Mångvetenskap och bredd på Södertörns Entreprenörprogram

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 3, 2002:

Södertörns högskola växer så det knakar och en av de mest eftertraktade utbildningarna är Entreprenörprogrammet.
– Våra studenter får ett brett perspektiv på entreprenörskap, säger Besrat Tesfaye och Marcus Box, programansvarig respektive vikarierande programansvarig för utbildningen.

Varje år antas cirka 40 studenter till Södertörns högskolas Entreprenörprogram. Inom ramen för programmet kan de sedan välja att plocka ut en kandidat- eller magisterexamen. Entreprenörprogrammet drog igång 1997, samma år som högskolan startade, och den första kullen tog examen 2001. Det första som möter en nyantagen student är det mångvetenskapliga basåret E-EKOS, där entreprenörskap, ekonomi, kultur och samhälle ingår.

– Vi börjar med en introduktionskurs i entreprenörskap, sedan läser studenterna bland annat argumentationsanalys, vetenskapsfilosofi och samhällstänkandets historia. Det ger dem en bas att stå på, säger Marcus Box.

Termin två läser studenterna ekonomisk teori och ekonomisk doktrinhistoria, samt kursen Ekonomi, kultur, struktur där ansatsen är etnologisk och sociologisk.

– Idén är att illustrera samspelet mellan individen och strukturella faktorer, till exempel ekonomisk teori och politisk ideologi. Men kappan är hela tiden entreprenörskap, säger Besrat Tesfaye.

Entreprenörprogrammets första år avslutas med ett självständigt projektarbete där studenterna får tematisera utifrån de kurser de läst, till exempel om kvinnors entreprenörskap eller kultur och entreprenörskap. Studenterna får också själva föreslå ämnen och rekrytera föreläsare. Parallellt med kurserna utvecklar de affärsidéer. Affärsidéerna utgör en löpande strimma som bibehåller kontakten med entreprenörskapsämnet.

Splittring och återförening

År två går studenterna skilda vägar för att läsa det humanistiska eller samhällsvetenskapliga huvudämne de valt. Majoriteten möts på de företagsekonomiska grundkurserna, men några väljer att läsa till exempel statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi, historia eller etnologi. Det tredje året återförenas hela klassen för 40 poäng entreprenörskap där teori kombineras med mer fnutthantverksmässigfnutt kunskap.

Studenterna läser bland annat originaltexter om entreprenörskapets roll i samhällsekonomisk förändring, management av innovation och entreprenörskap, strategi och affärsutveckling. De får även skriva affärsplaner, antingen utifrån en ny affärsidé eller utifrån den de tog fram under det första året. Det är både teoretiskt intressant och praktiskt användbart, menar Box och Tesfaye. Projektledning och IT-management i småföretag är andra kursteman.

– Studenter tycker i allmänhet att småföretag är ganska tråkigt. Jag tror inte att det är så många som föreställer sig en karriär inom småföretag. Först när man lägger till ett annorlunda perspektiv som IT blir det intressant, säger Besrat Tesfaye.

– Ibland är studenterna nästan för målmedvetna när det gäller att inte bli småföretagare, konstaterar Marcus Box.

Juridisk översikt

En kurs i omvärldsanalys lär studenterna att entreprenörskap till stor del handlar om att hantera information och resurser. Slutligen ingår även en kurs om företagandets rättsliga grunder.

– Kursen syftar till att göra studenterna bekanta med juridiken. De ska veta var de ska leta, och när de behöver konsultera en lagkunnig person. Att lära sig lagtexter utantill är rätt onödigt, säger Besrat Tesfaye.

Teorier och problem som dyker upp under kurserna får studenterna bearbeta och lösa i fadderföretag, som de besöker 5-7 gånger under det tredje året. Faddrarna är stora och små företag såväl som politiska partier och intresseorganisationer. De är också geografiskt spridda över landet. Studenterna handleds av både lärare och fadderföretagare. Problemen de utreder redovisas i poänggrundande rapporter, en nyttig skrivövning inför c-uppsatserna.

Box och Tesfaye tycker sig se en förändring i synen på entreprenörskapsutbildningar, både hos studenterna och i samhället i övrigt. Utbildningarnas legitimitet ifrågasätts inte längre.

– I början hade vi två slags studenter: de som var övertygade om att de ville läsa entreprenörskap, och de som inte visste vad de ville läsa. För varje år har den osäkra gruppen minskat och i år kom samtliga som valt Entreprenörprogrammet i första hand till uppropet, säger Besrat Tesfaye.

– Jag tror att det finns en annorlunda medvetenhet om ämnet redan på gymnasienivå. Och det verkar som om till och med syo-konsulenterna fått upp ögonen för det, fortsätter hon.

Till Entreprenörprogrammets styrkor räknar Box och Tesfaye mångvetenskapligheten, den starka forskningsförankringen och de engagerade lärarna. Tillgången till fadderföretag och den avvägda balansen mellan teori och praktik är andra viktiga aspekter.

– Vår breda ansats gör att vi ser entreprenörskapande som något många sysslar med. Det handlar inte bara om att starta företag, utan om utveckling och människors kreativitet, säger Besrat Tesfaye.

– Att högskolan är ny medför också fördelar. Här finns inga inrutade strukturer eller institutioner, och det skapar entusiasm. Det finns alltid ny mark att bryta, konstaterar Marcus Box.

För mer info: marcus.box@sh.se eller besrat.tesfaye@sh.se
———–