Sabel spiken i soppan

Nyckeln till framgång ligger i entreprenörens förmåga att lösa problem. Det hävdade professor Charles Sabel under sin föreläsning på Handelshögskolan i Stockholm 18 april. Temat var fnuttGoing or Coming? The Remarkable History and Surprising Prospects of the Small Firmfnutt.

-Det internationella priset för entreprenörskaps- och småföretagsforskning* delades i år ut av utbildningsminister Thomas Östros. Pristagaren Charles Sabel, Columbia Law School, New York, USA, verkade nöjd med uppståndelsen. Han inledde med en berättelse som var besynnerligt lik den svenska sagan om att koka soppa på en spik.

– Det berömda receptet på stengryta uppfanns i depressionens USA. Det går ut på att man tar en kastrull, och så bidrar den första personen med en sten. Nästa person lägger till en morot, personen därefter en kålrot, och så fortsätter det. Till sist tar man ur stenen och äter grytan. I dag är det jag som är stenen – hoppas grytan ska smaka.

Under föreläsningen presenterade Sabel den forskning han ägnat sig åt under flera år i koncentrerad form. Han konstaterade att man kan se på världen på tre olika sätt. Den första modellen innebär att företag är stora, hierarkiska varelser och att formell kunskap är viktig. Modellen antar att någon kraft övervakar dessa företag och ser till att de olika avdelningarna sköter sin respektive uppgift.

I den andra modellen är företagandet utspritt på små enheter, som var och en bemästrar en särskild teknik, eller ett hantverk. Gesällerna observerar mästarna och färdigheterna sprids på det viset till nya generationer fnutthantverkarefnutt – till exempel ekonomer eller jurister. Genom att kombinera olika enheters färdigheter får man olika tjänster.

– I den här modellen är entreprenören en ganska tam person. Han eller hon är långt ifrån den modiga entreprenörstyp som står på en karg bergstopp, läser amerikansk poesi och skrattar åt samhällets regler, sa Sabel.

Den tredje modellen tar avstamp i hantverkarvarianten, men är mer inriktad på projekt och lagarbete. Den antar varken att det finns en styrande aktör i toppen, eller att enheter splittras upp efter sitt kunnade. I den tredje modellen är antagandet i stället att man inte vet vad eller hur man ska göra, och att man därför måste pröva sig fram.

– Om jag vill börja tillverka bilar måste jag benchmarka: jag måste titta på andra bilar, på andra konstruktioner som skulle kunna fungera som bilar och på beståndsdelar som skulle kunna användas för att tillverka min bil. Jag måste utvärdera olika alternativ och pröva mig fram om jag ska kunna röra mig från min vaga idé till ett företag.

Sabel konstaterade även att det gäller att ställa frågan fnuttvarför?fnutt minst fem gånger. Det viktigaste framgångsfaktorn ligger i att kunna lösa problem som uppkommer. Och för att göra det måste det interna samarbetet fungera, annars kan inte kvaliteten höjas eller kundbehoven mötas.

– Problemet med de svenska industriella distrikten är inte att de är för få. Problemen ligger internt, i organisationerna. Visst kan det vara bra att stötta och uppmuntra småföretagen. Men det viktigaste är att de lär sig att samarbeta och lösa problem, sa Charles Sabel och önskade oss lycka till.

Sabel delar årets pris med med en av förgrundsgestalterna när det gäller forskning kring industriella distrikt, nämligen professor Giacomo Becattini vid universitetet i Florens, Italien. Becattini kunde tyvärr inte närvara vid prisutdelningen. Han skickade i stället sin före detta student – numera kollega – Gabi Dei Ottati som också forskar om italienska industriella distrikt. Hon läste valda delar ur det långa tal som Giacomo Becattini förberett, och mottog priset i hans ställe.

Läs mer på FSFs hemsida.

En äldre artikel om priset år 2002 hittar du här.

* Det internationella priset för entreprenörskaps- och småföretagsforskning instiftades 1996 av Forum för småföretagsforskning (FSF), NUTEK och Telia Företag AB. Det består av 50 000 USD samt en miniatyr av Carl Milles fnuttGuds handfnutt. Priset delades ut under Entreprenörskapsveckan som arrangeras av FSF och NUTEK tillsammans med regionala partners på ett tiotal orter runtom i Sverige.———