NY AVHANDLING | Så lyckades Stenbeck avreglera telekommarknaden

På 1980-talet rev Jan Stenbeck och hans Comvik upp Televerkets monopol på svenska telekommarknaden. Hur lyckades han? Ny avhandling reder ut entreprenörskapets roll vid institutionell förändring.

Veteranen Televerket hade haft monopol sedan 1800-talet. Det var en myndighet och etablerad aktör med ensam tillgång till det allmänna telenätet. Reglerna på telekommarknaden sattes av politiker och tjänstemän som var måna om att säkra Televerkets ställning. De hade enbart gjort undantag för ett annat bolags företagstelefoner under 1950-talet, i övrigt gjorde de starkt motstånd mot allt som luktade konkurrens.

Under 1980-talet hade Jan Stenbeck varit över i USA och inspirerats av nyliberal ideologi. Han kom hem till Sverige med den modesta ambitionen att avreglera landet. I ryggen hade han Kinnevikkoncernen. Med ny mobiltelefoni, pengar och kontakter försökte Stenbecks Comvik (ja, stavades med k i början) ta sig in på den svenska telekommarknaden. Men det blev en svår match.

– Televerket kämpade hårt för att behålla monopolet. Man satte käppar i hjulen för Comvik, lät dem inte få frekvenser i telenätet eller samma moderna utrustning som Televerket själva hade, berättar Klas A.M. Eriksson, Stockholms universitet, som i sin doktorsavhandling har studerat institutionellt entreprenörskap.

Men tio år senare, 1993, är marknaden avreglerad. Televerkets era går i graven, det privatiseras och blir Telia. Comviqs mobilabonnemang (numera stavades företagsnamnet med q) blir nu det självklara valet för många svenskar när vi för första gången skaffar oss mobiltelefon.

Byggde narrativet om David och Goliat

Bakom avregleringen stod entreprenören Jan Stenbeck och personer inom Kinnevikskoncernen. Att avskaffa monopolet var deras främsta fokus. Skälet till att de lyckades var att de under tio års tid genomförde storartade kampanjer på den politiska arenan.

– De använde sig av påtryckningsaktioner mot politiker och myndigheter, hade en effektiv mediastrategi samt anlitade professorer inom juridik och teknologi för att få tyngd bakom sina argument. Med sina många kontakter och ekonomiska kapital lyckades de etablera narrativet om David och Goliat, berättar Klas A.M. Eriksson och förklarar att den typen av metoder är en del av institutionellt entreprenörskap.

– Entreprenören Stenbeck med sitt Comviq hade först och främst fokus på den politiska marknaden. Mot mångas förväntan var de bättre på den politiska marknaden än Televerket var, trots att det var statliga Televerket som kunde antas ha de viktigaste kontakterna i den politiska sfären.

Att lyckas avreglera en marknad när en stor etablerad aktör tjänar på den är en bedrift, enligt Klas Eriksson. Monopolister har ofta de finansiella och politiska resurserna. Man agerar i egenintresse och vill skydda sina privilegier oavsett om man har ett privat eller statligt monopol.

– Stenbeck och Comviqs strategi var att med proaktiva metoder ändra institutioner till sin fördel. Det gick bra mycket tack vare att de hade Kinnevikskoncernen bakom sig. De hade råd att gå back i tio år. Ett sådant långdraget institutionellt entreprenörskap kostar pengar och är således inte för vem som helst.

Kontakta klas.eriksson@ekohist.su.se

Mer om avhandlingen
Klas A.M. Eriksson disputerar vid Stockholms universitet 15 juni klockan 10.00 med avhandlingen How the City was Owned: Markets, property rights, and entrepreneurship in Stockholm, Sweden 1726-2020. Översiktskapitlet till avhandlingen går att laddas ner som pdf. Maila Klas A.M. Eriksson för hela avhandlingen.———