Jakten på den attraktiva regionen

Åse
Karlén
DELA
Illustration: Johan Brunzell.

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2015:

Sveriges tillväxt drivs av attraktivitet, kunskap, teknologi och innovation. Men hur ser sambandet mellan de olika faktorerna ut? Och hur fördelar de sig mellan olika regioner? Är det bara storstäderna som räknas, eller är de mindre regionerna också med i tillväxtracet? En ny rapport behandlar en rad viktiga frågor.

2013 gav Esbri och Vinnova ut rapporten Det innovativa Sverige. Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext. Nu kommer uppföljaren, Innovation och attraktion i stad och på landsbygd. Författare är 13 forskare vid forskningscentrumen Cesis, Ciir och Circle. Hans Lööf, professor på KTH, är en av dem.

– Sambandet mellan attraktivitet, innovation och ekonomisk utveckling är komplicerat. Anledningen är att den ekonomiskt värdefulla kunskapen, som kan förädla insatta resurser till ett högre värde, är svår att observera.

– Den är också sammansatt av en mängd olika komponenter. Ekonomiskt värdefull kunskap grundas både på förmågan att generera egen kunskap, och att utnyttja kunskap som skapas av andra, förklarar Lööf.

Men trots att forskningsobjektet är svårfångat finns många ledtrådar om vad som är viktigt för ett blomstrande, regionalt näringsliv. I rapporten sammanfattar författarna en hel del befintlig forskning i ämnet, och kompletterar med resultat från egna studier. Efter det inledande kapitlet följer tre kapitel författade av forskare från Cesis, Circle, respektive Ciir.

Cesis kapitel handlar om mångfald och innovation i urbana regioner. Forskarna visar att Stockholm, Göteborg och Malmö har genererat en högre tillväxt jämfört med mindre, och mer perifera, svenska regioner. Förklaringen står att finna i storstadsregionernas mångfald: Där finns ett större antal olika näringar på plats, samt många finansieringsmöjligheter. Samlokaliseringen av innovativa och kunskapsintensiva företag föder kreativitet, och leder i förlängningen till ökad innovationspotential.

För att förstärka dessa effekter vill författarna se politiska insatser som främjar mångfalden i storstadsregionerna ytterligare. Men de menar att det också behövs en politik som underlättar för en mer diversifierad ekonomi i små och medelstora regioner. En dynamisk bostadsmarknad och en effektiv infrastruktur kan förbättra tillgängligheten, såväl mellan som inom regioner. Det kan bidra till ökad mångfald, bättre innovationspotential, ökad export och produktivitetstillväxt även i mer perifera regioner.

Circleforskarna intresserar sig i sitt kapitel bland annat för studenter, avknoppningar och diversifiering. För att skapa regional näringslivsdynamik är det av största vikt att behålla och attrahera utbildad och kompetent arbetskraft. De har därför kartlagt i vilken typ av regioner människor växer upp, studerar och senare väljer att arbeta. Empirin sträcker sig över en relativt lång tidsperiod, 1994–2010, och visar att storstadsregionerna upplevs som mer attraktiva än de perifera regionerna.

Forskarna diskuterar den nuvarande näringslivsstrukturen och konstaterar att politiska insatser kan innebära stöd till relaterade eller orelaterade industrier. Det finns förstås för- och nackdelar med båda alternativen. Relaterade industrier kan, relativt enkelt, ta del av den kompetensbas som redan finns i regionen. Men de borde å andra sidan kunna utvecklas även utan offentligt stöd. Att i stället försöka attrahera orelaterade industrier till regionen är mer riskfyllt, men om strategin lyckas kan vinsten bli stor. Stöd till avknoppningar, från privata företag respektive högskolor, är ett annat sätt att stärka den regionala miljön.

I Ciirs kapitel presenteras en alternativ syn på hur man kan beräkna regioners innovationsförmåga. Traditionellt används antal patent som den viktigaste indikatorn. Forskarna föreslår ett bredare synsätt som, förutom radikala innovationer, även innefattar effektivare imitationer. Stockholm intar en tätposition i deras analys av regional dynamik, något som inte överraskar så mycket. Mer förvånande är kanske att även regioner som Gotland och Jämtland hamnar i topp. ”Norrbotten är en av de hetaste tillväxtregionerna i landet under senare år, och uppvisar en helt egen utvecklingskurva”, slår kapitelförfattarna fast.

De menar att det finns anledning att ompröva invanda sätt att se på innovationer och regional dynamik. Alla svenska regioner bör kanske inte försöka utveckla innovationer som är ”nya för världen”. I regioner som saknar en kritisk massa av resurser och aktörer, kan det vara mer fruktbart att i stället satsa på att bli ”goda tvåor”. Att utveckla något som redan finns, men att göra det effektivare och bättre än originalet, är en innovationsmodell som bland annat har fungerat i en rad asiatiska länder.

Rapporten visar att de svenska storstadsområdena slår landsbygden när det gäller attraktions- och innovationskraft. Men det innebär inte att vi bör koncentrera samhällets stöd enbart till storstadsregionerna. De behövs som nationella motorer, men innovation kan uppstå var som helst.

– Kunskapen sprids inte bara inom en avgränsad geografisk miljö. Den filtreras också nedåt i den urbana hierarkin, och fångas successivt upp och vidareutvecklas av medelstora och mindre regioner. Näringsliv och kostnader har en annorlunda struktur i dessa miljöer. Därför skiljer sig de komparativa fördelarna mellan mindre regioner och storstadsmiljöer.

– Kunskap spelar en dynamisk roll för hela samhällsekonomin, säger Hans Lööf.

Kontakta hans.loof@indek.kth.se

Mer om rapporten

Det innovativa Sverige 2. Innovation och attraktion i stad och på landsbygd har producerats i samarbete mellan Vinnova och Esbri under 2015.

De medverkande forskarna är: Martin Andersson, Sergey Anokhin, Mikaela Backman, Ron Boschma, Matte Hartog, Åsa Lindholm Dahlstrand, Ylva Grauers Berggren, Börje Johansson, Hans Lööf, Pardis Nabavi, Johanna Palmberg, Joakim Wincent och Håkan Ylinenpää.

Rapporten lanseras under hösten 2015. Mer info kommer på www.esbri.se

Mer om centrumen

Cesis står för Centre of Excellence for Science and Innovation Studies och har sin bas på KTH och Internationella handelshögskolan i Jönköping. Läs mer på www.cesis.se

Ciir står för Centre for Interorganisational Innovation Research och finns vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Läs mer på www.ciir.se

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy och är knutet till Lunds universitet. Läs mer på www.circle.lu.se

Cesis, Ciir och Circle får alla finansiering av Vinnova inom programmet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt”.———–

3852

DELA