Pionjär, professor, praktiker, provokatör – och pristagare

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2008:

Bengt Johannisson:

Bengt Johannisson är det svenska entreprenörskapsfältets grand old man. Till hans forskningsintressen hör bland annat regional utveckling och entreprenörskap i skolan. Johannisson är en forskare med stadig förankring i praktiken. Han har en stark stämma i debatten och är mannen som gav den komönstrade portföljen ett ansikte. Nu har han dessutom – som första svensk någonsin – tilldelats FSF-Nutek Award.

Under Småföretagsdagarna i Örebro 23 januari, avslöjades vem som blir 2008 års mottagare av FSF-Nutek Award. Bengt Johannisson satt i publiken och hade inte en tanke på att han skulle kunna vara vinnaren.

– Jag satt och förberedde en fråga till Maud Olofsson och lyssnade väl med ett halvt öra till vad som hände på scenen. När jag plötsligt hörde mitt eget namn blev jag totalt överraskad!

– Kvällen innan hade jag varit på middag hos landshövdingen och på pub med halva priskommittén efter det, men det var ingen som råkade försäga sig, berättar Bengt Johannisson.

Priset har sedan 1996 delats ut till forskare som fnuttväsentligt bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap, småföretag och dess betydelse för ekonomisk utvecklingfnutt. Bland pristagarna finns internationella kändisar som Howard Aldrich, William Baumol, David Birch, Bill Gartner och David Storey.

Över lag domineras listan av män, amerikaner och nationalekonomer. Johannisson är en främmande fågel på flera sätt.

– Giacomo Becattini och jag är de enda pristagarna som inte har engelska som modersmål. Det stämmer ganska bra med hur förutsättningarna för att synas på den internationella forskararenan ser ut.

– En annan likhet med Becattini är att vi båda har varit mycket ute i praktiken, och sedan reflekterat utifrån den i forskningen. Vi intresserade oss ungefär samtidigt för fenomen i stil med Gnosjöandan.

Förenklar det komplexa

Johannisson är anhängare av det konstruktionistiska perspektivet. Det bygger på antagandet att verkligheten inte är given, utan konstrueras fortlöpande. Och just i sådana processer är entreprenörskapet centralt.

Enligt honom utgår nationalekonomer ofta från ett fåtal, enkla variabler för att förklara komplicerade samband. Själv gör han tvärtom.

– Min vetenskapsfilosofi går ut på att studera den komplexa verkligheten, och sedan uttolka den. Det är forskarens uppgift som jag ser det.

– Genom att jag utgår från det empiriska – i stället för det teoretiska – skiljer jag mig från merparten av de tidigare pristagarna. Mest samhörighet har jag nog med Gartner och Aldrich. Att jag får priset i år hoppas jag är en öppning mot kvalitativa studier och narrativa ansatser.

Bengt Johannisson föddes in i en akademikerfamilj, fadern var språkprofessor. Själv tänkte han till en början bli agronom, men hamnade på Handelshögskolan i Göteborg. 1971 licade han vid Umeå universitet, och tio år senare disputerade han i Göteborg. Däremellan hann han bli docent i Lund. 1989 blev Johannisson Sveriges första professor i entreprenörskap.

– Jag tillhör de forskare som började skriva på svenska. Det dröjde ända till 1979 innan jag åkte på en internationell forskarkonferens. Och jag var näst intill professorskompetent på enbart svenskt material.

I mer än trettio år har Bengt Johannisson varit verksam vid Växjö universitet. När han kom dit var det inte ens en egen högskola, utan en filial till Lunds universitet. 1975 byggde Johannisson upp den första svenska, akademiska utbildningen i småföretagande där. Han har också varit tongivande inom Entreprenörskapsprofilen och SIRE vid Växjö universitet.

Praktisk forskning

Två viktiga internationella roller är redaktörskapet för tidskriften Entrepreneurship & Regional Development och arrangörsrollen för European Doctoral Programme in Entrepreneurship and Small Business Management.

– Jag har varit engagerad i European Doctoral Programme i 15 år. Det överlägset mest uppskattade inslaget var när vi tog med de internationella studenterna till Gnosjö. Där fick de pröva teoretiska idéer och resonera kring regionens styrkor och svagheter.

Intresset för entreprenörskap och regional utveckling har gått som en röd tråd genom hela hans forskarkarriär – och liv. Johannisson är själv bosatt på landsbygden och vurmar för lokal klokskap och företagsamhet. Gnosjö har varit hans studieobjekt under många år.

– Idéer för fortsatt forskning har jag hela tiden fått i dialog med praktiker. Det gäller att vara närvarande, och bygga på sitt intuitiva vetande, i möten med företagare.

fnuttAktionsforskningfnutt och fnuttinteraktionsforskningfnutt är begrepp som förknippas med Johannisson. De handlar om att vinna kunskap ur handling – tillsammans med andra. Själv har han radikaliserat ansatsen och utvecklat vad han kallar fnuttiscensättande forskningfnutt. I boken Entreprenörskapets väsen skriver han om metoden.

Entreprenörskap möter motstånd

Vid sidan av det stora intresset för landsbygdsutveckling finns forskningen om entreprenörskap på alla nivåer i utbildningssystemet. För exakt tio år sedan skrev Bengt Johannisson ett inlägg under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i denna tidning. Rubriken var Skolning med förhinder. Johannisson argumenterade för att bejaka barns naturliga företagsamhet, och för ett ökat inslag av praktik i undervisningen.

– Visst har det hänt en del sedan dess, men utvecklingen går fruktansvärt långsamt.

– Införandet av lärlingsutbildningar ser jag som något positivt. Det signalerar att den formella kunskapen måste lära sig att umgås med den praktiska.

Johannisson konstaterar att mätningar av gymnasieelevers respektive universitetsstudenters attityder till att starta företag brukar ge ungefär samma resultat.

– Mitt bekymmer är att det inte händer något på universitetsnivån. Det räcker inte med att starta några Drivhus!

– För mig är det obegripligt att laboratorieverksamhet ingår i utbildningen för ingenjörer och medicinare, men inte för ekonomer, samhällsvetare och humanister. Varför får inte de resurser för att skapa praktisk anknytning?

Entreprenörskap inom lärarutbildningen är något som Bengt Johannisson både har varit ute och pratat om i olika sammanhang, och debatterat i lokalpressen. Ämnet verkar känsligt.

– Oavsett om man diskuterar entreprenörskap i termer av att driva företag, eller som en pedagogik, slår lärarna bakut. Skolan lever kvar som en disciplineringsanstalt, och de mest disciplinerade är lärarna själva.

Arbetande pensionär

Sedan 1 januari 2008 är Johannisson ålderspensionär, men färdig med entreprenörskapsforskningen är han inte på långa vägar. Han är fortfarande knuten till Växjö universitet på 20 procent, och numera också till Internationella Handelshögskolan i Jönköping på 20 procent.

Han handleder doktorander i Växjö och Kalmar och skriver för närvarande på fyra böcker: om interaktiv forskning, samhällsentreprenörskap, extrema entreprenörer respektive lokal utveckling i en global värld. Övrig tid ägnar han bland annat åt barnbarnen, fåren och bygemenskapens nya vindkraftverk.

– Jag ser pensioneringen som ett sätt att köpa mig frihet. Jag har byggt upp en tidskrift, flera utbildningar, nationella och internationella forskarnätverk. Nu nöjer jag mig med att organisera mig själv och mitt närsamhälle, säger Bengt Johannisson.

För mer info: bengt.johannisson@vxu.se

Mer läsning om Bengt Johannisson: Bengt-böcker i urval och Röster om Bengt———–