Skiftande åsikter om entreprenörens historiska betydelse

Följande text ingick även i temat fnuttEntreprenören genom tidernafnutt som publicerades i Entré nr 1, 2003:

Entreprenörerna spelar en viktig roll i samhället, både för den ekonomiska tillväxten och för samhällsutvecklingen i övrigt. Så har det alltid varit. Men entreprenörernas roll har förändrats med tiden och varit viktigare under vissa perioder än andra. Attityderna gentemot småföretagande och entreprenörskap skiftar också över tiden.

Entreprenörskap är inget nytt fenomen, och entreprenören ingen ny typ av människa. De gamla sjöfararna var till exempel i högsta grad entreprenörer. Columbus lyckades sälja sin innovation, idén att resa till Asien den andra vägen, till en riskkapitalist – nämligen det spanska hovet. Han presenterade resan som en investering och en affärsidé, genomförde sin entreprenöriella handling, kom tillbaka med guld, och han blev hjälte.

Inte heller begreppet entreprenör är särskilt nytt. Ordet kommer från franskans entreprendre, att göra något, och förekom 1437 i ett franskt lexikon. Begreppet användes i ett ekonomiskt sammanhang av bankiren Richard Cantillon redan på 1700-talet.

Ändå har det inte forskats så mycket om entreprenörskapets historia. Den forskning som finns handlar ofta om entreprenöriella handlingar inom ramen för ett stort, redan existerande företag. Eller om företagens egna framgångsberättelser. Professor Chris Steyaert, Esbri och University of St Gallen, menar att det beror på att konceptet entreprenörskap, som vi känner det i dag, trots allt är ganska ungt. Och ännu yngre som akademisk disciplin.

– Ekonomerna har inte givit entreprenörer så mycket utrymme i sina historiebeskrivningar och ekonomiska analyser. Men det betyder inte att entreprenörskap och entreprenörer inte har funnits tidigare, bara att man inte pratade i de termerna. Det finns helt klart ett behov av mer historisk forskning inom fältet, säger Chris Steyaert.

En anledning till att det inte finns mer forskning, är att entreprenörens roll som samhällsförbättrare inte alltid varit given. En del forskare har hävdat att entreprenörens roll varit relativt liten i den totala ekonomiska utvecklingen. Men det har också funnits de som menat att entreprenörskap är av största vikt för samhället. Den österrikiska ekonomen Joseph Schumpeter var en av de första att bli uppmärksammad för sådana idéer, och därmed också den som slutligen satte entreprenören på den vetenskapliga kartan. Något som numera är ganska vedertaget.

– Entreprenörskapets ekonomiska betydelse är klar. Det driver på ekonomin och leder till nya företag, nya jobb och ökad tillväxt. Det här är huvudperspektivet för såväl forskare som politiker. Men jag skulle vilja ändra det perspektivet något. Samhället är mer än bara ekonomisk aktivitet.

Steyaert menar att entreprenörer, förutom att fungera som katalysatorer för industriella revolutioner och ekonomisk utveckling, också haft stor inverkan på hur vi lever våra liv. Till exempel är (eller var) mobiltelefonin inte bara en ekonomisk framgång. Den har också starkt påverkat hur vi lever och kommunicerar med varandra.

– Alla produkter som baseras på innovationer påverkar samhället och formar våra dagliga liv. Det gäller allt från transporter till underhållning, från möbler till smycken.

Som exempel nämner han klockan som har skapat en global industri och gynnat Schweiz ekonomi. Som innovation har den också påverkat vår uppfattning om tiden. Dessutom har klockan blivit ett smycke och den påverkar därmed hur vi klär oss.

– Entreprenörskap är alltså inte bara en ekonomisk process, utan även en kulturell process eftersom den påverkar hur vi lever. Det här är inte heller något nytt. Men det är först ganska nyligen man börjat förstå att entreprenörskap driver många delar av vårt samhälle, från frivilliga organisationer till konst. Entreprenörskapets roll har utvecklas från att vara en ekonomisk modell till att bli ett sätt för folk att forma sina liv, konstaterar Chris Steyaert.

Entreprenörer under ytan

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, håller med om att entreprenörskapets roll i samhället har förändrats. Det speglas också i hur aktivt nyföretagandet har varit i olika tider.

