NY FORSKNING | Småföretagen drev på sexualupplysningen – trots lagförbud

Under större delen av 1900-talet var marknaden för preventivmedel i Sverige omgärdad av moraliska och politiska konflikter. Ändå växte marknaden – och det var småföretagen som eldade på, visar forskning vid Umeå universitet.

Det var aldrig olagligt att sälja preventivmedel, men det rådde omfattande restriktioner mellan 1910 och 1970. Det visar Anna Inez Bergmans doktorsavhandling i ekonomisk historia, där hon har studerat den historiskt kontroversiella marknaden för preventivmedel.

– Jag ville förstå hur en så kontroversiell marknad växer och till slut får legitimitet.

I sin forskning undersöker hon hur försäljning och produktion av receptfria preventivmedel som kondomer, pessar och kemiska medel utvecklades under perioden. I studien har hon analyserat allt från reklam och statistik till arkivhandlingar.

– Det var överraskande att se hur organiserade företagen var. De samarbetade i karteller och försökte på olika sätt påverka lagstiftningen till sin fördel, säger hon.

Bedrev kommersiell aktivism

Under perioden 1910 och 1938 rådde exempelvis ett långtgående förbud mot annonsering av preventivmedel. Ändå bildades flera små företag, ofta av politiskt engagerade personer med koppling till arbetarrörelsen eller den nymalthusianska rörelsen som på den tiden förespråkade barnbegränsning för att bekämpa fattigdom i Sverige.

– Under tidigt 1900-tal bedrev flera företag det jag kallar för kommersiell aktivism. De sålde inte bara produkter utan spred också sexualupplysning, berättar Anna Inez Bergman.

I reklamen knöts preventivmedelsanvändning till större samhällsfrågor som kvinnors frigörelse, klasskamp och hälsa. Det kommersiella och det politiska gick hand i hand – inte minst hos RFSU, som kombinerade ideellt arbete med vinstdrivande verksamhet.

– Vinsten från försäljningen av preventivmedel finansierade sexualupplysningen. På liknande sätt verkar flera företag ha använt sexualupplysningen som en strategi för att legitimera den kontroversiella preventivmedelsförsäljningen.

Företagen som normförändrare

Företagen påverkade inte bara opinionen genom reklam. De agerade också direkt mot staten, bland annat genom att samordna sig i branschorganisationer och försöka påverka regler och lagstiftning. Vissa företag förvrängde eller undanhöll uppgifter för att undvika ingripanden.

– Det var tydligt att företagen inte bara påverkades av sin kontext – de var med och formade den.

En annan överraskande upptäckt i forskningen var att nya produkter inom preventivmedelsområdet kom igång så tidigt. Redan på 1930-talet lanserades knottriga kondomer med hänvisning till kvinnlig njutning. Under andra världskriget klassades dessutom kondomtillverkningen som samhällsviktig för att förhindra spridning av sexuellt överförbara sjukdomar.

Efter att förbuden lättade på 1970-talet exploderade marknaden. Nya produkter lanserades och marknadsföringen blev mer sexualiserad.

– Företagen drevs av flera motiv samtidigt. Dels av ideologiska övertygelser, dels av vinstdrivande intressen, säger Anna Inez Bergman.

Demokratisk tillgång

Anna Inez Bergman betonar att företagens roll varit dubbel – både som normbrytare och som vinstdrivande aktörer. För att lyckas kommersiellt behövde de samtidigt försöka förändra samhällets syn på sexualitet och könsroller.

– Småföretagen har haft en avgörande roll i att demokratisera tillgången till preventivmedel. De har tillverkat och sålt preventivmedel och genom sin marknadsföring spridit information om reproduktionen.

Kontakta anna.bergman@umu.se

Mer om avhandlingen
Anna Inez Bergman disputerar vid Umeå universitet 23 maj med avhandlingen Kommers och Kontrovers: Preventivmedelsmarknaden i Sverige 1910–1979.