”Jag får energi av att ha tentaklerna ute”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 4, 2017:

Mandarin och musik är Martin Anderssons dolda talanger:

Martin Andersson växte upp på landet i Ronneby kommun i Blekinge. Sedan dess har han hunnit med att studera och forska i Jönköping, Taiwan, Stockholm, Boston och Lund. Nu är han tillbaka i hemtrakterna och arbetar som professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola. Men banden till omvärlden finns kvar, och det blir många resor från huset i Listerby.

– De flesta skulle nog säga att vi bor på landet. För mig som är uppväxt på bondgård är det inte så mycket landet. Mina föräldrar var vad man kan kalla för månskensbönder, vi hade kor och hästar, säger Martin Andersson.

Efter gymnasiet i Ronneby var han inställd på att läsa en pol mag vid Lunds universitet. Det var innan han fick tag på en reklambroschyr för en utbildning i Jönköping som ”lät så intressant att han bara måste åka dit”. Det är ett beslut som han inte har ångrat, utbildningen som kombinerade statsvetenskap och nationalekonomi passade honom perfekt.

– När jag höll på med min master fick jag ett erbjudande om att bli forskarassistent åt professor Charlie Karlsson, och tackade ja. Senare fick jag frågan om jag ville doktorera, och tackade ja då också. För mig handlade det mer om nyfikenhet och en chans att se vad jag går för, än om en långsiktig karriärplan.

Inom sin grundutbildning gjorde Andersson en utbytestermin i Taiwan. En fantastisk lärare bidrog till att han lärde sig en hel del mandarin under tiden där.

– Det var riktigt roligt, vi fick måla tecken med kalligrafipenslar och lärde oss olika system för att översätta kinesiska tecken. Jag har tyvärr glömt mycket nu. Men tiden i Taiwan gjorde verkligen intryck på mig. Det ger mycket att åka iväg på det sättet som student.

2007 disputerade Martin Andersson i nationalekonomi med avhandlingen Disentangling Trade Flows – firms, geography and technology. Hans forskning kombinerar ekonomisk geografi, innovationsstudier och industriell ekonomi, och fokuserar på hur industriell dynamik hänger ihop med frågor om entreprenörskap, teknologi, innovation, utbildning och plats.

– Jag är en problemdriven forskare, och motiveras av att ta mig an nya frågor – ofta sådana som kräver att jag läser in mig på nya områden. Kanske hade det varit mer strategiskt att specialisera sig som ung forskare, samtidigt ger breddning nya perspektiv och idéer.

– När jag läser en artikel är jag mer intresserad av forskningsfrågan än av om den är skriven av en nationalekonom eller en ekonomgeograf.

Ett av hans intresseområden är samspelet mellan stora och små företag. Men den gamla frågeställningen om policykrutet bör läggas på små eller stora företag ger han inte mycket för.

– Historiskt finns det argument för båda sidorna. Tidiga Schumpeter menade att de små företagen är mest innovativa eftersom de är mer snabbfotade. Senare i sin karriär sa han tvärtom att de stora blir effektivare på grund av skalfördelar.

– På många vis har frågan nu spelat ut sin roll. Både små och stora företag behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt.

Dessutom, menar Andersson, är stora företag plantskolor för nästa generations entreprenörer och inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft. Det spelar därför en viktig roll för ett frodigt startupklimat. En annan vanlig uppfattning som Andersson vänder sig emot är att det per definition skulle innebära ett marknadsmisslyckande att startups blir uppköpta av större företag.

– Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men är det verkligen ett misslyckande när exempelvis Mojang såldes till Microsoft? Eller är det en marknadslösning som är helt naturlig? Det är lika mycket ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta.

Martin Andersson har alltid rest mycket i jobbet. Efter disputationen fick han jobb som koordinator för forskningscentrumet Cesis, som drevs i samverkan mellan Internationella handelshögskolan i Jönköping och KTH i Stockholm. Tjänsten var förlagd till Stockholm, men han undervisade fortfarande i Jönköping.

– Jag hade årskort på SJ. Jag bodde i Jönköping, men åkte fram och tillbaka till Stockholm hela tiden.

2011 sökte han en professorstjänst på Circle i Lund. Tjänsten var utlyst internationellt, men Martin Andersson passerade nålsögat trots att det bara hade gått fyra år sedan han disputerade. Ganska snabbt marscherat kan man tycka, särskilt för en som ”halkade in i forskningen på ett bananskal.”

– Som tjänsten var skriven tyckte jag att den passade mig perfekt, och det tyckte tydligen bedömargruppen också. Även om jag inte hade en utstakad plan att bli forskare när jag började studera, är det i forskningen jag har hittat min drivkraft. Jag har dessutom haft förmånen att få arbeta i miljöer och grupper som har hållit en hög nivå. Sådant färgar av sig.

– Det är klart att jag försöker ha en strategi kring var jag publicerar mig och vilka konferenser jag åker på. Men jag har aldrig haft någon grand plan för min karriär. Jag är inte den typen av person. Jag tycker helt enkelt att det är vansinnigt roligt att forska. Och när man märker att det går bra, blir man såklart stimulerad att utvecklas ännu mer, konstaterar Andersson.