– Vissa perioder har präglats påtagligt av nyföretagande och entreprenörskap. I perioder av hög tillväxt, när nya företag och branscher växer fram, har entreprenörskapet spelat stor roll för den ekonomiska utvecklingen. Andra perioder präglas snarare av stagnation och konsolidering. Då handlar det mer om att stärka de gamla, befintliga företagen och entreprenörernas betydelse tonas ner. Entreprenörskapet finns där ändå, men det sker mer under ytan, säger Lennart Schön.

Han menar att det är i en sådan period vi lever nu. Entreprenörskap drar inte till sig så mycket uppmärksamhet för tillfället. Men de företag som trots allt startar kan mycket väl växa sig stora under nästa uppgång. Det finns innovatörer som är tidigt ute och redo när uppsvinget i ekonomin kommer.

På 1880-talet hade vi en liknande period som nu. Ändå startades lite i skymundan företag som Asea och Ericsson. De blev centrala under nästa uppgång på 1890-talet.

– En del menar att de här perioderna kommer med jämna mellanrum. Men det är svårt att se något tydligt mönster. Många olika faktorer spelar in, uppgångar kommer inte av sig själva. Betingelserna skapas av samhällsutvecklingen som ofta tar mer tid på sig än företagarna. Det gäller att institutioner och människor hänger med, annars blir det ingen utveckling.

Konsumenter och företag måste ta till sig förnyelsen och göra den till en del av sin vardag. Det tar sin tid att smälta nya tekniska landvinningar. Så skapas, enligt Schön, förutsättningarna för nästa stora omvandling. När vi har tagit till oss allt inom den nuvarande informationsteknologin kommer möjligheter att öppna sig som de flesta av oss inte kan se i dag. Många av de viktiga företagen som startade på 1980- och 1990-talet byggde till exempel på innovationer från 1970-talet, som också var en period av ekonomisk stagnation.

– Det är ofta så att en innovation kommer i en nedgång och sedan ligger i dvala till nästa gång det finns kapital att satsa. Ett exempel är mikroprocessorn som gav upphov till de moderna datorerna. Den uppfanns på 1970-talet men exploaterades inte förrän under uppgången på 1980-talet. Sedan kan man alltid diskutera om mikroprocessorn kom till i slutet på en uppgång eller i början på nästa.

Enligt Schön är det inte en enskild innovation eller entreprenör som skapar en tillväxtperiod. Det handlar om stora förändringar på marknaden och i samhällsklimatet. Men det kan vara så att vissa innovationer är centrala element i en tillväxtperiod. Exempelvis var mikroprocessorn central för tillväxtperioden på 1980-1990-talet. Ångmaskinen och elektriciteten har varit centrala i tidigare tillväxtperioder.

– Historiskt har entreprenörskapet spelat en stor roll i det här perspektivet. Entreprenörer har behövts för att utveckla innovationer. Nyföretagandet spelar också stor roll i tillväxtförloppet. Men det är svårt att säga om innovationer skapar tillväxt eller tvärtom. Det är nog snarare så att tillväxt och innovation är beroende av varandra.

Kriser och uppgångar

Många forskare har intresserat sig för hur entreprenörskap och innovationsverksamhet hänger ihop med ekonomisk utveckling. Det finns två huvudsakliga teorier. Den mest kända är Schumpeters teori som säger att innovationer skapar tillväxt. Den amerikanska ekonomen Jacob Schmookler menade istället att stark tillväxt ger förutsättningar för innovationer. Svante Lingärde vid Lunds universitet håller som bäst på med sin avhandling om innovationer och patent.

– I själva verket tyder forskning på att det här går i perioder. Ibland är det innovationerna som driver på tillväxten, ibland tvärtom. Entreprenörens roll i den ekonomiska utvecklingen blir tydligare i de Schumpeterianska perioderna. Där kan man se hur ett innovationsuppsving direkt orsakat tillväxt. Men entreprenörer har även haft betydelse som inte visat sig kvantitativt, säger Svante Lingärde.

Schumpeter utvecklade tanken att den ekonomiska utvecklingen går i cykler på ungefär 50-60 år. I början av en cykel växer en ny kapitalkrävande bransch fram. Branschen utvecklas, stagnerar och hamnar i slutet av cykeln i en strukturkris som så småningom öppnar upp för nya branscher.

