NY FORSKNING | Statliga krisstödet under pandemin ett fiasko för småföretagen – ”För komplicerat”

Det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin var tänkt att rädda företag från konkurser. Men den krångliga ansökningsprocessen blev snarare spiken i kistan för de allra minsta företagen.

Under Covid-19-pandemin fick svenska företag ansöka om krisstöd för korttidsarbete. Stödet innebar att de kunde minska anställdas arbetstid utan att sänka lönen, och att staten täckte en del av kostnaden.

– Syftet var att företag skulle kunna behålla sina anställda, samt ta ner kostnaden för företagen så att de kunde överleva pandemin, säger Åsa Grek, Högskolan i Dalarna.

I sin doktorsavhandling har hon använt data från Tillväxtverket över vilka företag som fick krisstödet – och hur mycket de fick – för att undersöka överlevnadsgraden bland företagen. Och resultatet förvånar forskarna.

– Mikroföretagarna (0-9 anställda) som sökt krisstöd för korttidsarbete överlevde i lägre grad än dem som inte ansökt om stöd.

– En förklaring till det kan vara att flera av dem redan hade kniven mot strupen ekonomiskt innan pandemin bröt ut, och såg kanske det som en sista väg till överlevnad. Men i stället blev ansökningsförfarandet spiken i kistan eftersom det var en sådan komplicerad process, säger Åsa Grek.

Större företag vinnarna

Inte heller bland småföretagen (10–49 anställda), som fick stöd, ökade överlevnadsgraden jämfört med de som inte fick det.

– För småföretagen gjorde krisstödet varken till eller från.

Vad som däremot är tydligt i forskningen är att ju större företag, desto större chans att överleva med hjälp av stöd för korttidsarbete.

– För mikroföretagare som fått stöd ökade sannolikheten att gå i konkurs med cirka 2 procent, medan stödet för småföretagares minskade deras chanser att gå i konkurs med omkring 2 procent. Och för mellanstora företag (50–249 anställda) minskade risken för konkurs ytterligare till 7 procent, förklarar Åsa Grek.

– Mellanstora och stora företag har mer resurser att hantera komplexa och omfattande ansökningar, något småföretag inte har på samma sätt. Därför kan man tycka det är ett orättvist system, att stödet inte är på lika villkor.

Ökad produktivitet med färre anställda

Åsa Grek har även studerat antalet anställda före och efter pandemin hos företagen som fått krisstöd. I genomsnitt minskade antalet anställda i samtliga företag, oavsett storlek, med nästan 1 anställd (0,7 stycken).

– I ett stort företag blir det knappt kännbart. Men i ett företag med sju anställda kan bortfallet av en person påverka verksamheten oerhört mycket, säger hon.

– Samtidigt ser vi att de företag som ansökt om och fått stöd för korttidsarbete, hade en ökad produktivitet efteråt. Troligtvis hjälpte pandemin till att effektivisera arbets- och tillverkningsprocesser.

Enklare system hade räddat fler

Åsa Grek tror att det behövs ett enklare system för statliga krisstöd, för att de ska slå rättvist och inte enbart gagna företag med muskler.

– Under pandemin kunde man också ansöka om uppskov på skatter. Men även den insatsen verkar bara ha varit bra för storföretagen. Många småföretag har gått omkull nu på grund av att de har haft svårt att betala skatten i efterhand, berättar hon.

I stället anser Åsa Grek att staten borde införa ett mer automatiserat krisstöd.

– Ersättningarna för sjuklönekostnader under pandemin behövde företagen inte ansöka om. I stället skedde det automatiskt via arbetsgivardeklarationen och Skatteverket. Ett sådant smidigt system för korttidsarbetet hade varit bättre för alla företag, särskilt för småföretagen, säger Åsa Grek.

Utöver att skapa enklare ansökningsprocesser för att alla företag ska ha samma spelregler, vilket är ditt främsta medskick till beslutsfattare?

– Att det är oerhört viktigt att bygga politiska insatser på korrekt data. I utvärderingar av stödet för korttidsarbete under pandemin har man använt data på en aggregerad nivå. Utifrån det underlaget är det svårt att säga något om hur stöden har fungerat för olika typer av företag.

– Med vår data kan vi se exakt vilka företag som har tagit emot stödet, när de har fått det och hur mycket de erhållit. Sedan har vi matchat detta med företagens årsredovisningar. Bara genom det här tillvägagångssättet går det att få fram en sann bild av krisstödets effekter, säger Åsa Grek.

Kontakta age@du.se

Mer om avhandlingen
Åsa Grek disputerar 27 september vid Högskolan i Dalarna med avhandlingen Firm Policies and Critical Data Sources. I avhandlingen undersöks olika fall av företagspolicy och kritiska datakällor i fem artiklar. I två av dem redovisas forskningen om det statliga krisstödet för företag under Covid-19-pandemin.

Mer om stödet för korttidsarbete
Under 2020 och 2021 beviljades stöd för mer än 75 000 företag och med omkring 40 miljarder kronor. Omkring 580 000 anställda var i korttidsarbete någon gång under 2020. Det motsvarar nästan 18 procent av alla anställda i privat sektor. Läs regeringens utvärdering av stödet för korttidsarbete.

Läs också:
Hög tilltro till entreprenörskap i kristider
Professorns tips till småföretagare i ekonomiskt svåra tider
Professorns 6 tips: Så rustar du företaget inför en lågkonjunktur
Så olika har småföretagarna drabbats av pandemin