NY FORSKNING | Politiskt entreprenörskap – så funkar det

Det finns nätverk av entreprenörer som jobbar för ett mer inkluderande och demokratiskt samhälle. Men hur går det till? Forskare från Stockholms universitet reder ut.

Vissa entreprenörskapsforskare är kritiska till hur socialt entreprenörskap används för att lösa sociala problem i samhället. De menar att ansvaret för människors välmående och inkludering, som det offentliga bör ta hand om, har förflyttats till individer som driver sociala företag.

– Socialt entreprenörskap har en koppling till välgörande ändamål, men det sociala entreprenörskapet jag har studerat är mer inriktat på att åstadkomma en samhällsförändring som är politisk, säger Amelia Olsson.

Hon har i din doktorsavhandling studerat ett nätverk av politiska entreprenörer som jobbar för en strukturell samhällsförändring. Entreprenörerna är en del av en bredare social rörelse som bland annat består av aktivister, debattörer, artister och författare. Deras sätt att problematisera samhället, skiljer sig från medias bild. Man kritiserar stigmatiseringen av förorten och bilden av att förorten är problematisk när det, enligt dem, är samhället i stort som har problem med ojämlikhet och rasism.

Jämlik relation viktigt

Majoriteten av entreprenörerna och grundarna till olika organisationer i nätverket har själva utsatts för rasifiering och har på så vis en jämlik relation till människorna som de stöttar. De jobbar med att lyfta marginaliserade gruppers röster, ifrågasätta samhällsstrukturer och med andra medel förändra bilden av förorten.

– Konkret innebär det till exempel att stötta unga vuxna i sina karriärdrömmar och påverka företag och organisationer att bli mer inkluderande. Och de skapar också kulturplattformar som speglar gruppens upplevelse och den urbana staden.

Tonar ner det politiska

När politiska frågor drivs via entreprenörskap finns det en benägenhet att tona ner det politiska språket vid kontakt med organisationer och företag som man har som kunder, samarbetspartners och investerare. Verksamheten beskrivs ofta med ekonomiska termer snarare än med sociala.

– Trots att man anser att samhällsproblemet som adresseras via entreprenörskapet beror på orättvisor i samhället, så börjar man att prata om diskriminering som en ”ekonomisk förlust” och om inkluderande organisationer som ”ekonomiskt lukrativa”. Detta gör att man tappar fokus på strukturer, och fokus hamnar i stället på att utveckla marginaliserade individers anställningsbarhet och ekonomiska värde på arbetsmarknaden, förklarar Amelia Olsson.

– Den här tendensen att omformulera rättvisefrågor i ekonomiska termer är i linje med studier som visar att socialt entreprenörskap leder till en marknadisering av civilsamhället och sociala frågor och insatser.

Självkritik en del av processen

De politiska entreprenörerna i Amelia Olssons avhandlingsstudie anpassar inte sitt språk medvetet. Förskjutningen synliggörs och ifrågasätts först efter en process av reflektion och diskussion. Det gör att de försöker hitta andra sätt att formulera och organisera sig som inte sätter ekonomisk tillväxt först, utan snarare fokuserar på jämlikhet och inkludering.

– Entreprenörernas koppling till den sociala rörelsen, där diskussioner om samhället hela tiden pågår, möjliggör identifiering och problematisering av processen. Det leder till att de experimenterar med olika sätt att organisera sig som tillåter dem att prioritera sina värderingar och strävan efter jämlikhet och inkludering. De blir till exempel noga med vilka de samarbetar med. De väljer hellre att samarbeta med personer och organisationer som delar deras värderingar än att associeras med stora varumärken.

Ett annat exempel på hur utveckling sker inom rörelsen, är att en organisation som arbetar med att stötta unga vuxna i förorten med sina karriärambitioner, valde att fokusera på dem som var motiverade. Detta problematiserade entreprenörerna över och landade i att det var ett sätt att göra skillnad på människor. Något som går emot deras värderingar. Man landade i att människor kan vara olika motiverade i olika situationer i livet.

– Genom att föra diskussionen kan man identifiera problematiska inslag i verksamheten och på så vis jobba för att motverka dem. Det skapar förutsättningar för entreprenörerna att verka för samhällsförändring, säger Amelia Olsson.

Flera av organisationerna i studien jobbar framgångsrikt med sociala insatser. Skulle entreprenörer med en annan ideologi kunna uppnå samma resultat som entreprenörerna i din studie gör?

– Entreprenörerna i min studie är själva från förorten och har en jämlik relation med dem som de stöttar. Man har liknande erfarenheter av stigmatisering och rasifiering. Det skapar en kraft som jag inte tror finns om man har en annan ideologisk ingång.

– Idén om att vi behöver skapa mer ekonomiskt värde och fostra individer till att bli mer anställningsbara – utan perspektiv på ojämlikhet och orättvisor – innebär ett individbaserat fokus. Det kan nog hjälpa enskilda individer, men inte skapa effekt på strukturnivå, säger Amelia Olsson.

Kontakta amelia.olsson@sbs.su.se

Mer om avhandlingen
Amelia Olsson disputerar 7 mars 2023 vid Stockholms universitet. Avhandlingens titel är Political Dimensions of Entrepreneurship: Exploring Competing Discourses in a Marginalized Urban Community Aspiring for Social Change och går att läsa som PDF.