Familjen är ett framgångsrikt team

Jonas
Gustafsson
DELA
Miriam Bird har lagt fram sin avhandling om familjen som entreprenöriellt team vid Handelshögskolan i Stockholm. Efter årsskiftet börjar hon en ny tjänst som postdok på University of St. Gallen i Schweiz. Hon är fortsatt knuten till Handelshögskolan som gästforskare. Foto: Franz Pfluegl.

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2014:

Majoriteten av företagen i Sverige är familjeföretag. De är viktiga för ekonomin, sysselsättningen och tillväxten. Men spelar det någon roll att de är just familjeföretag? Miriam Bird forskar om dynamiken mellan familj och entreprenörskap. Hon menar att familjen är en bra plats att leta efter teammedlemmar till sitt företag.

I avhandlingen The Impact of the Family on Entrepreneurial Outcomes. The Role of Social Embeddedness undersöker Miriam Bird, med hjälp av kvantitativa data, hur familjen påverkar processer som nyföretagande, företagstillväxt och ”exit”.

– Det korta svaret är att familjen påverkar företagandet mycket. På många olika sätt, säger hon.

Ämnesvalet var ganska självklart för Bird. Hon kommer själv från en familjeföretagarbakgrund: Hennes farmors mor drev skofabrik och hennes pappa är grossist i mattbranschen. Även systern är entreprenör.

– Jag har ett starkt personligt intresse för frågorna. Samtidigt passade det bra forskningsmässigt: När jag började mitt avhandlingsprojekt på Handelshögskolan i Stockholm för fyra år sedan inleddes ett projekt inom familjeföretagande och generationsskiften tillsammans med Internationella handelshögskolan i Jönköping. Det var en bra kombination av intresse och möjlighet.

Det är egentligen inte så konstigt att många verksamheter hålls inom familjen, menar Miram Bird. Fler och fler företag är teambaserade, den enskilda entreprenörshjälten är på väg ut. Och när man letar efter ett lämpligt team börjar man gärna i närheten – bland familj och vänner.

– Att leta inom familjen är naturligt. Det är personer man tillbringar mycket tid med, och som man litar på. De kan ställa upp med resurser, och kan kanske tänka sig att jobba gratis en tid. Att starta företag med familjen innebär trygghet och är för många ett sätt att bootstrappa. Det ligger också nära till hands att diskutera företagsidéer hemma runt köksbordet.

Det finns givetvis utmaningar med att driva företag tillsammans med familjemedlemmar. Två olika sammanhang – familjen och företaget – ska mötas. Det kan leda till konflikter i båda sfärerna.

– Företaget och familjen har inte alltid samma mål. Eftersom en familj strävar efter harmoni, blir den ofta nepotistisk. Det kan till exempel innebära att man väljer att anställa en familjemedlem, trots att man skulle kunna hitta en bättre lämpad kandidat på annat håll.

– Utmaningen är att hitta en balans mellan de två olika sfärerna. Många familjeföretag lyckas inte med det. För att bli framgångsrik är det viktigt med tydliga strategier. Hur ska företaget utvecklas? Hur säkrar vi framtida generationsskiften, inom eller utom familjen?

Familjeföretagens mål kan skilja sig från målen i andra, ”vanliga” företag. Det är inte bara finansiella mål som vinstmaximering som gäller. Att hålla företaget levande inom familjen i flera generationer är ofta ett viktigt mål. Och att verka för den lokala omgivningens bästa, i ett långsiktigt perspektiv.

I sin avhandling visar Miriam Bird att regionala faktorer påverkar startups olika, beroende på om de drivs som familjeföretag eller inte. Ekonomiska faktorer som regionens inkomstnivå, befolkningsstorlek och befolkningstillväxt, påverkar framförallt antalet icke-familjerelaterade startups. För familjeföretagen är sociala faktorer viktigare. Antalet familjestartups är större i lantliga regioner med många existerande småföretag och en allmänt positiv attityd gentemot småföretagande.

Familjeföretag är generellt sett framgångsrika och bidrar till sysselsättningen. Men vilken typ av familjerelation företagarteamet har påverkar hur framgångsrikt ett företag blir. Företag som drivs av makar går bättre än de som drivs av syskon, mätt i sysselsättningstillväxt.

– Det kanske inte är så konstigt. Ett företag påverkas mycket av ritualer och traditioner. Och man har ju rätt olika relationer till sina olika familjemedlemmar. Ett syskon växer man oftast upp med, men väljer sedan kanske olika vägar i livet. En partner lever man ofta ihop med till vardags. Den relationen blir närmare, och kanske lyckas företagandet därför också bättre, säger Bird.

Familjestrukturen påverkar även företagens exit, alltså deras utträde från marknaden. Går företaget i arv inom familjen, skiftas det externt eller stängs det helt enkelt ned? Familjens engagemang i företaget är en faktor som påverkar. Familjeföretag där två eller flera generationer är verksamma samtidigt stannar oftare kvar inom familjen. Om det finns många arvingar spelar också roll, liksom finansiell status.

– Sammantaget tyder mina resultat på att det blir svårare att behålla starka band – och därmed komma överens – inom familjen när ägandet sprids ut. Ett annat resultat är att familjeföretag med en vd från den egna familjen oftare skiftas internt. Familjeföretag som har finansiella problem skiftas ofta utanför familjen.

Bird har också kartlagt några skillnader mellan familjeföretag som drivs av infödda respektive utlandsfödda svenskar.

– Många invandrade svenskar blir egenföretagare, bland annat för att de diskrimineras på arbetsmarknaden. Det är vanligare att invandrare vänder sig till familjen för hjälp med exempelvis resurser och nätverk. Att ha företagande förebilder inom familjen påverkar huruvida invandrare väljer att bli – och förbli – företagare.

Miriam Birds bästa råd till policy är att inse hur viktiga familjeföretagen är för ekonomin, sysselsättningen och tillväxten. Inte minst på landsbygden. Familjeföretag väljer gärna att verka i sin hembygd, även om de ekonomiska förutsättningarna kanske inte är optimala. Regioner bör därför satsa på att skapa bra förhållanden för företagande och en öppenhet inför entreprenörskap.

Birds råd till dem som verkar i familjeföretag är att ta hänsyn till balansen mellan företag och familj. De bör också tänka långsiktigt och strategiskt kring frågor som generationsskifte.

– Familjen är en viktig resurs. Men den kan också bli en resursslukare, och skapa konflikter. Familjerelationer kan bli väldigt känslomässiga, ibland för känslomässiga. Då glöms företagssidan lätt bort. Det gäller att jobba på båda sidorna – företaget och familjen – för att få det att fungera. Då kan familjen bli ett starkt entreprenörsteam som bygger på solidaritet och en vilja att samarbeta, säger Miriam Bird.

Kontakta miriam.bird@hhs.se———–

4229

DELA