Företag internationaliserar passivt

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2004:

Företagen betonar gärna vikten av att finnas på en internationell marknad. Ändå är många företagare tveksamma till vissa former av internationalisering. De gör till exempel inte gärna inköp eller startar dotterbolag i andra länder.

Ett företags handel med utlandet växer vanligen fram successivt. Det innebär att företagens strategier för utrikeshandel hela tiden förändras. För att öka förståelsen för företagens agerande på den internationella marknaden är det därför viktigt att ta reda på hur och varför strategierna förändras. Det menar Henrik Agndal som har disputerat på doktorsavhandlingen Internationalisation as a Process of Strategy and Change – A Study of 16 Swedish Industrial SMEs. Han har undersökt förändringar i internationaliseringsstrategier hos 16 små och medelstora industriella företag i Jönköping.

– Det finns en hel del forskning om internationalisering, men inte så mycket om just förändringar i internationaliseringsstrategier. Särskilt inte undersökningar som fokuserar på längre perioder – som min gör, säger ekonomie doktor Henrik Agndal, Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Agndal skiljer på aktiviteter som sker fnuttuppströmsfnutt, till exempel inköp av material och produkter, och aktiviteter som sker fnuttnedströmsfnutt, till exempel försäljning av produkter. Av de 284 strategiförändringar som ingår i undersökningen är 75 procent förändringar i strategier som hör till kategorin nedströms.

– Företag säljer gärna utomlands, men är mer negativa till att köpa från utlandet. Bland annat för att det är svårare att hantera kvalitets- och leveransproblem. Det är också svårare att få personliga referenser angående företag i andra länder.

Initiativ från utlandet

I avhandlingen framgår också att endast ett fåtal strategiförändringar som gäller internationalisering sker på eget initiativ. Det är istället ofta företagets utländska partner som tar initiativ till en förändring.

– Att gå in på nya marknader är ett mindre aktivt beslut än man kanske föreställer sig. Visst finns det också exempel på mer aktiva förändringar, men även i de fallen finns ofta en extern anledning med i bilden. Många förändringar i internationaliseringsstrategier initieras alltså av omständigheter som företaget inte har någon kontroll över.

Att äga dotterbolag i andra länder är exempelvis inget som företagen eftersträvar, det medför en mer svårhanterlig organisation. Om ett företag har ett dotterbolag är det snarare av nödvändighet. För att inte gå miste om en marknad känner det sig kanske tvunget att köpa upp en utländsk samarbetspartner som vill sälja eller riskerar att gå i konkurs.

Slumpen avgör

Eftersom förändringarna oftast är pådrivna av externa aktörer, är planeringsgraden ganska låg när det gäller internationaliseringsstrategier. Särskilt i inledningsfasen är det mera slumpen som avgör. Företaget kan möjligtvis planera enskilda händelser, men inte hela processen.

– En intressant reflektion är vad som skulle hända om företagen tog en mer aktiv roll i internationaliseringsprocessen. Skulle de kunna bli mer framgångsrika? Om ett företag är mer aktivt på uppströmssidan kanske det skulle kunna hitta mängder av nya produkter och material som kan förbättra resultatet, säger Henrik Agndal.

För mer info: henrik.agndal@ihh.hj.se———–