Improvisation ger innovation i modebranschen

Maria
Linde
DELA
-

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2018:

En innovation i modebranschen kommer sällan ensam. I stället skapas ofta flera innovationer samtidigt i processer som är relaterade till varandra. Ett företag som vill tänka nytt kan därför vinna på att improvisera mera. Det menar Sara Öhlin som har genomfört en kvalitativ studie på två svenska modeföretag.

Sara Öhlin hade jobbat länge i modebranschen och planen var att avancera till inköpare. Hon började därför läsa företagsekonomi på Stockholms universitet och konstaterade att det finns en hel del att studera i modebranschen. I stället för att bli inköpare stannade Öhlin kvar på institutionen för att doktorera.

– Branschen är säsongsbaserad med mode- och säljveckor. Å ena sidan följer den i det avseendet rutiner, å andra sidan är den oerhört kreativ.

Sara Öhlin har lagt fram doktorsavhandlingen An improvisational, practice-oriented approach to innovation – Examples from the fashion industry vid Stockholms universitet. Hon ser improvisation som ett viktigt inslag i innovationsprocessen. Foto: Linda Karlsson.
– Modeföretagen arbetar med vackra tyger, men branschen dras bitvis även med dåliga arbetsförhållanden och stor klimatpåverkan. Det är kontrasterna som intresserar mig, säger Sara Öhlin.

Rutinerna kräver mycket av modeföretag, distributörer och underleverantörer. Det finns ett mönster som är spännande att studera, men som också skapar viss tröghet.

– Jag märker att modeföretagen inte kan hoppa ur mönstret. De gör ofta som de alltid har gjort.

Öhlin har inte enbart studerat branschens stilistiska innovationsprocess – att ta fram mönster och kläder. Hon har också undersökt relationen mellan olika typer av innovationer, kopplade till produkter, processer, service och organisationer, samt hur de uppstår. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie av två svenska modeföretag.

– Jag har observerat relationer, fotat, filmat och intervjuat de inblandade. Utifrån detta har jag tolkat processerna som pågick.

En bit in i den empiriska studien insåg hon att de två delarna, framtagandet av mönster eller kläder samt innovationer på organisations- och managementnivå, hänger ihop och till stor del är beroende av varandra. För att förstå en produktinnovation, kan man också behöva studera en processinnovation.

– Har man skapat en ny byxmodell, finns det sannolikt också en ny process i produktionsledet. Olika innovationstyper står i relation till varandra och samspelar. Det är inte unikt för modebranschen, men det är väldigt påtagligt här.

Ett av företagen i Sara Öhlins studie hade nyligen fått en ny vd. Hen förändrade stora delar av organisationen i syfte att jobba smidigare med distributörer och underleverantörer. Detta fick i sin tur effekt på produktdesignen. En managementinnovation ledde till organisationsförändringar, vilka resulterade i ett flertal process- och produktinnovationer. Flera innovationsprocesser pågick alltså samtidigt.

– Olika innovationer sker ofta parallellt. Implementeringsfasen i en process var samtidigt den kreativa fasen i en annan sammankopplad process, förklarar Öhlin.

Ett företag hade som mål att göra sin produktion mer hållbar, det vill säga genomföra en produktinnovation. En åtgärd för att åstadkomma det var att minska tygspillet. Det arbetet påverkade en rad aktörer, som designer, underleverantörer och distributörer, och innebar att processinnovationer behövde genomföras. Metoden för att uppnå en mer hållbar produktion baserades på inplanerade workshoppar där det pågick ett arbete av improviserande karaktär.

– Medarbetarna ställde sig frågor som: Kan vi minska spillet genom att placera tygerna annorlunda? Går det att ändra designen på tyget? Kan vi återanvända överblivet tyg? De la ut mönstren för att se hur de skulle kunna göra produktionen mer hållbar, och de bollade fram idéer. Trots detta minskade inte tygspillet. Däremot föddes andra idéer kring tygspill.

Exemplet illustrerar ett annat resultat i Sara Öhlins studie som är särskilt avgörande i modebranschen: Sambandet mellan det planerade och det improviserade. Hon visar att det improviserade har störst betydelse för att en modeinnovation ska bli till.

– Om jag bestämmer mig för att tillverka en produkt med vissa egenskaper så är det planerat. Men det leder till mycket improviserande eftersom många aktörer är involverade i processen. Man vet hur man vill att det ska se ut, men inte alltid hur målet kan nås. Improviserandets betydelse var särskilt tydlig vid leverantörsbesöken, konstaterar Sara Öhlin.

Företaget som fick ny vd planerade för hur den gamla och den nya organisationen skulle kunna integreras.

– Samtidigt som framtagandet av statistik, koncept och samarbeten var realiteter präglades processerna också till stor del av improviserad problemlösning. Vissa beslut fattades utifrån medarbetarnas magkänsla.

Sara Öhlin uppmanar företag som planerar för innovation att tänka på processen som ett samband mellan flera innovationer.

– Mitt tips till företag som vill tänka nytt är att tänka brett. Det är viktigt att inte stirra sig blind på en innovation.

– I och med sambandet mellan olika processer blir improvisationen ett viktigt inslag. Man bör undvika att vara för hårt styrd av en modell och i stället lämna utrymme för sidoprocesser. Att planera för en improviserad workshop går alldeles utmärkt!

Kontakta sara.ohlin@sbs.su.se———

780

DELA