Innovation möter tradition i Halmstad

Jonas
Gustafsson
DELA
Helena Eriksson kan numera titulera sig filosofie doktor i sociologi. Hon är verksam vid Högskolan i Halmstad. Foto: Ida Lövstål

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2010:

Halmstad har lyckats förena det bästa av två världar. Staden har varit öppen för influenser utifrån, men samtidigt lyckats införliva det nya i ett befintligt sammanhang.
– Det nya, innovativa och det traditionella samexisterar, säger Helena Eriksson.

Halmstad har aldrig varit en stad i kris. Befolkningsutvecklingen är stadigt positiv, och nya företag växer fram kontinuerligt. Det är just det som gör staden till ett intressant studieobjekt enligt Helena Eriksson. Hon har lagt fram avhandlingen Befolkning, samhälle och förändring: Dynamik i Halmstad under fyra decennier vid Lunds universitet. I den har hon följt Halmstads utveckling från slutet av 1960-talet fram till 2006.

– Närmare bestämt har jag studerat hur förändringen i ett lokalsamhälle som Halmstad kan förklaras utifrån dynamiken på arbetsmarknaden. Och hur det samspelar med befolkningsutvecklingen. Jag har letat svar på frågor som: Vilka aktörer driver olika processer? Vilka perspektiv tar de i sin strävan att utveckla regionen och den egna verksamheten?

– Det som är intressant med Halmstad är att det inte är ett krissamhälle. Det har gjorts många studier på samhällen som Malmö, som har gått igenom stora förändringar på grund av kriser. Halmstad har förändrats utan kris, säger Helena Eriksson.

Hon har bland annat undersökt hur det gick till när Högskolan i Halmstad etablerades. Det skedde i samverkan mellan yttre och inre drivkrafter. En utbyggnad av den högre utbildningen var i full gång över hela landet. Samtidigt fanns starka drivkrafter inom regionen som ville att högskolan skulle bli verklighet. Ändå tog det sin tid.

– Att starta högskolan var en lång process. Det var ett fåtal tjänstemän inom kommun och länsstyrelse som såg möjligheterna, och kämpade hårt för att få hit högskolan. De hade fångat upp att det pågick något nytt i samhället och att man behövde agera för att inte riskera att tappa strategiska beslutsfunktioner. Halmstad måste bli en del av kunskapssamhället.

Men utbildningarna på den nya högskolan skulle inte likna traditionella akademiska utbildningar. De skulle vara moderna och på samma gång passa in i lokalsamhället. Här syns tydligt blandningen mellan det nya och det gamla.

– Man skapade något nytt ur ett akademiskt perspektiv, men såg samtidigt till att det passade in i lokalsamhället. I regionen fanns många småföretag som var i behov av ny kompetens. De ville ha ingenjörer. Men inte traditionella civilingenjörer, utan något mittemellan: ingenjörer som jobbade mer konkret.

Vad har då högskolan spelat för roll i Halmstads utveckling? Ja, det är det svårt att säga något närmare om, menar Eriksson. Utbildningsnivån i regionen har helt klart ökat, men det kanske den hade gjort ändå. Samma sak gäller företagandet. I dag finns en hel del kunskapsföretag i området, men de kanske hade funnits även utan högskolan.

– Det är alltid svårt att dra den typen av orsak/verkan-slutsatser. De tjänstemän som drev frågan menar att Halmstad var ett u-land när det gällde utbildning innan högskolan etablerades. En jämförelse med resten av Sverige i dag visar i alla fall inga sådana tendenser.

Helena Eriksson har också studerat hur det gick till när glastillverkaren Pilkington etablerade sig i staden på 1970-talet. Alltså ungefär samtidigt som högskolan kom dit. Den här typen av förändringar är ofta beroende av hur enskilda personer agerar.

– Vilken inställning de här nyckelpersonerna har till nya influenser spelar stor roll. I Halmstad har flera personer haft en positiv inställning till det nya, men samtidigt tagit vara på det traditionella.

Halmstads befolkning har hela tiden ökat, främst på grund av inflyttning.

– Tittar man närmare ser man att befolkningen speglar det som händer på arbetsmarknaden. När Pilkington kom dit ökade exempelvis befolkningen markant, konstaterar Helena Eriksson.

I sina studier har hon använt sig av statistik från bland annat SCB. Hon har också studerat officiella dokument och gjort intervjuer med personer som var med när det begav sig.

Kontakta helena.eriksson@hh.se———–

3446

DELA