Lingärdes avhandling behandlar en avslutad sådan cykel i Sverige, 1890-1930. Början av perioden såg startskottet på industrialismen. Perioden avlutades med Kreugerkraschen som får ses som en konstruktiv kris, då bland annat familjen Wallenberg utvidgade sitt imperium.

– Något som utmärker Sverige det senaste seklet är relativt små svängningar mellan de här perioderna. Vi har haft en ganska jämn tillväxt genom de olika cyklerna och strukturerna. Entreprenörerna har förmått anpassa sig till verklighetsbilden och det har aldrig direkt saknats förmåga att dra nytta av omständigheterna. Tvärtom har det i alla skeden funnits framgångsrika företag, antingen nya eller gamla, som växt kraftigt. Olika typer av företag har givetvis klarat sig olika bra i olika tider.

Stabil bas av småföretag

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, menar att en väl fungerande marknadsekonomi kräver en dynamisk och växande småföretagssektor i stor omfattning. Men så har inte alla tänkt.

– I teorier från 1800-talet trodde många, bland andra Marx, att de små företagen skulle slås ut eller gå upp i större företag. Men så blev det ju inte. Småföretag har alltid funnits, de verkar behövas för att ekonomin ska fungera. Sedan slutet av 1800-talet har vi en stabil bas av småföretag, även om antalet har förändrats över tiden, säger han.

Konjunkturen är en faktor som påverkar antalet nystartade småföretag, enligt Lars Magnusson. När det är lågkonjunktur bildas många nya företag. Vid en uppgång stagnerar istället nyföretagandet.

– Under de magra åren stimuleras entreprenörskapet. Det medför också att nya innovationer dyker upp. Nöden är uppfinningarnas moder, skulle man kunna säga. Under de feta åren är det inte lika lätt, då är de flesta upptagna med annat.

Vid högkonjunktur finns många arbetstillfällen. Dessutom är räntor och kostnaden för arbete högre än under en lågkonjunktur. Det är svårare att starta nytt och det medför en större risk. När arbetslösheten ökar blir arbetskraften billigare, vilket i sin tur kan leda till ett ökat nyföretagande. Tillsammans med lägre hyror kan det bli basen för en ny uppgång, menar Magnusson.

– Det här är den bistra sanningen. Så har det varit sedan 1800-talet. Det medför att tanken att man mäter ekonomisk framgång i antal nystartade företag kan vara tvivelaktig. Högt nyföretagande kan tyda på en nedgång i ekonomin. Den allmänna nedgången under början på 1990-talet, tillsammans med ett teknikgenombrott, var till exempel mycket viktig för uppkomsten av IT-boomen.

– Men det är svårt att säga exakt vilken roll entreprenörskapet har spelat i samhället. Det syns inte i statistiken på ett tydligt sätt. Ett av problemen med småföretagsdebatten är att den är lite vag. De små företagen fyller så många olika funktioner.

Vad man kan säga säkert är att nya tekniska genombrott och innovationer har varit mycket viktiga för småföretagandet, även före industrialismens genombrott. Det är inte en enskild innovation som har satt igång en period av intensivt nyföretagande, utan flera innovationer som samverkat.

– Men i Sverige, till skillnad från många andra länder, har inte så många innovationer fötts i småföretagen. Åtminstone inte efter 1930-talet. Innovationerna har främst kommit till i stora företags FoU-verksamhet. Om man ska generalisera så har småföretag betytt mindre för innovationsverksamheten i Sverige än för andra länder, säger Lars Magnusson.

För några år sedan startade många nya tjänste- och IT-företag och då kom också fler innovationer till inom ramen för småföretagandet. I dag har biomedicinbranschen ersatt IT-branschen till viss del. Magnusson framhåller att det fortfarande finns ganska lite riskkapital i omlopp och att framtiden är oviss, men en prognos vågar han ändå ställa.

– Om vi får en Irakkris som drar ut på tiden, kommer vi att få en djupare nedgång i hela Västeuropa. Då kommer också småföretagandet att öka. Det kan låta lite pessimistiskt, men det är nästan det enda man vågar säga säkert.———–