Farfars företagande inspirerar invandrare

Åse
Karlén
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2008:

Kan man ärva företagsamhet av sin förälder eller farförälder? Om ja – gäller det både för invandrade och infödda svenskar? Frågor som dessa intresserar Lina Andersson, och diskuteras i hennes licentiatuppsats.

Lina Andersson har lagt fram sin licentiatuppsats Essays on immigrant self-employment and labour supply vid Växjö universitet. Den behandlar invandrares egenföretagande och ställning på den svenska arbetsmarknaden.

Utgångspunkten är att invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste decennierna, men att många av de nya svenskarna står utanför arbetsmarknaden. Bland egenföretagare är de dock överrepresenterade, och i debatten lyfts egenföretagande ofta fram som en väg bort från arbetslösheten. Andersson menar att det behövs mer kunskap om invandrade svenskars drivkrafter.

I uppsatsen visar hon att tredje generationens manliga invandrare inspireras av både företagsamma fäder och farfäder. För infödda svenskar har farfars eventuella egenföretagande mindre betydelse. Om däremot pappa är företagare ökar sannolikheten för att även sonen ska bli det.

Invandrare tenderar att föra över generella företagarkunskaper från generation till generation, men det är inte alls säkert att barnbarnet är verksamt i samma bransch som sin farfar. Infödda företagare håller sig i högre utsträckning till samma bransch som sin far.

Lina Andersson konstaterar att om egenföretagande ses som ett attraktivt alternativ av den nuvarande generationen, leder det till ett högt egenföretagande även i framtiden. Företagsamt humankapital går i arv både bland invandrade och infödda svenskar, även om effekten är mer långvarig och spridd över olika sektorer i den förstnämnda gruppen.

För mer info: lina.andersson@vxu.se
———–

1875

DELA