Hultsfredsandan byggs av musik

Åse
Karlén
DELA
Jonas Bjälesjö är ansvarig för utbildningen Music & Event Management i Hultsfred, och verksam vid Linnéuniversitetet. Han forskar om hur festivaler påverkar små orters identitet, kunskap och ekonomi. Vilka lokala värden finns kvar när festivalen försvinner? Foto: Christine Lundh.

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2013:

Säg ”Hultsfred” och de flesta tänker nog på musikfestivalen. 24 år i rad arrangerades den, först i liten skala och senare med över 30 000 i publiken. Hur var denna framgångssaga möjlig? Jonas Bjälesjö hittar förklaringar i platsen och människorna, och i symbiosen mellan det rockigt rebelliska och det trygga föreningslivet.

Jonas Bjälesjö är musikälskare och etnolog. Han är uppvuxen i Hultsfred och tidig medlem i den ideella musikföreningen Rockparty, som bland annat arrangerade Hultsfredsfestivalen. Förförståelsen fanns alltså redan när han bestämde sig för att börja forska om festivalens utveckling.

Bjälesjös doktorsavhandling har titeln Rock’n’roll i Hultsfred – Ungdomar, festival och lokal gemenskap och har lagts fram vid Lunds universitet. Studien bygger på deltagande observation, samtal och intervjuer – till stor del i fält, under pågående festival. Åren 1997–2009 deltog han i festivalen med fokus på avhandlingen. 2010 gick Rockparty – och Hultsfredsfestivalen – i konkurs.

– Jag har varit med under hela resan. Hultsfredsfestivalen har sin grund i ett samhällsentreprenörskap, några ungdomar ville få saker att hända. Det fanns en vilja att göra något för bygden. Så småningom utvecklade det sig till företagande, säger Jonas Bjälesjö.

Rockparty handlade först om att arrangera mindre spelningar med lokala band. De följdes av mer långlivade akter som Ebba Grön, Eldkvarn, och även utländska artister. 1986 debuterade Hultsfredsfestivalen, med Erasure som ett av dragplåstren.

Men föreningens engagemang sträckte sig över hela året. Spelningar arrangerades kontinuerligt och man strävade efter att skaffa egna spelställen. Till att börja med tog man över källaren till Folkets hus. 1992 byggdes Metropol, ett jättehus med konsertlokaler, kontor, restaurang och pub. Drivna ungdomar var gnistan – men det hade inte gått utan arbetsvilliga föräldrar.

– Hur bygger man föreningssamverkan? Jo, man plockar med föräldrarna. Det gäller om man behöver någon som skjutsar till idrotten, och det gällde också för att bygga upp Hultsfredsfestivalen. Den äldre generationen fann arbetsgemenskap och nya vänner. Och de ville också sätta Hultsfred på kartan. Som någon sa: ”Det är fantastiskt med festival, om det inte vore för den jävla musiken”.

– På mindre orter finns ett socialt tryck i och med att alla känner alla. Rockparty var duktiga på att använda lokalsamhället. Det kunde handla om att åka och paniklåna ett dieselaggregat. Ägaren kunde knappast protestera, konstaterar Jonas Bjälesjö.

Rockpartys motto var: ”Går det inte så går det ändå”. Envisa eldsjälar lyckades uppbåda ett brett engagemang. Det födde ett spritt entreprenörskap, och en kreativ och lärande miljö. Men varför just i Hultsfred?

– Det är så lätt att peka på orsakerna i efterhand. Om man hade letat efter tecken 1979-1980 hade man nog inte hittat några. Det fanns inget musikliv i Hultsfred då, men det fanns musikintresserade personer. Tillfälligheter gjorde att de möttes vid rätt tid.

– Hultsfreds kommun var tyvärr oförstående till en början. De såg bara ett gäng oansvariga ungdomar och kunde inte tro att det fanns någon bärkraft i det hela. Det var egentligen inte förrän vi fick EU-medel och en universitetsutbildning som de blev intresserade. Det är sådant som kommunfolk förstår.

Hultsfredsfestivalen arrangerades varje år fram till 2010, då föreningen gick i graven. Sorgligt, javisst, men ur festivaldammet reser sig en rad nya initiativ.

– På landsbygden är vi vana vid krigsrubriker av typen ”Nu dör orten!” men det är synd att se det så. Mycket av det som byggdes upp under åren med festivalen finns fortfarande kvar. Vi har till exempel Campus Hultsfred och en unik högskoleutbildning.

– Hultsfred är som en transformator dit folk har kommit och sedan slungats ut till andra jobb i musikbranschen. Nätverken består, och vi använder dem i utbildningen.

Som direkta och indirekta avknoppningar från festivalen finns till exempel bokningsbolag, managers, webbyråer, eventföretag, Popkollo, Svenskt Rockarkiv och rockabillyfestivalen Hultsfreed Hayride. Sommaren 2013 var det också premiär för This is Hultsfred, en ny musikfestival på den legendariska platsen vid sjön Hulingen.

– This is Hultsfred är en nytändning som balanseras med nostalgi. Bakom initiativet står några av mina studenter tillsammans med ungdomar från Hultsfred. Ett par av festivalens gamlingar agerar mentorer och hjälper till med det praktiska. Det här tror jag mycket på! Det kan bli en återstart för ortens kreativa entreprenörskap, säger Jonas Bjälesjö.

Kontakta jonas.bjalesjo@lnu.se———–

3207

DELA