HALLÅ DÄR! Candida Brush – en av grundarna till världens största forskarnätverk om kvinnors entreprenörskap

Maria
Gustafsson
DELA
Candida Brusch i Stockholm.

1-3 juni arrangerar Esbri tillsammans med Babson College den internationella forskarkonferensen Diana International Research Conference i Stockholm. Sedan forskarnätverket grundades av Esbri och de fem professorerna bakom Diana-projektet för 21 år sedan har det hänt en hel del inom kvinnors entreprenörskap – både i praktiken och i forskarvärlden. Professor Candida Brush har varit med från start.

Förutom att Diana-nätverket har vuxit kraftigt sedan start 2003, med över 700 forskare från 47 länder totalt över åren – hur har förutsättningarna för kvinnor att starta och driva företag förändrats på drygt 20 år, ur ett globalt perspektiv?

– Då var dubbelt så många män benägna att starta företag som kvinnor, och kvinnor dominerade inom tjänstesektorn. Kvinnors företagande var i många länder framför allt nödvändighetsbaserat, alltså en väg ut ur fattigdom. 

– Dessutom var policyer, utbildningsprogram och det sociala erkännandet av kvinnors företagande under utveckling och inte alls särskilt utbrett. Framför allt inte i mindre utvecklade ekonomier. Och det fanns en mycket låg tillgång till tillväxtkapital, så som eget kapital och lån.

– I många länder världen över finns det idag utbildning, fortbildning, barnomsorg och andra program som bidrar till att stötta kvinnliga entreprenörer och deras företag.

– Den senaste Global Entrepreneurship Monitor (GEM)-rapporten (LÄNK) visar att en av sex kvinnor, jämfört med en av fem män, har för avsikt att starta ett företag och att denna avsikt är störst i låginkomstländer. På samma sätt har en av tio kvinnor, jämfört med en av tio män, startat ett företag. Globalt sett ser vi dessutom fler kvinnor som vill växa och fler kvinnor än män inom detaljhandeln. Däremot är det färre kvinnor inom internet, kommunikation och teknik.

Vilka är de största hindren idag för att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män att starta och driva företag?

– Det största hindret är homogenitetstänkandet, att alla kvinnor är likadana (eller att alla entreprenörer är likadana). Denna uppfattning genomsyrar entreprenörskapsprogram, policy och utbildning.  Det antas att om man erbjuder en uppsättning entreprenörsprogram, utbildning eller stöd kan vem som helst bli en framgångsrik entreprenör.

– Men sammanhang, inbäddning och intersektionalitet spelar roll.  Entreprenörer utmärker sig genom sin mångfald på så många olika områden – inkomst, etnisk tillhörighet, kulturella övertygelser, familjebildning, bransch med mera. Att utgå ifrån att alla är likadana innebär att kvinnliga företagare kvalificerar sig för vissa stöd eller har tillgång till resurser. Inte för att de är kvinnor, utan på grund av andra faktorer. 

– ”Homogenitetshindret” förvärras i tillväxtfasen när kvinnor söker tillgång till kapital, arbetskraft, lokaler och andra resurser som behövs för tillväxt, till stor del på grund av stereotyper och fördomar om vem som är en framgångsrik entreprenör.

Vilka är de viktigaste insatserna från policymakare och andra beslutsfattare för att skapa lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män att driva företag?

– Tre saker. För det första måste policyn grundas på korrekt och aktuell rapportering och data, inte på föråldrade och ogrundade fakta.

– Sen behöver beslutsfattare syna sina antaganden som policyn byggs på. Antar de att det entreprenöriella ekosystemet är inkluderande? Att det råder jämlikhet vid uppstart av företag? Att ifrågasätta underliggande antaganden är avgörande för att säkerställa effektiva policyer.

– För det tredje måste de sluta förvänta sig att alla kvinnor ska passa i en viss mall. För om inte alla besitter förväntade resurser och färdigheter är risken att det ses som en brist hos kvinnan. Den utgångspunkten driver ofta fram politiska åtgärder för att få kvinnor att passa in i mallen, utan att ta hänsyn till sammanhanget eller till inkomst, härkomst, bransch med mera.

Vilka ljuspunkter ser du som kan bidra till att kvinnor får samma förutsättningar att starta och driva företag som män?

– Det finns många nya spännande alternativa finansieringskällor idag. Till exempel är crowdfunding i många fall en bra form av tidigt startkapital för kvinnor. Dessutom ökar antalet kvinnovänliga inkubatorer och acceleratorer, liksom utbildningsprogram som stöder lansering och tillväxt för entreprenörskvinnor. 

– Högskolor och universitet är idag mer medvetna om heterogeniteten bland entreprenörer och ger olika typer av stöd, så som nätverk för kvinnor och förebilder, samt utbildning efter behov.

– Dessutom visar GEM-, och GEM Women´s-rapporterna att det, de senaste fem åren, har skett dramatiska förändringar i attityder till kvinnors entreprenörskap, typer av företag som drivs av kvinnor och andra faktorer som påverkar entreprenörskvinnors framgång och tillväxt. Fler kvinnor söker sig till icke-traditionella områden som jordbruk, tillverkning och grossisthandel.

– En annan ljuspunkt är att det publiceras allt fler akademiska artiklar om kvinnors entreprenörskap i vetenskapliga i topptidskrifter. Detta påverkar praktik, policy och utbildning. Och den årliga Diana-konferensen är förstås ett viktigt forum för att utbyta forskning på området.

Vad är speciellt och viktigt med Diana-konferensen tycker du?

– Det är den enda akademiska forskningskonferensen som uteslutande fokuserar på kvinnors entreprenörskap och som genomförs med en rigorös granskningsprocess.  Och det är det enda forum där forskare i början av sin karriär, som studerar kvinnors entreprenörskap, får stöd och mentorskap. 

– Många av de studier som presenteras på konferensen utforskar frågor om företagarkvinnor som inte tidigare studerats, och man ifrågasätter antaganden som ofta styr politiken. Forskningsresultaten som presenteras kan tillämpas i utbildning eller bästa praxis för företagarkvinnor.  

Vilka områden är underbeforskade inom kvinnors entreprenörskap och som du skulle vilja se mer av de kommande åren?

– Framtida forskning bör undersöka på vilket sätt olika faktorer i det entreprenöriella ekosystemet är könsbunda och partiska, och hur detta hindrar kvinnors entreprenörskap.

– Vi behöver också utforska hur kvinnor innoverar, revolutionerar och skapar förändring. Med andra ord – vad kan vi lära oss av entreprenörskvinnor?

Kontakta cbrush@babson.edu

Mer med Candida Brush:
Porträtt
Föreläsning

Mer om forskarnätverket

Det internationella forskarnätverket med fokus på kvinnors entreprenörskap koordineras av Diana International Research Institute (DIRI) på Babson College, USA. Nätverket startades 2003 av Esbri och de fem ledande amerikanska professorerna som grundade Diana-projektet; Candida Brush, Nancy Carter, Elisabeth Gatewood, Patricia Greene och Myra Hart. Sedan dess har nätverket utvecklats och idag räknas den årliga Diana International Research Conference som den främsta forskarkonferensen i världen med fokus på kvinnors entreprenörskap. Årets forskarkonferens i Stockholm är den 15:e i raden. Totalt har konferenserna över åren samlat över 1 000 deltagare, och forskningen har publicerats i 13 redigerade böcker samt i 12 specialnummer av vetenskapliga tidskrifter.

298

DELA