävt nya bilar och nya motorer – men batterierna blev en flaskhals. De var väldigt tunga och inte tillräckligt energiintensiva. Det försöker man fortfarande lösa, för att elbilar ska bli gångbara i högre grad.

– Många svenska industrier är starkt beroende av varandra. Om vi ska tackla miljöproblemen krävs att många delar utvecklas i paritet med varandra.

Josef Taalbis forskning visar också att strängare lagstiftning har varit en viktig drivkraft till innovation. Under 1970-talet fanns en diskussion om asbest, lösningsmedel, avgaser och utsläpp. När lagarna skärptes kom innovationerna som ett brev på posten. Kanske kan tvingande lagstiftning snabba på de miljöinnovationer vi så väl behöver?

– Jag tror att vi måste se olika delar i ett större sammanhang. Problem och hinder uppkommer med alla nya teknologier. Vi behöver institutioner som stöttar problemlösning. Vi behöver också politiska satsningar för att främja innovationsklimatet, i synnerhet kring energi och miljö. Lagstiftning kan i vissa fall driva på utvecklingen, säger Taalbi.

Swinno har en föregångare i Finland – Sfinno – som är uppbyggd på samma sätt. Sjöö hoppas få fortsatt finansiering för att i ett kommande projekt jämföra resultaten med den finländska motsvarigheten.

– Vi vet inte vilken effekt de svenska politiska reformerna har haft på innovationsverksamheten. Det vore intressant att jämföra med finländsk data, för att se hur småföretagens förutsättningar har påverkats. Både Sverige och Finland hamnar ofta i topp i olika innovationsmätningar, men det går alltid att bli bättre och lära av varandra.

– Vi hoppas också på att få finansiering för att fortsätta bygga ut Swinno. Dels vill vi uppdatera databasen fram till i dag, dels vill vi bredda den så att vi även täcker in tjänstesektorn och offentlig sektor, säger Karolin Sjöö och Josef Taalbi.

Kontakta karolin.sjoo@ekh.lu.se, josef.taalbi@ekh.lu.se

Innovationsinspiration från studien

Bricanyl, 1970. Läkemedel mot astma, skapat av Draco/Astra.
IRB 6, 1973. Asea tillverkade världens första helelektriska mikrodatorstyrda robot.
ABC 80, 1978. Sveriges första persondator utvecklades av Luxor.
Sjöugglan, 1983. 1,2 meter lång, fjärrstyrd undervattensfarkost. Utvecklad av Sutec.
Mobitex, 1987. Televerket Radio tog fram ett kommunikationssystem för bilar som var i bruk fram till år 2013.
Onaka, 1990. Arlas ”japanska” filmjölk med tillsats av bifidobacterium longum.
Powerformer, 1998. Högspänningsgenerator utvecklad av ABB och Vattenfall.
Skype, 2003. Niklas Zennström grundade IP-telefonibolaget som låter användarna ringa gratis. ”Att skypa” har blivit ett begrepp.
Micvac, 2005. En metod för att tillaga mat i plastförpackning. En ventil ger ifrån sig ett ljud när maten är varm.——-