NY FORSKNING | De är företagen som anställer svagare grupper

Maria
Gustafsson
DELA
Foto: Getty Images.

Majoriteten av svenska företag anställer inte icke-västerländska invandrare. Och de som väl gör det tillhör några få branscher.

– Sverige har tagit emot ett högt flyktingmottagande per capita jämfört med andra europeiska länder de senaste åren, och icke-västerländska invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Trots det har vi hittills haft låg kunskap om vilka typer av företag som erbjuder gruppen jobb, säger Hans Seerar Westerberg, som disputerar vid Örebro universitet.

Hans Seerar Westerberg. Foto: Handelns forskningsinstitut.

Han är verksam vid Handelns forskningsinstitut, HFI, och har länge varit intresserad av marginaliserad arbetskraft och svårigheterna med att anställa arbetsmarknadens svagare grupper. I sin doktorsavhandling studerar han fenomenet utifrån ett efterfrågeperspektiv. Bland annat har han undersökt vilken typ av företag som anställer icke-västerländska invandrare.

Tjänstesektorn bäst i klassen

Arbetsintensiva tjänsteföretag, särskilt hotell- och restaurangbranschen, är mer benägna än andra företag att anställa gruppen. Företag i transportsektorn samt vård- och omsorgsbranschen anställer också icke-västerländska invandrare i högre grad än de flesta andra. Samtidigt understryker Hans Seerar Westerberg att rekryteringar av dessa personer är mycket sällsynta.

– Av samtliga rekryteringar i hotell- och restaurangbranschen är enbart 3,5 procent arbetslösa – och av dem är endast en fjärdedel invandrare födda i Asien eller Afrika. Inom många branscher är andelen lägre än 1 procent, berättar Hans Seerar Westerberg.

Chefens ursprung stor betydelse

Studien visar att företag, med minst en chef som själv är icke-västerländsk invandrare, anställer betydligt fler individer ur gruppen än vad andra företag gör.

Snabbväxarna ingen ”silver bullet”

En hypotes som Hans Seerar Westerberg hade i sin forskning var att snabbväxande företag, som behöver skaffa arbetskraft snabbt, i högre utsträckning anställer lågutbildade och icke-västerländska invandrare. Att de helt enkelt inte skulle ha tid att göra diskriminerande val eller vara så noggranna med vilken risk en anställning innebär. Och studien visar att snabbväxande företag förvisso anställer gruppen i högre utsträckning än företag som växer långsammare. Men det är på marginalen.

– Det är ingen jätteskillnad, och ser man till magnituden så betyder skillnaden inte så mycket på grund av att det inte är så många icke-västerländska invandrare till antalet som anställs. Över tid så anställer snabbväxarna etablerade och högutbildade individer. Så de är ingen ”silver bullet” till att lösa utanförskapet med andra ord.

Så utifrån din forskning, vilka policyimplikationer bidrar du med?

– Om man antar att rekryteringsmönstret för icke-västerländska invandrare är bestående över tid tyder resultaten på att politiska åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen i denna grupp bör inriktas på arbetsintensiva tjänstebranscher. Sänkningar av arbetskraftskostnader, till exempel, ger företag incitament att anställa fler.

– Dessutom kan en ekonomisk politik som ökar antalet företag som ägs och leds av icke-västerländska personer också minska arbetslösheten i gruppen.

Kontakta hans.westerberg@hfi.se

Mer om avhandlingen
Hans Seerar Westerberg disputerar vid Örebro universitet 16 mars 2023 med doktorsavhandlingen Towards more inclusive labor markets: A firm level perspective on hiring outsiders. Den går att läsa som PDF.

1086

DELA