I samband med att han rekryterades till Circle fick han ett stort anslag från Formas. Det hette Framtidens forskningsledare, var på 15 miljoner kronor och sträckte sig över fem år. Projektet handlade om entreprenörskap, tillväxt och samspelet mellan stora städer och mindre regioner. Förutom Martin Anderssons egen forskningstid, finansierade anslaget doktorander, datainköp, konferenser och en sommarskola.

– Ett så stort anslag präglar ens forskning för en lång tid. Men man blir inte helt låst, det går alltid att vända och vrida på frågeställningar så att de blir mer aktuella.

Sedan snart två år tillbaka har Andersson sin huvudtjänst vid Blekinge tekniska högskola där han är med och bygger upp forskningsmiljön kring industriell ekonomi. Samtidigt har han kvar en deltidstjänst som professor på Circle i Lund, och är knuten till Entreprenörskapsforum och IFN i Stockholm.

– Det kanske låter spretigt, men jag får jättemycket energi av att ha tentaklerna ute. Jag får jobba med smarta kollegor i intressanta miljöer, och det gör att jag håller mig på tårna. Det bidrar även till idéer som jag drar nytta av i min egen forskning. Själva resandet är ingen favorit, men det är helt klart värt det!

Ett av Martins Anderssons stora intressen förutom forskningen är musik. Han har spelat i band och samlingen med 600–700 cd-skivor har inte förpassats ner till källaren. Han kallar sig för kräsen allätare, men har en förkärlek för klassisk, gitarrbaserad rock. I cd-hyllans visningsfack står just nu Joe Satriani, The Who, Eddie Floyd och ”bananskivan” med The Velvet Underground.

– Musiken har alltid funnits med mig. Jag har sex elgitarrer på väggen där hemma, och två akustiska. Jag umgås fortfarande med trummisen i bandet jag spelade i under gymnasietiden, han driver ett elteknikföretag här i Blekinge. Det är inget bestämt, men vi har pratat om att hitta på något framöver…

– Jag var på de första Sweden Rock-festivalerna när de fortfarande hölls inne i Karlshamn. Tyvärr har jag missat festivalen på senare år för att den har krockat med jobb och andra resor. Det vore roligt att komma dit igen någon gång.

När det gäller inriktningen på den framtida forskningen söker sig Andersson till frågor som handlar om hur företag och näringsliv utvecklas på längre sikt.

– Jag vill gripa efter de större frågorna, hitta bredare mönster. Vi lever i en tid som präglas av snabb utveckling. Då är det centralt att förstå inte bara hur näringslivet är, utan hur det förändras. Det är rörelsen och förändringen som är mest intressant. Jag har gjort en del policynära forskning tidigare och det vill jag fortsätta med. Inte minst för att det bidrar till samhällsdebatten – och i förlängningen till faktisk förändring, säger Martin Andersson.

Kontakta martin.andersson@bth.se

Mer av Martin

Local Entrepreneurship Clusters in Cities. Journal of Economic Geography, nr 1, vol 16, 2016 (tillsammans med Johan P Larsson).

Acquisitions of Start-ups by Incumbent Firms – a market selection process of “high-quality” entrants? Research Policy, nr 1, vol 45, 2016 (tillsammans med Jing Xiao).

Characteristics and Performance of New Firms and Spinoffs in Sweden. Industrial and Corporate Change, nr 1, vol 22, 2013 (tillsammans med Steven Klepper).

Innovation and Growth – from innovating firms to economy-wide technological change. Oxford University Press, 2012 (redaktör tillsammans med Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf).

Creative Destruction and Productivity – entrepreneurship by type, sector and sequence. Journal of Entrepreneurship and Public Policy, nr 2, vol 1, 2012 (tillsammans med Pontus Braunerhjelm och Per Thulin).

Mer om Martin

Bakgrund Disputerade vid Internationella handelshögskolan i Jönköping 2007. Utnämndes 2011 till professor i innovationsstudier vid Circle, Lunds universitet. Där var han även biträdande föreståndare 2012–2015. 2012 blev han professor vid Blekinge tekniska högskola (BTH) och Internationella handelshögskolan i Jönköping. Fick Entreprenörskapsforums Unga forskarpris 2012. Är redaktör för Annals of Regional Science, sitter i Tillväxtanalys vetenskapliga råd, är ordförande i juryn för Global Award for Entrepreneurship Research och sitter i juryn för Esbris och Vinnovas uppsatstävling Nytt & Nyttigt. Sedan januari 2016 har han sin huvudhemvist vid BTH, där han är professor i industriell ekonomi. Han är också kopplad till Entreprenörskapsforum, IFN och Circle.

Fritid Musik, spelar gitarr. Äger sex elgitarrer och två akustiska gitarrer. En favoritartist är Devin Townsend, som tidigare bland annat har sjungit med Steve Vai.

Aktuell Publicerade nyligen en rapport om automatisering och utbildning i Östersjöregionen, tillsammans med Joakim Wernberg. Rapporten ges ut av Top of Digital Europe som är ett samarbete mellan Baltic Development Forum och Microsoft.———–