”Regeringens kommande forskningsproposition är den viktigaste på mycket länge”

DELA
Emil Görnerup vid Svenskt Näringsliv menar att forskningsfinansieringsutredningen är ett steg i rätt riktning och förhoppningsvis startskottet för en ny reformperiod i svensk forskningspolitik.

Förra veckan skrev utredarna för forskningsfinansieringsutredningen en text, Åsikten, om varför Sverige behöver en ny innovationsmyndighet. Reaktionerna har varit många, och i den här texten får vi en Åsikt på samma tema från Emil Görnerup, ansvarig forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv.

”Amatörer pratar strategi, proffs pratar logistik” är ett klassiskt citat som ofta tillskrivs Napoleon. Strategier må vara viktiga, men finns inte organisationen bakom som kan leverera resultatet står sig målsättningarna slätt. Betydelsen av forskningsfinansieringsutredningens förslag kring en ny struktur för finansiärerna ska därför inte underskattas. Organisation spelar roll.

På två decennier har de totala FoU-investeringarna i världen tredubblats, medan Sverige relativt sätt halkat efter.

En effektiv kanalisering av våra begränsade resurser till den forskning som på kort och lång sikt kan leverera högsta värde till skattebetalarna är en förutsättning oavsett forskningspolitikens övergripande inriktning och mål.

Utredningen av den svenska forskningsfinansieringen har varit välbehövlig av tre skäl:

1. Finansieringen i dag är snårig och svåröverskådlig vilket troligen är mycket kostsamt för ett litet land som Sverige med begränsade resurser. Inte bara genom effektivitetsförluster utan också genom minskade möjligheter till kraftsamling.

2. Det svenska forskningssystemet är som helhet gravt underreformerat. Det senaste decenniet kan närmast beskrivas som en politisk stiltje. Välbehövliga tillskott i resurser har genomförts men viktiga strukturreformer har lyst med sin frånvaro. En reformering av den statliga forskningsfinansieringen kan bli startskottet för en ny och mycket behövlig reformperiod för svensk forskning.

3. Omvärlden gasar. På två decennier har de totala FoU-investeringarna i världen tredubblats, medan Sverige relativt sätt halkat efter. Sverige behöver således ett forsknings- och innovationssystem som möter upp en allt hårdare konkurrens.  

Det är viktigt med grundprincipen att all offentligt finansierad forskning måste komma till nytta.

En nödvändig reformering

I slutbetänkandet föreslås en konsolidering från 25 forskningsfinansierande myndigheter till tre. En mycket omfattande men troligen nödvändig reformering. Den föreslagna strukturen med tre myndigheter täcker hela spännvidden från fri och forskarinitierad grundforskning till strategisk forskning och innovationsstöd.

Balansen mellan de olika delarna kan alltid diskuteras. Däremot är det viktigt med grundprincipen att all offentligt finansierad forskning måste komma till nytta. Även grundforskning kan vara behovsmotiverad och efterfrågad av näringslivet. Vetenskapsrådet visar i rapporten ”Företagen som finansiärer och utförare i det svenska forskningssystemet” att andelen grundforskning i företagen ökat kraftigt det senaste decenniet.

En ny revolution på ingång

Omställningen till grön tillväxt präglar just nu hela näringslivet. Fram till år 2045 beräknas efterfrågan på el, enligt flera analyser, att fördubblas. Det kan sättas i ett historiskt perspektiv: mellan 1800 och 1850, under den industriella revolutionen, fördubblades också energiproduktionen i Västeuropa. Det är därför ingen överdrift att påstå att vi står inför en ny revolution. Till skillnad mot den förra, som drevs av stenkol och James Watts ångmaskin, står vi inför en klimatomställning driven av fossilfri energi från kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Riktade strategiska forskningssatsningar kommer, vid sidan av den fria forskningen, att vara avgörande. För att fördubbla elproduktionen krävs inte bara utveckling av befintliga kraftslag utan även framtagande av helt ny produktion och nya energibärare.

Forskningssamverkan och nyttiggörande kommer därmed att fortsätta att vara oerhört viktiga perspektiv, oavsett typ av forskning eller forskningsråd. Den nya organisationen får inte bli en linjär konstruktion där företags- eller nyttoperspektivet kommer in på slutet.

Viktiga områden är inkubatorer, teknikparker och vässade innovationskontor på våra lärosäten.

Ökat fokus på kommersialisering

Vad bör den nya innovationsmyndigheten fokusera på? Utgångspunkten bör vara kommersialisering och nyttiggörande av viktig kunskap från akademi till övriga samhället samt att komplettera eventuella marknadsmisslyckanden, både när det gäller FoU och inkompletta kapitalmarknader. Det senare bör fokuseras mot mycket tidiga skeden. Exempel på viktiga områden är inkubatorer, teknikparker och vässade innovationskontor på våra lärosäten (där regeringen för övrigt bör titta på förslagen från innovationsstödsutredningen, SoU2020:59. Ökad produktivitet genom innovation kommer att bli allt viktigare, inte minst i offentlig sektor.

En effektivare forsknings- och innovationsfinansiering har inte enbart ekonomiska motiv. Det finns också en moralisk dimension. Kommande generationers välstånd och livskvalitet bygger till stor del på relevansen och kvaliteten på dagens forskning. Ska de politiska ambitionerna om Sverige som världsledande kunskapsnation kunna förverkligas måste logistiken finnas på plats. Forskningsfinansieringsutredningen är ett steg i rätt riktning och förhoppningsvis startskottet för en ny reformperiod i svensk forskningspolitik. Den kommande forskningspropositionen kommer att bli den viktigaste på mycket länge. Sverige har inte råd med ytterligare en förlorad mandatperiod.

Emil Görnerup, ansvarig forskning och innovation på Svenskt Näringsliv

Läs Åsikten av forskningsfinansieringsutredningens utredare.

394

Har du en åsikt?

På samma tema som texten ovan eller något helt annat? Hör av dig till redaktionen@esbri.se

DELA