FORSKNINGSSTÖD: Han får miljoner för att studera krediters koppling till innovation

Maria
Linde
DELA
Andreas Madestam. Foto: Jenny Madestam.

Är tillgången till bankkrediter helt central för ett samhälles innovationskraft? Och kan man se ett ökat antal innovationer under kristider? Med ett historiskt perspektiv ska Andreas Madestam finna svar på de frågorna. Han har fått 1,8 miljoner kronor i forskningsanslag från Handelsbankens forskningsstiftelser.

Vad ska ni göra för pengarna?
– Vi är dels intresserade av att förstå länken mellan finansiell utveckling och innovation, dels av hur samhälleliga kriser kan påverka människors incitament till innovation. Det gör vi inom ramen för svensk ekonomisk historia från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet.

– Det finns en mängd teoretisk litteratur som menar att det är bra med tillgång till krediter, att det möjliggör för människor att våga satsa på sina idéer och ökar innovationsgraden i ett samhälle. Men det finns inte lika mycket empirisk evidens för att det faktiskt är så.

Hur ska ni ta reda på om tillgång till krediter faktiskt är avgörande för innovationskraften?
– Post- och telestyrelsen, PTS, har register över registrerade patent i Sverige sedan 1800-talet. Vi ska systematisera deras data för att utröna vem som är ägare till olika patent och var i landet de är registrerde. Med hjälp av maskininlärningsmetoder kommer vi att samla information om alla patent på kommunnivå. Hur många patent registrerades i Ljungby år 1934? Det kan vi ta reda på i det här projektet. Det är ett bra mått på hur mycket innovation som har skett just där och då.

– Parallellt kommer vi att titta på hur bankväsendet har utvecklats på kommunnivå. I vilka kommuner har det funnits banker under en specifik tidsperiod? Om det var många patent i Ljungby år 1934, fanns det också en god tillgång till krediter under samma period? På så vis kan vi se vilken roll kredittillgången har för innovationsgraden.

Vad hoppas ni komma fram till?
– Ett svar på om det finns en länk mellan ökade krediter och innovation. Det vill säga – är tillgång till lånemedel avgörande för innovationskapaciteten, eller handlar det snarare om att vissa personer är mer innovativa än andra?

Ni ska också undersöka under vilka omständigheter som människor är benägna att ägna sig åt innovation – berätta!
– Vi vill ta reda på om människor drivs av svårigheter för att hitta lösningar. Vi ska kika på vad finanskriser historiskt har inneburit för en region och jämföra det med regioner där det inte varit lika knapert. Var har flest innovationer uppkommit? Vi kan lära mycket av historien till dagens kontext.

Kontakta andreas.madestam@gmail.com

Forskningsprojektet heter ”Is necessity the mother of innovation? The effect of financial development and globalization on patenting. Historical evidence from Sweden”.———–

845

DELA